P1 Specialprogram Sveriges Radio

Kristi himmelsfärdsmorgon ägnar vi helt och hållet åt fåglar! Häng med på gökotta i gryningens magiska timma - packa din fikakorg och var med om en naturupplevelse utöver det vanliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För vad är en Kristi himmelsfärdsmorgon utan jakten på gökens lockande ljud, innan de andra har vaknat?
Vi får också svar på varför vi mår bra av fågelkvitter och varför inte alla fågelläten ger välmående. Och så får vi en inblick i varför fågeln passar så bra som skräckdjur i filmens värld. 
Du hör om Jonas som var sjuk i flera års tid och där fåglarna blev räddningen. Idag reser han jorden runt som naturfotograf. Vi hälsar på hos Bosse utanför Gränna. Han har tiotals kameraövervakade fågelholkar som han kan följa i realtid. I en av Bosses fågelholkar filmades nyss en sekvens så spektakulär att klippet har spridits bland Nordens fågelskådare.
Medverkande i programmet; Jonas Claesson, naturfotograf, Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radio, Bosse Jägenstedt, fågelholksbyggare, Daniel Roth, biolog mfl.
Programledare: Sarit Monastyrski
Reportrar: Fredrik Ankersen och Pernilla Arvidsson
Producent: Karin Ivarsson
Produktionstekniker: Oscar Lindholm

Hur påverkar tidsandan och tekniken vårt förhållande till naturen? Kan den trolska förtrollningen samsas med det tekniskt exakta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Följ med till trädgården Ulriksdal i Kivik på valborgsmässoafton. I skymningsljuset samlas vi i växthuset för att reflektera över vårens ankomst och vad en naturupplevelse egentligen är. Vi blickar bakåt och framåt och funderar kring hur tidsanda och teknik – som till exempel appar för artbestämning – påverkar vårt förhållande till naturen.
Gäster: Ingalill Nyström, docent i kulturvård och trädgårdsinnehavare, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.
Programledare: Anna HanspersProducent: Malin ThelinAnsvarig utgivare: Sabina Schatzl.
 

Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Östra Göinges små samhällen i Skåne tampas med socioekonomiska utmaningar. Otryggheten ökar, flera hus är förfallna och arbetslösheten är hög.
Borde dessa orters miljonprogramprojekt rivas, varför förfaller de vackra gamla trähusen och är kanske just de gamla husen glesbygdens räddning?
Följ med Ekots reporter Katarina Gunnarsson på en resa genom Hanaskog, Glimåkra och Simontorp i Östra Göinge.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Han är ju den första internationellt kända, romska akademiska rösten och intellektuella rösten i det offentliga samtalet. 
Det säger Jan Selling, professor vid Institutionen för romska studier vid Södertörns högskola om Ian Hancock.
-Han var inte först med att ta upp den romska förintelsen. Han var inte heller riktigt först med att ta upp antiziganismen, men att skapa det här sammanhanget i en berättelse om romsk frigörelse, det var banbrytande, säger Jan Selling. 
Ian Hancock föddes i London 1942, mitt under brinnande världskrig. Hans romska familj hade på hans pappas sida rötterna i Ungern. Många av släktingarna bodde fortfarande i vagnar, men reste inte runt.
Hans pappa var resande försäljare av läskpapper och hans mamma skötte familjen. Han fick tidigt lära sig att ligga lågt med sitt romska arv, berättar han för reporter Agnes Lakatos från Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, när hon besöker honom i hans hem utanför Austin, Texas.
-Just keep quiet about it. Absolutely. Don’t tell anybody what you are.
På samma gata som familjen Hancock i London bodde några judar som överlevt Förintelsen. De berättade om romerna i koncentrationslägren, vilket väckte unge Ians nyfikenhet på sitt eget ursprung.
Hans stora intresse för språk gjorde att han så småningom fick möjlighet till högre utbildning, vid University of London. Där fick han också rådet att inte vara öppen med att han är rom.
-You wouldn’t be taken seriously if you call yourself a Gypsy.
Efter sin doktorsavhandling inom lingvistik i London, erbjöds han en plats vid University of Texas i Austin. Där forskade han och undervisade som lingvist i 46 år och skrev mer än 450 böcker och vetenskapliga artiklar.
Men det dröjde länge innan han började forska om romernas språk och historia och uttala sig i romska frågor. För även i USA uppmanades han att dölja sin etnicitet. Idag är han en stark romsk röst, både inom akademin och i samhället.
Under närmare 60 års tid som forskare har Ian Hancock också samlat på sig en enormt bibliotek med böcker på romani och böcker om romer på många språk.
-Biblioteket är en unik källa för framtida forskning om romernas historia, säger Debbie Folaron, forskare vid universitetet i Montreol.
Inom forskarvärlden väntar många nu spänt på vart biblioteket ska ta vägen i framtiden. I programmet får vi följa med in mellan hyllorna.
 Ett program av Agnes Lakatos
Producent: Lotta Malmstedt
Slutmix: Mattias Miselli
Ett program från 2024

Om S:t Lars sjukhus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När den 19-åriga Lena Nilsson-Sjerén tar de första kliven in på Sankt Lars sjukhusområde en dimmig februarimorgon 1975 vet hon inte att hon från och med nu har hittat sitt framtida yrke.Lena får som, först skötare och sen genom andra roller inom psykiatrin, följa psykiatrins utveckling i Sverige med psykiatrireformen på 1990-talet som en tydlig vändpunkt. En gång var S:t Lars en helt sluten miljö, en stad i staden, där personal och patienter både bodde och arbetade. Så småningom öppnade området upp sig - fram till punkten när hela sjukhuset lades ner. I programmet följer vi St Lars historia och hur synen på arbetet förändras. Vi träffar personal och patienter, och ett par av de personer som arbetar på området idag i en helt annan verksamhet. Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med ett område när en arbetsplats försvinner.
Medverkande i programmet; Cecilia Riving, Lena Nilsson-Sjerén, Göran Bokblad, Lisbeth Jönsson, Roger Klang, Ingemar Odenbrand, Matilda Espmarker, Alex Rydahl och Robert Göthe.
I programmet hörs klipp från Studio Ett.
Reporter: Sandra Neergaard-PetersenProducent: Fredrik PålssonLjud och form: Julia Öjbrandt Programmet  är producerat av Umami produktion 2024.