64 episodes

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Vetenskapsradion Häls‪a‬ Sveriges Radio

    • Science
    • 5.0 • 1 Rating

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

    WHO:s team har inte begärt genkartläggningar som kan avfärda teorin om läcka från säkerhetslabb

    WHO:s team har inte begärt genkartläggningar som kan avfärda teorin om läcka från säkerhetslabb

    Svenska virusforskare är besvikna på den rapport som gjorts på WHO:s uppdrag för att kartlägga pandemiviruset SARS-CoV-2 och dess ursprung.

    Många hade hoppats på att frågetecken skulle rätas ut när ett internationellt forskarteam tillsammans med kinesiska forskare skulle försöka kartlägga hur det kom sig att pandemiviruset tog sig in i människor, och när det troligen hände. Men både internationella forskare och svenska forskare är besvikna på att bristande data gör att WHOrapporten inte kunnat kartlägga när viruset smittade människa, och inte heller avfärda teorier om eventuell spridning från ett säkerhetslabb.
    Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Sahlgrenska akademien i Göteborg och Magnus Evander professor i virologi vid Umeå universitet diskuterar bristerna, och veterinär Louise Berndtsson vid Statens veterinär medicinska anstalt, SVA, konstaterar att inte så mycket nytt har kommit fram kring vilket djur som viruset skulle kunna ha landat ifrån fladdermöss innan det tog sig in i människa.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Så väntas pandemin utveckla sig under våren

    Så väntas pandemin utveckla sig under våren

    Vad kan värsta eller bästa tänkbara utveckling av tredje vågen för pandemin i Sverige bli? Två experter diskuterar i Vetenskapsradion Hälsa.

    Den nya varianten av viruset Sars-Cov-2  som först hittades i Storbritannien och som nu är utbredd i Sverige tycks leda till ökad dödlighet. Men vad betyder vaccineringarna i sammanhanget? Och hur viktigt är det nya antivirala läkemedlet som kommer att börja testas i Sverige efter påsk? Ett medel som i en liten studie tycks ha god effekt på människor. På möss med mänsklig lungvävnad har läkemedlet även haft god effekt på helt nya typer av coronavirus. I programmet medverkar: Helena Hervius Askling, tidigare smittskyddsläkare numera vaccinolog vid Karolinska institutet, Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se   Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 min
    Bokcirkel del 2: Om missbruk av kunskap kring gener

    Bokcirkel del 2: Om missbruk av kunskap kring gener

    Vi diskuterar rashygien och tvångssteriliseringar som florerade i början av 1900-talet, och söker svaret på hur de tankarna kunde uppstå.


    Vetenskapsradion Hälsas bokcirkel utgår ifrån Genen  en högst privat historia av Siddhartha Mukherjee.
    I bokcirkelns andra del ser vi hur snabbt det gick från kunskap kring ärftlighet till hur den började lanseras som grund för rashygien och tvångssteriliseringar. Den tyske läkaren Alfred  Ploetz lanserade begreppet rashygien 1895. Charles Darwins kusin Francis Galton ansåg att det borde ske en utrensning av det han menade var mindre livskraftiga individer.
     I Sverige skapades 1921 Rasbiologiska institutet i Uppsala, som samtliga politiska partier stod bakom. I Tyskland skedde folkmordet på sex miljoner judar, samt hundratusentals romer, homosexuella, oliktänkande och personer med funktionsnedsättning.
    Medverkar gör genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad-Malmgren och idehistorikern Petter Hellström.
      Programledare Annika Östman  Annika.Ostman@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Ungas psykiska ohälsa i pandemin:” Bland människor blir man människa”

    Ungas psykiska ohälsa i pandemin:” Bland människor blir man människa”

    Nutiden är svår, men när kommer framtiden, och hur blir den? Coronapandemins följder skapar psykisk ohälsa bland unga, med oro, stress och nedstämdhet. Men kanske behöver det inte bli så illa ändå?


    Rapporter och enkätstudier pekar åt samma håll: trenden sedan länge med ökande psykisk ohälsa bland unga förstärkas av coronapandemin.
    Många ungdomar upplever att de drabbas väldigt hårt i ett viktigt skede av livet, säger Annelie Sundler, professor i vårdvetenskap.
    Risken är uppenbar att klyftorna ökar mellan unga som det går bra för i skolan och hemma och för dem som redan före pandemin hade problem, enligt Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap.
    Men Disa Bergnehr, professor i pedagogik ser att förutsättningarna att parera ökad psykisk ohälsa är goda, och att en ljusnande framtid kan vara nära. I programmet medverkar också forskarna Sabina Kapetanovic och Katherine Twamley, och 19-åriga Tilde Lövqvist.
     Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
    Producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

    • 19 min
    Lyssnarnas frågor om vaccinen får svar

    Lyssnarnas frågor om vaccinen får svar

    Hittills har nästan en miljon personer i Sverige fått första dosen vaccin. Vaccineringen är igång trots vissa förseningar. Idag är det lyssnarna som har fått skicka in frågor. Och frågorna är många.

    Det handlar om vilket vaccin som är bäst, hur man ska se på de olika doserna, risken för biverkningar, och mycket annat.
    I programmet svarar Elisabeth Bernspång, utredare på Läkemedelsverket och lungläkare, Elin Esbjörner Winters, docent vid Chalmers i Göteborg som framförallt forskar kring mRNA-vaccin, och Sebastian Ols, doktorand i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet och som de senaste åren forskat kring hur olika vaccinteknologier påverkar immunförsvaret.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 min
    Snabbtester till hjälp i tredje vågen?

    Snabbtester till hjälp i tredje vågen?

    Nu ska även symptomfria kontakter på arbetsplatser börja testas, som ett led i smittspårningen. Men bara 30 000 snabbtester används varje vecka, fast det finns en miljon i Sverige.

    Det är antigentester som kallas snabbtester. I Frankrike används saliv för testning nu när sportlovsfirande elever kommer tillbaks till skolorna. Det verkar inte vara på gång i Sverige. Mycket handlar om en organisatorisk fråga: Vem tar ansvar för att snabbtesterna i så fall används korrekt?
    Biträdande statepidemiolog Karin Tegmark-Wisell, smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo i Sörmland och Sveriges radios korrespondent Marie Nilsson-Boij medverkar i Vetenskapsradion Hälsa om snabbtester.

    Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min

Customer Reviews

5.0 out of 5
1 Rating

1 Rating

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio