Kulturreportaget – arkiv Sveriges Radio

Vad vill man höra om på radio dagarna före jul? Inte mera om fula granar och årets redan uttjänta julklappar. Inte mera jul till jul. Författaren Stefan Lindberg kom med en alternativ önskelista.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han ville höra om groddar, navlar, Dagermans strömming och Taj Mahal.
Jenny Teleman och Katarina Wikars drog en lättnadens suck och skred till verket. Det var som att öppna adventskalenderns alla luckor på en enda gång.
Och som bonus en upphittad lista i en gammal sekretär: Rocken tre gånger borta, bilmosningen i Dalarna, vatten i skallen på 14. Vad kan det betyda? Kan man bara ta någon annans lista och göra vad man vill med den?
Och dessutom beställer Evert Taube i Joakim Pirinens gestalt in rätt efter rätt på Gyllene Freden.

 

Sydamerikas litterära fixstjärna heter César Aira. Han kallades länge för Sydamerikas mest välbevarade hemlighet, men numera är den 66-årige författaren internationellt spridd och översatt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyligen kom ”Fri flykt framåt”, tre kortromaner i översättning av Manni Kössler.
César Aira ser på skrivandet som en allvarlig lek och improviserar fram sina romaner. Att behärska improvisationens konst är nyckeln till lyckan, menar han, som skriver i ett rasande tempo; i genomsnitt tre romaner om året, men ingen på mer än 100 sidor. Det korta formatet och stilen som liknar en korsning mellan surrealism och barock, påminner om Jorge Luis Borges labyrinter eller Julio Cortázars sätt att hoppa hage. Språket är enkelt men intrigen desto mer halsbrytande.
Jag behöver två saker när jag skriver.En tankelek och en känsla som berör mig på djupet.
Ulla Strängberg träffade honom i hans hem i Buenos Aires, belamrat med böcker från golv till tak. Det blev också en promenad i stadsdelen Flores med sina blommande villaträdgårdar där flera av hans berättelser utspelas, kryddade med en stillsam ironi.
Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på alltför stort allvar.
César Aira.
Producent Ulla Strängbergulla.strangberg@sverigesradio.se Sveriges Radio Jönköping
KulturreportagetVi är flugan på väggen. Vi går in i skapandets innersta rum och synar kulturlivets skuggsidor. Här hör du Sveriges Radios långa reportage om kultur.

Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.
Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.
Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Den märklig brevväxlingen mellan Fredsängeln och Dynamitkungen, mötet på sjön i Zürich.
Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris – och försvarsindustri.
Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.
Om den bokstavliga striden kring just ”Krig och fred”. Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.
Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.
Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.
Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.
Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om ”dödsskuggans dal” trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.
Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.
Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.
Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning – bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.
Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, försöker att tolka tecknen.
Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Inte ens ärtsoppan.
Om Nobelkodens dubbla kryptering.
Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.
Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis, som brändes efter hans död. Det yttre uttrycket för hans inre drama - som fick världspremiär först långt in på 2000-talet.
Om hur hans kemipris bara fyra månader efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki gavs just till den vetenskapliga upptäckt som gjort dem möjliga.

Om ouvertyren till Verdis opera "Ödets makt". Och musiken som spelas för kvinnorna längst inne i hans apteringsfabrik under andra världskriget, Blomman från Hawaii och Nya Sätervalsen.

Kort sagt: Om hela dubbelheten. Motsatsernas förening. Nobelkoden.



Medverkande (utöver vad som nämns i programmet):
Del 1: Testamentet.
Ulla Billquist sjunger ”Jag bygger ett luftslott” och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.
Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen ”Dynamitkungen” från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken ”Ned med vapnen” är från programmet Boktornet 1996.
Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.

Del...

Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Att måla är mitt sätt att fly från verkligheten, säger Rawaa Khiyachi, konstnär i Haparanda på flykt från Aleppo i Syrien. Kanske verkligheten kommer fram medan jag målar.
Hon är en av omkring 400 flyktingar som bor på flyktingförläggningen Cape East i Haparanda. Kulturchefen i Haparanda kommun har lånat ut ett litet rum på Folkets Hus för att Rawaa ska ha någonstans att måla.  
Rawaa Khiyachi är surrealist och hennes konst handlar ofta om kvinnors situation och ofrihet. För tre år sen bombades hennes hus i Aleppo och jämnades med marken. Hon flyttade till sin mor norr om Aleppo. Extrema islamister har hotat henne och sagt att hon måste sluta upp med sin konst och särskilt med att måla nakna kroppar. I höstas flydde hon från Syrien tillsammans med dottern Boran, 16 år. Kvar i Aleppo finns 20-årige sonen Ahmad, som också är konstnär. Pengarna för att fly räckte inte till honom.
I Haparanda går ryktet att Rawaa målar på Folkets Hus. Det gör konstnären Hanna Kanto nyfiken.
 -Det är jätteintressant att en konstnär har flyttat hit från Syrien. Hon kommer från en helt annan värld och sen det finns inte så mycket konstnärer här i Haparanda/Torneå, så jag är jättelycklig att det kommer nya, säger Hanna Kanto som söker upp Rawaa för att lära känna henne.
Men Rawaa kan inte följa med Hanna för att titta på hennes målningar. Hanna har sin ateljé i Torneå på andra sidan gränsen.
I Folkets hus i Haparanda repeterar också några skådespelare pjäsen ”En enkel över Haparanda” som handlar om åren under första världskriget 1914-1918. Då var Haparanda världens nålsöga, den enda gränspassagen där de krigförande länderna i Europa kunde utväxla krigsfångar. Hit kom också många flyktingar på den tiden.
Skådespelarna Pia Suonvieri, Adam Huuva och Ahmadziya Gohari beslöt att spela pjäsen i höst igen för att den påminner mycket om dagens situation i Haparanda.

Det fria ordet var temat då Nässjö hade litteraturfestival och konstutställning i sitt kulturhus. Kristina Sandberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Jenny Wrangborg, Bo Cavefors m fl framträdde.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur fritt är ordet? Vems berättelser är det som får komma fram? Detta var grundfrågor i Nässjö Litteraturfestival som även innefattade en konstutställning, "Den kulturelle onanisten",  om och med den kontroversielle förläggaren Bo Cavefors.
Kristina Sandberg, Lotta Lundberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Athena Farrokhzad, Jenny Wrangborg är några av författarna som deltog.
Mia Gerdin var i Nässjö för att samla röster, intryck och kommentarer.

Mats Eks svanar dansar igen. Nu på Kungliga Operan i Stockholm, 28 år efter världspremiären i Umeå.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur minns man ett dansverk och hur förmedlar man rörelserna till en ny generation dansare?
Det har Kerstin Berggren funderat över i kulturreportaget Mats Ek och Svansjön.
Rörelseminnet är starkare än det intellektuella minnet.Har  man en gång lärt sig cykla glömmer man det inte, säger Mats Ek.
Han medverkar i programmet tillsammas med dirigenten JonathanDarlington och Monica Mengarelli som dansade drottningmodern i premiären 1987.En roll som hon nu förmedlat vidare till dagens unga dansare.
Mats Eks uppsättning av Svansjön  blev en världssuccé.Då användes inspelad musik, men nu har Hovkapellet  intagit orkesterdiket