P1 Kultur Sveriges Radio

Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. En P2 Dokumentär av Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.
Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.
Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.
I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.
En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.

Det har gått en knapp vecka sedan den misstänkt högerextrema attacken mot ett möte på Moment teater i Stockholm. Just nu spelas Stefan Zweigs klassiska skildring av nazismens framväxt och det gamla Europas undergång, Välden av igår. Vad händer när konsten plötsligt börjar påminna om verkligheten?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kultur återvänder till Gubbängen för att fråga regissör Andreas Boonstra hur pjäsen påverkas av förra veckans händelser.

ZHANNA KADYROVA: KRIGET I UKRAINA GÖR AVTRYCK I KONSTEN
På Uppsala konstmuseum pågår just nu utställningen ”Border Memory” av den Ukrainska konstnären Zhanna Kadyrova – en konstnär som bestämt sig att enbart arbeta med konst som har med kriget att göra efter Rysslands invasion av Ukraina. Reportage av Fredrik Wadström.

VARNING FÖR KONSTEN – NU VISAS RATADE VERK
Av de 100 000 konstverk som Statens konstråd äger och lånar ut till arbetsförmedlingar, domstolar, universitet och andra myndigheter är det en viss andel som varje år skickas tillbaka i retur – konst som stört och berört på ett negativt sätt. I utställningen Varning för konsten! visas nu en rad av dessa ratade konstverk.

ESSÄ: POESINS ROSOR SLUTAR ALDRIG DOFTA
I dagens essä ska vi kliva in i poesins rosenträdgård och känna doften av en metafor som aldrig verkar vissna. Det är litteraturvetaren Karin Nykvist som botaniserat i litteraturhistoriens alla rosvarianter, från antiken via Edith Södergran till den danska poeten Olga Ravn, som har gett klichén nytt liv.
Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Frans Leijon (18791947) miste som barn både synen och hörseln i sviterna efter smittkoppor. Nu har hans öde blivit föreställningen Frans från Riksteatern. Vår teaterkritiker Jenny Teleman har varit med om en unik upplevelse. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sanna Lenken har regisserat dramaserien Smärtpunkten om 7:3. Vad var viktigast för henne att berätta om Noréns omdebatterade teaterprojekt idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu visas dramaserien ”Smärtpunkten” på STV. Den bygger på Elisabeth Åsbrinks bok med samma namn och handlar om dramatikern Lars Noréns arbete med den omdebatterade pjäsen ”7:3” för Riksteatern år 1999. Tre fångar, dömda för grova brott, stod på scenen och berättade om sina liv och ideologi. Två av dom var övertygade nazister. Lars Norén ville ställa verkligheten på scenen. ”7:3” blev en av de mest omdebatterade projekten i svensk teaterhistoria.Sanna Lenken, som regisserat ”Smärtpunkten”, är gäst i dagens P1 Kultur.
Hur förändrade egentligen pjäsen ”7:3” teaterkonsten och vad som kan spelas på en scen? Var befinner vi oss idag när det gäller att ställa ”verkligheten” på scen? Teaterkritikern Maria Edström kommer till studion.


SVENSKE FERNSTRÖMS SYMFONI SPELAS I LVIV

På söndag är det konsert i staden Lviv i västra Ukraina. Den svenska 1900-talskompositören John Fernströms sjätte symfoni ska framföras i konserthuset Orgelsalen. Orkestern som ska framföra Fernströms symfoni är från Luhansk i östra Ukraina och har varit på flykt från det ryska anfallskriget i tio år. Hur kommer det sig att de väljer att spela Fernström? Fredrik Wadström har pratat med Taras Demko, en av de ansvariga på konserthuset Orgelsalen i Lviv.


KLASSIKERN: PATRICIA HIGHSMITHS PSYKOPAT TOM RIPLEY

I Klassikern berättar Helene Alm om romanfiguren Tom Ripley, gentlemannen som bara mördar när han är så illa tvungen. På Netflix kan man se en ny svartvit serie av Patricia Highsmiths favoritpsykopat Ripley. Emma Engström berättar varför den är också är mycket sevärd.


DÖVBLINDA FRANS LEIJONS LIV BLIR FINKÄNSLIG TEATER

Finlandsvenske Frans Leijon var en märkvärdig man som under smittkoppornas 1800-tal förlorade både syn och hörsel men växte upp och tog sig an världen med sina händer, blev hantverkare och glasmästare. Nu turnerar Riksteatern Crea och Teater Tottori över landet med uppsättningen ”Frans”. Jenny Teleman har sett föreställningen och träffat dövstumme skådespelaren Aki Pirkola.

Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Imorgon släpper Iiris Viljanen nytt album med den fantasieggande titeln Själsligt uppvaknande vid Slussen idag är hon gäst i P1 Kultur för att prata om hur uppvaknandet ur livskrisen nu blivit ny musik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
TV-SERIEN FALLOUT: VAD SÄGER DYSTOPIERNA OM VÅR TID?
Härom veckan var det premiär för tv-serien Fallout – ännu en berättelse om livet efter Den Stora Katastrofen. Vad berättar serien apokalyptiska framtidsberättelse om oss själva och vår tid? Och vilken roll har dystopiska bilder spelat i vår kultur historiskt? Samtal med kritiker Jenny Teleman och Niklas Alicki samt idéhistoriker Henrik Brissman.

NYCKELHARPAN ÄR HET I HOLLYWOOD
Svenska folkmusiker har nya framgångar i både spel- och filmmusik med sina nordiska folktoner. Varför just nu? Samtal med Frida Granström, Folkmusiken i P2.
 
ESSÄ: ETT SISTA BREV TILL LORD BYRON
Det har firats stort i England den senaste tiden då man tagit 200-årsminnet av Lord Byrons bortgång som orsak att hylla den älskade skalden. Byron var en romantisk poet i ordets alla bemärkelser. Hans liv ledde till stormar och uppbrott både under och efter hans levnad. Men frihetstörsten i hans poesi består och får folk att följa i hans litterära och biografiska fotspår. En av dem är förläggaren Per Bergström som i dagens essä läser sitt brev till en saknad hjälte.

Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

En kritisk guide till konstbiennalen i Venedig! Möt bulgariske Georgi Gospodinov, vars roman Tidstillflykt inspirerat den tyska paviljongen. Och varför älskar finländarna Stormskärs Maja?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”En fullträff. Ålands skärgård vacker som alltid.” Så skrev Finlands president Alexander Stubb på Instagram efter att ha sett ”Stormskärs Maja”, som bygger på en romanserie vars första del kom ut 1968. Han är inte den ende som älskar filmen och boken den bygger på. Varför går finländarna man ur huse för att se en berättelse om Åland på 1800-talet? P1 Kultur frågar Hufvudstadsbladets kulturchef Andrea Svanbäck.

GEORGI GOSPODINOV SKRIVER OM ETT EUROPA SOM VILL GÅ BAKÅT I TIDEN
”Eftersom framtidens Europa inte längre är möjligt får vi välja dåtidens Europa”. Så skriver författaren Georgi Gospodinov i sin prisbelönta och dystopiska satir ”Tidstillflykt”, den första roman att översättas från bulgariska till svenska på 47 år. Den handlar om ett Europa som väljer att folkomrösta om vilket år varje land helst vill leva i. Sverige väljer 1977. ”Det är mänskligt att drömma sig tillbaka i tiden, det gör vi varje dag”, säger Gospodinov. ”Det farliga är när till exempel politiker använder sig av våra nostalgiska känslor för det förflutna, buntar ihop dem och säljer in dem som ett kollektivt projekt”. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat Georgi Gospodinov.

FÖLJ MED TILL KONSTBIENNALEN I VENEDIG!
”Utlänningar överallt” är temat på konstbiennalen i Venedig som öppnade förra veckan. Den tyska paviljongen är inspirerad av Georgi Gospodinovs roman ”Tidstillflykt” och dystopi är ett av flera spår på biennalen. Vilka andra intryck finns att få? Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Sydsvenskans Linda Fagerström har varit på plats under invigningsveckan och guidar till den mest spännande konsten.

OBS ESSÄ: ATT RIVA NER STATYER ÄR ETT MINNESARBETE
Idéhistorikern och författaren Patricia Lorenzoni funderar över poängen med att riva statyer – och resa nya.

Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg