Filosofiska rummet Sveriges Radio

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism. EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU? EU, ytterhögern och demokratin
EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager
Veckans tips:Bok:Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner Müller
Film:Civil War - Alex Garland

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? 
EU och maktfördelningenMycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
Veckans tips:Bok:Efter Europa - Ivan KrastevUtredning: EU-arbetet i riksdagen

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?
Vilka ideologier hittar vi i EU idag?När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
Veckans tips:Böcker:Huvudstaden - Robert MenasseÄr vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater - Per WirténTV-serie: Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV
 

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?
Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
Ett tidigare räknefel som fanns med i originalsändningen är bortklippt i denna poddfil.

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.
Ridsportens etiska utmaningarDet finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Andersson forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  
Veckans tips:Sajter:Hästsverige: https://hastsverige.se/SLU:s bibliotek: https://slu.se/site/bibliotek/Belöningsbaserad hästträning i Sverige: https://bhis.se/Läsning:Filosofen Martha Nussbaum och sociologen Kendra Coulter

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  
Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheterProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Therése Lager
Veckans tips:Böcker:Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll - Noa BachnerFever Pitch - Nick HornbyPodd: Soul Music: Sunshine on Leith - BBC