92 avsnitt

Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se

Solcellskollens podcast Solcellskollen

    • Teknologi
    • 4,9 • 158 betyg

Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se

    Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

    Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon

    I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon. 
    Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling. 
    Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien. 
    I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det.
    Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: 
    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor   

    • 1 tim. 3 min
    Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri

    Hans Kreisel, Om energikrisen och vägen framåt för europeisk gasindustri

    I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på Nordion som bland annat äger det svenska stamnätet för gas.
    Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut.
    Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över.
    Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror. 
    Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: Nordic Hydrogen Route runt Bottenviken och Baltic Sea Hydrogen Collector under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter.
    Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är Analysing the future demand, supply and transport of hydrogen där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045. 
    Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
    Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Per Klevnäs, Om Europas materialomställning

    • 1 tim. 16 min
    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier

    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier

    Dagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, Battery 2030+.
    I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller?
    Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state-batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”. 
    Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Patrik Johansson, Om framtidens batterier; Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet; Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

    • 1 tim. 4 min
    Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser

    Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser

    Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser.
    Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk.
    Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas.
    Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen. 
    Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

    • 1 tim. 9 min
    Per Klevnäs, Om Europas materialomställning

    Per Klevnäs, Om Europas materialomställning

    För att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget Material Economics och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning.
    Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten Klimatagenda för Sverige där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften. 
    I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter Industrial Transformation 2050 och The Circular Economy (som tillsammans citerades över 30 gånger i industridelen av förra årets stora IPCC-sammanställning). Per målar upp en komplex och fascinerande bild där nya tillverkningsprocesser, effektivare användning och ökad återvinning alla är bärande delar av lösningen.
    Många industriföretag står inför stora investeringar i både tekniskt och kommersiellt oprövade lösningar, något som Per och hans kollegor kallar bet the company decisions. I avsnittets sista del (från 1h 16 minuter) går vi igenom hur beslutsfattare och samhället i stort kan understödja omställningen och minska risken för de företag som går före. Per resonerar även kring vad senaste årens energikris innebär för industrins omställning.

    • 1 tim. 32 min
    Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen

    Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen

    I Solcellskollens 86:e avsnitt dyker vi ner i ett, ibland bortglömt, men ack så viktigt område när det gäller omställningen av energisystemet: kraftelektronik. Och gäst är Torbjörn Thiringer, professor i elkraftteknik på Chalmers.
    Vi börjar med att bena ut vad kraftelektronik är och genom två historiska exempel — “Strömmarnas krig” mellan bl.a. Edison och Tesla och förra sekelskiftets dragkamp mellan förbränningsmotorn och batteribilen — resonerar Torbjörn kring hur utvecklingen hade kunnat se ut om dåtidens uppfinnare hade haft tillgång till modern kraftelektronik.
    Från minut 13 berättar Torbjörn om sina erfarenheter som teknisk rådgivare på Volvo Cars. Han förklarar hur kraftelektronik används för att öka prestandan och livslängden i batterisystem och resonerar kring hur kraftelektronik kan möjliggöra mer effektiva och miljövänliga elbilar. 
    Från minut 31 dyker vi ner i Torbjörns andra stora specialområde: kraftelektronik inom vindkraft. Han går igenom hur vindkraftverk har utvecklats under de senaste 30 åren med fokus på hur kraftelektronik har möjliggjort betydligt större turbiner. 
    Avslutningsvis pratar vi om utmaningarna på elsystemnivå i takt med att allt större andel av elproduktionen utgörs av förnybar och variabel elproduktion såsom sol- och vindkraft. Torbjörn förklarar skillnaden mellan de systemtjänster som erbjuds från vatten- och kärnkraft som är direkt (eller “synkront”) anslutna till elnätet och de nyttor som kan erbjudas från vind- och solkraft i kombination med kraftelektronik.

    • 1 tim. 3 min

Kundrecensioner

4,9 av 5
158 betyg

158 betyg

Interlaga ,

Intressant

Uppskattar särskilt frågorna från Erik till gästerna. Precis just de jag själv vill ha svar på.

1361357 ,

one

Mycket intressant lyssning! Lyssna om ni inte redan gjort det.

geebjorn ,

Energikunskap på hög nivå

Sveriges bästa instrument för att skaffa sig en grundläggande kunskap om energi.

Mest populära podcaster inom Teknologi

Lex Fridman
Jack Rhysider
Vox Media Podcast Network
Jason Calacanis
Ben Gilbert and David Rosenthal
Peter Esse & Christoffer Gullin

Du kanske också gillar

Bilar med sladd
Sveriges Radio
Vi Bilägare
Sveriges Radio
Jan och Caroline Bolmeson
Monopol Media AB