P4 Dokumentär

Sveriges Radio

Oväntade och härliga berättelser som berör - från hela Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Emma Boëthius

  1. Ingen trodde på Tages sugklocka

    10 APR.

    Ingen trodde på Tages sugklocka

    I sjukhusets källare uppfinner Tage Malmström ett instrument som kommer att förändra förlossningsvården. Men läkarna hånskrattar åt Tages experiment. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På 50-talet arbetar Tage Malmström på Kvinnokliniken 2 i Göteborg. Han tar emot en aldrig sinande ström kvinnor med värkar och vattenavgång. På den här tiden är kejsarsnitt ett riskabelt ingrepp. Om barnet behöver komma ut snabbt används ofta tång. Men Tage tänker att det måste finnas ett bättre och skonsammare sätt. Experimenten i källarenRedan på 1800-talet gjordes försök med att konstruera sugklockor. Men ingen har fått själva sugkoppen att fästa på barnets huvud. Metoden har fallit i glömska tills Tage plockar upp den igen. Han tar hjälp av en sjöingenjör och en professor i maskinteknik för att konstruera en sugklocka. De hittar en form på sugkoppen som fäster på barnets huvud. Metoden testas först på hönsägg i en attrapp och senare föds många barn i Göteborg med hjälp av sugklockan. Utskrattad på Karolinska InstitutetNär Tage ska lägga fram sin doktorsavhandling möter han ett kompakt motstånd. Kollegorna tycker inte sugklockan har något att bidra med. För Tage väntar en mörk tid. Sugklockan lever dock sitt eget liv och sprids snabbt över världen. Medverkande Lotta Malmström, Tage Malmströms dotter. Ivi-Mai Schöön, underläkare hos Tage på 50-talet.Ingrid Dahlén Nilsson, underläkare hos Tage på 50-talet.Kerstin Hagenfeldt, läkarstudent på 50-talet som närvarade vid Tages disputation.Elinor Elmborg Holmgren, födde barn med hjälp av sugklocka när metoden var ny.Lars Broström, läser texter ur broschyren Mor och Barn. Tack också till Bo Lindberg, pensionerad överläkare i obstetrik och medicinhistoriker.Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Cecilia Ohlén Producenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmLjudmix: David Hellgren Tankar om dokumentären? Hör gärna av dig! cecilia.ohlen@sr.se

    37 min
  2. Bokdetektiven och jakten på de stulna bladen

    27 MARS

    Bokdetektiven och jakten på de stulna bladen

    När Thomas Rydén ser ett par unika medeltida bokblad på nätet budar han hem dem och inser att han sitter på en stulen konstskatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En kväll i början av 2000-talet sitter konstvetaren Thomas Rydén i en nersutten soffa i en liten lägenhet i Lund.  Det börjar bli sent och hans glasögon har glidit ner på näsan. Innan han stänger sin dator och går och lägger sig bestämmer han sig för att slänga ett sista öga på en amerikansk auktionssajt. Han scrollar förbi antika mynt, slitna böcker och kitschig konst. Plötsligt stannar han upp. På skärmen ser han två gulnade bokblad med märkliga figurer och snirkliga ornament. Illustrationerna påminner om något ur en nutida barnbok. I annonsen nämns inget om bladens ursprung, men Thomas Rydén, som är specialist på medeltida handskrifter, anar direkt att de är betydligt mer värdefulla än vad säljaren har koll på. Stulna medeltida bokblad på nätet– Jag kände igen vissa drag från de här dekorationerna. Det rörde sig om i princip den högsta kvaliteten, mer eller mindre kungliga beställningsarbeten. Och de ska på något vis inte cirkulera på Ebay, säger han. Men Thomas hinner inte klicka hem bladen – någon annan hinner före. Trots det kan han inte släppa tanken på dem. Och några kvällar senare dyker ett till par blad upp på samma sajt. Thomas är förberedd och slår till. Snart inser Thomas Rydén att han sitter på en stulen konstskatt. Han bestämmer sig för att gå till botten med mysteriet. Jakten på svar om konstskatten ska göra honom både till nationalhjälte och eftersökt av den italienska maffian.  Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Izabella RosengrenProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren   Medverkande: Thomas Rydén, konstvetare och specialist på medeltida handskrifter.

    37 min
  3. Kultfilmen Gröna gubbar från Y.R. och kaoset runtom

    13 MARS

    Kultfilmen Gröna gubbar från Y.R. och kaoset runtom

    Chefredaktören Hans Hatwig bestämmer sig för att göra den första svenska science fictionfilmen för barn, med utomjordingar. Men allt går fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Året är 1985. Hans Hatwig är chefredaktör för ungdomstidningen OKEJ men har en dröm om att göra långfilm. Plötsligt får han möjlighet att förverkliga sin dröm när filmbolaget Sandrews nappar på hans idé och går in som finansiärer. Hans Hatwig samlar ihop sitt teamFrån Helsingborg kommer 20-årige Keijo J Salmela som får huvudrollen som Yr-ving, en av de tre utomjordingarna i filmen. 10-åriga Åsa Dahlenborg från Falköping får rollen som Marre, som ska hjälpa utomjordningen Yr-ving hem till sin planet. Jobbet som filmfotograf går till Peter Mokrosinski, som många år senare kommer till Oscarsgalan med filmen Ondskan. Flygande tefat i Bert Karlssons nöjesparkTillsammans reser de med resten av filmteamet till Västergötland och Bert Karlssons nyöppnade nöjespark i Skara, där filmen ska spelas in. I delar fraktas ett stort flygande tefat dit, byggt i Filmstaden i Solna. Kaos och dåliga recensionerFilminspelningen sätter igång, men vad ingen vet är att det kommer bli en rätt snårig resa med stress, ett trasigt knä, klena helikoptrar, en premiärfest med otroligt dålig mat och svidande recensioner i tidningarna. – När jag satt på premiären och såg filmen tänkte jag bara ”katastrof”, berättar Hans Hatwig. I dokumentären möter du också filmarkeologen Niclas Asker från Grums, som många årtionden efter filmens premiär 1986, får in Gröna Gubbar från Y.R. till sin videobutik med begagnade band. Filmen får hans hjärta att slå volter. Kanske kan science fiction-äventyret nu få sin plats i svensk filmhistoria? Dokumentären är från 2026. Reporter: Christopher JohanssonProducenter: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Karl Boustedt Medverkande:Hans Hatwig, filmregissör - StockholmPeter Mokrosinski, filmfotograf - StockholmKeijo J Salmela, skådespelare - HelsingborgBert Karlsson, skivbolagsdirektör och nöjesparkägare m.m. - SkaraÅsa Dahlenborg, skådespelare - Falköping (Stockholm)Niclas Asker, filmarkeolog - Grums

    51 min
  4. Jakten på Kjell Höglund och radiopiraterna

    27 FEB.

    Jakten på Kjell Höglund och radiopiraterna

    Kjell Höglund är känd för klassiska låtar som Genesarets sjö och Man vänjer sig. Men 1973 har han en annan karriär som efterjagad radiopirat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radio 88 börjar sända 1972, en tid när Sveriges Radio är de enda som får sända radio i Sverige. Sändarmasterna ägs av statliga Televerket, som ansvarar för att hålla etern fri från störningar och infiltratörer. Den nya piratradiokanalen Radio 88 sänder sent på kvällarna, med reklam och helt utan tillstånd. I sina sändningar blandar de absurd humor och proggmusik med angrepp på politiker. Ständigt jagade av polis, Televerket och en stor grupp privatpejlare. Det är Anders Bjurström som startar Radio 88. När han flyttar in i kollektivet Ornässtugan i Solna träffar han Monica Nilssen, Björn Bränngård och Kjell Höglund – tre personer som blir viktiga för Radio 88. Våren 1973 hörs Kjell Höglund och Björn Bränngård ofta tillsammans i Radio 88:s sändningar på söndagskvällarna. Efter ett uppehåll har kanalen startat på nytt med en proggigare framtoning, utan reklam och med angrepp mot borgerliga politiker blandat med absurd vänsterhumor. Samtidigt passar de inte riktigt in i den tidens gravallvarliga vänsterrörelse. – Det är ingen tvekan om att det är väldigt stora grupper som är ganska arga på oss, sa Kjell Höglund då. Radio 88 jagas av polisen och TeleverketFör att kunna höras i etern har Radio 88 tillverkat hemmabyggda FM-sändare som de flyttar varje dag och gömmer på olika platser runtom i Stockholm. Men i takt med att Radio 88 får mer uppmärksamhet i tidningarna intensifieras jakten på personerna som ligger bakom kanalen. Kalla kriget pågår fortfarande och staten är på sin vakt. En olaglig radiosändare i händerna på okända aktörer skulle kunna användas för desinformation – om kriget kommer. Polisen och Televerkets pejlare placerar ut personal på platser där de vet att Radio 88 tidigare sänt. De försöker hitta sändarna som göms på hustak, bergstoppar och vindskontor – bland annat inbyggda i en attachéväska. Enligt Kjell Höglund själv tycks Radio 88:s impulsiva, fräcka och ologiska sätt att planera sin verksamhet förvirra polisen och Televerket. Och en dag får Radio 88 hjälp från oväntat håll. Dokumentären bygger på gamla inspelningar från gamla piratsändningar, bandat material ur privata samlingar samt arkivmaterial från Sveriges Radio och Sveriges Television. Där hörs bland andra Björn Bränngård, Monica Nilssen, Kjell Höglund, Anders Bjurström, Willy Josefsson och Bengt ”Pejlar-Bengt” Forsgren. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Tommie JönssonProducent: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Tommie Jönsson

    50 min
  5. Kärleksskandalen i den skånska adeln

    30 JAN.

    Kärleksskandalen i den skånska adeln

    Nationalskalden och akademiledamoten Carl Snoilsky lämnar hastigt fru och barn och flyr utomlands med änkegrevinnan Ebba Piper. Skandalen är ett faktum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Carl Snoilsky är i slutet av 1800-talet en av Sveriges mest uppburna poeter. Han är dessutom diplomat, greve, ledamot av Svenska Akademien och älskad av kungen. Men år 1879 säger han upp sig med omedelbar verkan och lämnar Sverige och Skåne. – Han lägger en lapp på skrivbordet som i princip bara säger ”jag går”, säger Mia Gröndahl, verksamhetsledare på Christinehofs slott i Skåne. Vad hände mellan Carl Snoilsky och Ebba Piper?Carl Snoilsky har lämnat landet tillsammans med Ebba Piper, en ung änka från en av Skånes mäktigaste adelsfamiljer. Dessutom var Ebbas man kusin med Carls fru. Skandalen är ett faktum och blir ett givet samtalsämne i de finare salongerna, enligt antikexperten Peder Lamm. – Då fanns ju varken Svensk damtidning eller Facebook eller någonting annat. Vad hade Stockholmssocieteten att skvallra om? Det här var ju oerhört smaskigt att sätta tänderna i. När damerna efter en middag satt och drack likör, då snackades det nog ordentligt, säger Peder Lamm. Det här är berättelsen om en kärleksskandal som skakade den skånska adeln och ett hysch-hysch som levt kvar i flera generationer. Dokumentären är gjord 2026. Reporter: Lotta MalmstedtProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Christian Jangegård Stämningsmusik: Ronald Heu

    43 min
3,7
av 5
705 betyg

Om

Oväntade och härliga berättelser som berör - från hela Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Emma Boëthius

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar