Klassikern Sveriges Radio

Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten Köpenhamnstrilogin låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” hur hon blir författare och missbrukare. Den unga Tove skriver på sin första roman och gifter sig med den gamle förläggaren Viggo F för att ta sig fram i världen. Vi får följa henne genom tre äktenskap. Hon blir i det tredje beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.
Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.
Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.
1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.
I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:S arkiv från tidigt 70-tal.
Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.

Apocalypse Now kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.
Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.
Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

Mitt i det pudelrockande, individualistiska, materialistiska 80-talet slog den amerikanska singer-songwritern Tracy Chapman ned som en liten folkrocks-bomb och med Fast Car fick hon en världshit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu skördar den ännu större framgångar efter att den klätts i countryskrud av Luke Combs. Men vad gjorde han som inte Chapman gjorde redan på 80-talet? Inte mycket, säger kulturredaktionens Lisa Wall.
I Klassiker får du förklaringen till varför en folksångaren Tracy Chapmans debutplatta kunde nå en världspublik.
Från det falska kollektiva minnet om hennes framträdande på Live Aid-galan till en uppvisning i gemenskap på Grammygalan.

Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.

Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.

I Klassikern berättar Mikael Timm historien om hur pjäsen blev uppsatt och blev till en teaterklassiker.

Den här gången handlar klassikern inte om ett verk, utan en ljudeffekt som hörs i många låtar. Trots att den tonhöjdskorrigerande effekten funnits i nära tre decennier är den fortfarande missförstådd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den har både blivit hånad och dödförklarad, gått från att vara en hemlighet till att bli allmängods.
Följ med Saman Bakhtiari på en resa från Chers ”Believe” då ”autotune”blev känd för allmänheten via oljebranschen där teknologin har sitt egentliga ursprung ända fram till Jay-Z .

Amerikanska författaren Patricia Highsmith skrev fem romaner om sin favoritpsykopat, den amoraliske gentlemannen Tom Ripley, som skapar sig ett bättre liv genom att mörda men aldrig åker fast.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den första romanen "En man med många talanger" kom ut 1955. Fram till 1991 gav Patricia Highsmith ut ytterligare fyra böcker om Tom Ripley. I USA blev han aldrig riktigt populär. Böckerna ansågs alltför omoraliska, då hjälten var en skurk och psykopat som dessutom aldrig fick något straff.
Flera av böckerna har filmats genom åren och Tom Ripley har spelats av Alain Delon, Dennis Hopper, Matt Damon, John Malkovich och Barry Pepper. 2024 går den som serie på Netflix med Andrew Scott som Ripley.
I Klassikern samtalar Heléne Alm med psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som liknar romanerna om Tom Ripley ”vid en sängkammarfars minus sängkammaren och minus farsen.”