Solcellskollens podcast Solcellskollen

I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar.
Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag.
I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter.
Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva?
Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara? 
Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet. 
Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum.
Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: 
Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu  

I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt.
I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas. 
Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas. 
I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen.
Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan läsas här.
Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen  

I poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen ESMC, European Solar Manufacturing Council, som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan gästade även podden redan 2017 i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.) 
Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om ett generationsskifte vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska “ankkurvan” — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten?
Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. (Spoiler alert: de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning.
McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns att läsa här.
Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt: 
Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli

Senast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet?
Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance. Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning.
Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen.
Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:
Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

I energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver.
I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups. 
Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra.  
Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken. 
Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: 
Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el