BabyzPodcast Rebecka & Carina

Kvinnlig könsstympning är en mångtusenårig sedvänja som praktiseras i ett trettiotal länder i Afrika, Mellanöstern och Asien. Man uppskattar att det utförs cirka fyra miljoner könnstympningar på flickor och kvinnor varje år - det innebär 12 000 per dag!
Med en ökad migration har bekymret med kvinnlig könsstympning också blivit en vktig angelägenhet för oss i Sverige. Vi som arbetar med kvinnohälsa träffar flickor och kvinnor med besvär eller funderingar efter könsstympning när vi jobbar på ungdomsmottagning, gynmottagning, mödravård och förlossning.
I veckans avsnitt gästas vi av Cecilia Berger, medicine doktor och biträdande överläkare i obstetrik och gynekologi vid Amelmottagningen - Sverige första specialiserade mottagning för kvinnlig könsstympning. 
Cecilia lär oss mer om olika typer av könsstympning, och vilka konsekvenser de kan ge för den drabbade. Vi diskuterar öppningsoperationer, bemötande, lagstiftning, kunskapsspridning och mycket mer!
Tips för dig som vill veta mer: www.sodersjukhuset.se/amelmottagningen
Avsnittet sponsras av MAM

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka blir det ett önskeavsnitt - ni har länge bett oss göra ett avsnitt om akut p-piller.
Det ska alltså handla om hur det funkar att ta ett akut preventivmedel efter ett oskyddat samlag - pga havererad kondom, glömt p-piller osv. Med akut-p-piller kan du förskjuta ägglossningen och på så sätt minska risken för en oönskad graviditet. Däremot kan du inte avbryta en befruktning eller graviditet när den redan skett - det är inget abortpiller. 
Vi går igenom de två olika preparat som finns, och hur de skiljer sig åt. 
Hur snabbt måste jag ta dagen-efter-piller, och var får jag tag på dem?
Hur effektivt är det? Hur fungerar pillret egentligen? Kan jag ta det om jag ammar?
Hur ska jag tänka kring preventivmetod efter akut-p-piller? 
Finns det nån annan akutpreventivmetod än piller? 
Avsnittet sponsras av MAM

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det nio månaders avhållsamhet som gäller under graviditeten eller har du mer lust än någonsin? 
Lust till sex under graviditet varierar otroligt mycket mellan olika individer och handlar mycket om hur du mår för övrigt. Den första trimestern ger ofta illamående och trötthet, vilket kan påverka lusten negativt, medan den andra trimestern istället kan vara förknippad med högre lust. Att hantera olika lustnivåer i en relation kan ibland vara en utmaning och då är god kommunikation och förståelse för varandra viktigt för att må bra.
Vår gäst Ninni Stålhammar är barnmorska och sexolog, och hon ska i poddavsnittet hjälpa oss att förstå varför den sexuella lusten kan komma att förändras under graviditet och vilka faktorer som ökar eller minskar lusten. Vi samtalar kring kroppsuppfattning, där vissa känner sig attraktiva som gravida, medan andra kan känna sig obekväma i sin kropp. Hur gör vi om vissa ställningar känns obehagliga eller gör ont? Finns det mer försiktiga ställningar? Hur kan jag hantera att lusten minskar eller ökar när min partner inte känner likadant? Vi pratar också om situationer när det inte rekommenderas att ha vaginalt omslutande sex samlag under graviditet, och svarar på frågor kring om sex kan starta förlossningen. 
Trevlig lyssning!
Avsnittet sponsras av MAM



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Preeklampsi är en allvarlig graviditetssjukdom som drabbar 5 procent av alla gravida kvinnor. Diagnosen ställs när en gravid har högt blodtryck och tecken på organskador, t ex protein i urinen. Omkring 70 000 gravida och 500 000 spädbarn världen över dör till följd av sjukdomen varje år.
Det finns i nuläget inget annat botemedel för preeklampsi än att förlösa barnet och avlägsna moderkakan. Det innebär att barnet måste födas för tidigt om preeklampsin är svår och debuterar tidigt.
I veckans poddavsnitt gästas vi av två forskare som ingår i Preeklampsigruppen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och får veta mer om multicenterstudien PI4 – Preeklampsi Interventionsprövning 4. Prövningens huvudsyfte är att utvärdera om metformin, ett diabetesläkemedel, kan förlänga graviditeten vid tidigt debuterande preeklampsi och därmed minska graden av förtidsbörd för barnet. 
Lina Bergman är förlossningsläkare och docent vid Sahlgrenska och Felicia Andersson är forskningsassistent och undersköterska. Hör dem berätta om studiens upplägg, när, var och vilka som rekryteras, hur studien går till och de olika utfall man vill undersöka.
Mer information om PI4 och övrig aktuell preeklampsiforskning hittar du här: www.preeclampsiaresearch.com
Avsnittet sponsras av MAM

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De första sex månaderna i livet ger bröstmjölk eller modersmjölksersättning, tillsammans med D-vitamindroppar, all den näring som barnet behöver. Från det att barnet är ungefär sex månader behöver det börja få tillägg av fast föda utöver bröstmjölken/modersmjölksersättningen. 
Månaderna när barnet börjar få fast föda kan vara en känslig period vad gäller amningen, där amningen riskerar att trappas ner i takt med att den fasta födan trappas upp. 
Veckans avsnitt handlar om man kan lägga upp matintroduktionen och vad man kan tänka på för att skydda amningen under den period när barnet också börjar äta annan mat.
Josefine Janke är sjuksköterska inom barnhälsovården, mamma till fyra barn, doula, amningsstödjare och folkbildare, och hon ger oss i avsnittet mer kunskap om matintroduktion och amning med många fina tips!
Avsnittet sponsras av MAM

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av din graviditet får du information och erbjudande om fosterdiagnostik. 
För att du och din medförälder/partner ska kunna fatta ett beslut om att tacka ja eller nej till erbjudna fosterdiagnostiska metoder behövs ju mycket information, och ibland är det inte helt lätt att greppa allt kring metoderna.
Vi vill gärna hjälpa er med detta, och tillsammans med en av våra favoritgäster - förlossningsöverläkare Ylva Carlsson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset - går vi igenom fosterdiagnostikens olika metoder. Ylva svarar på våra - och dina - frågor kring första-trimester-ultraljud, rutinultraljud, KUB, NIPT, moderkaksprov och fostervattenprov, tillväxtultraljud, flöde och riktad ultraljud.
När används vad, och vad kan man undersöka? Vad kan man inte undersöka med metoderna? Hur träffsäkra är metoderna, och vad finns det för nackdelar med dem? Vad händer om det upptäcks något avvikande, och vad menas med sannolikhet vid KUB? Allt detta - och mer - i veckans avsnitt!
Vill du veta mer? Läs gärna på SNIFs hemsida: Material | Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik
Avsnittet sponsras av MAM

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.