Ekonomiekot Extra

Sveriges Radio
  • 4,4 (147)
  • Näringsliv
  • Varje vecka

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

  1. −4 d

    Konflikter när tjänstemännen ska tillbaka till kontoret

    Flera industribolag vill ha tillbaka tjänstemännen in på kontoren. Men det är populärt att jobba hemma och facken engagerar sig för distansarbetet. Samtidigt har distansarbetet skapat en klyfta på arbetsmarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tillbaka till kontoren Pandemin innebar en snabb omställning för många tjänstemän när många började jobba hemifrån. Men den senaste tiden har flera bolag krävt större närvaro av de anställda på kontoren. Facket är kritisk och varnar för att många förväntar sig kunna jobba hemifrån. Spretig forskning Det har gjorts flera studier med olika resultat, men gemensamt är att många anställda uppskattar mer flexibilitet. Samtidigt vill en del företag få pendeln att svänga tillbaka. Men behövs det? Djup klyftaAtt vissa kan jobba hemma men inte andra beskrivs som en ny klyfta på arbetsmarknaden. Krav höjs på att andra behöver bli kompenserade och mot den bakgrunden har det väckts politiska krav på bland annat slopat karensavdrag.Framtiden är hybridSvenska tjänstemäns arbetsplatser lär förbli en hybrid mellan hem och kontor. Avgörandet blir hur företagen lyckas med att strukturera arbetet och förena fördelarna med de två arbetsvärldarna. Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstad universitetAnders Jelmin, reporter, Ekot Christian Levin, vd, Scania Kristina Widen, ordförande, akademikerföreningen ScaniaCamilla Frankelius, förhandlingschef, Sveriges IngenjörerJonas Grafström, vice vd, RatioJohan Ingelskog, avtalseskreterare, Kommunal ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    29 min

  2. 18 juni

    Regeringen sänker inflationen – ”ovanligt mycket”

    Riksbankschef Erik Thedéen flaggar för att risken för en räntehöjning har ökat, även om inflationen ännu är låg. Och att priserna inte ökat så mycket beror delvis på regeringens politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Räntan på väg att höjasÄven om styrräntan ligger kvar så lutar det åt höjning av styrräntan senare i år och därmed högre kostnader för bolånekunder. Men avgörande är hur stora prisökningarna blir som en följd av bland annat av kriget i Mellanöstern.Svensk ekonomi på väg uppDe svenska konsumenterna har mer pengar än vanligt över och det väntas bland annat leda till en växande ekonomi i år. Samtidigt signalerar regeringen att det behövs miljarder i satsningar till pressade hushåll. Gör regeringen Riksbankens jobb?Det är Riksbankens uppgift att hålla priserna stabila i ekonomin. Men det är regeringens många och tillfälliga åtgärder med bland annat sänkt skatt på mat och drivmedel som hållit nere prisökningarna den senaste tiden. Det gör bilden av prisökningarna ”komplicerad” enligt Riksbanken. Men budskapet är att Riksbanken ser igenom de här tillfälliga åtgärderna. Programledare och producent: Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Alexandra Stråberg, chefsekonom, Länsförsäkringar Viktor Munkhammar, reporter och krönikör, Dagens industri Erik Thedéen, Riksbankschef Albin Kainelainen, generaldirektör, KonjunkturinstitutetElisabeth Svantesson, finansminister (M) Ebba Busch, energiminister (KD)Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesperson (SD)Magnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker, NordeaTekniker: Rasmus Allansson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    27 min

  3. 12 juni

    Så hamnar dina sparpengar i Musks hypade rymdäventyr

    Hypen men också kritiken är stor när Elon Musks ai- och rymdbolag Space X börsnoteras. Mer pengar behövs till de jättelika investeringarna. Och småsparare världen lockas och många blir automatiskti indirekt delägare genom sina fonder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens största börsnotering Space X ska dra in omkring 700 miljarder kronor genom börsnoteringen – pengar som behövs för de jättelika satsningarna i rymden – på bland annat rymdresor till Mars och planer på datacenter i rymden. Bolaget har fått en skyhög värdering – den motsvarar 2,5 gånger Sveriges BNP och det beskrivs som världens största börsnotering. Enorm hype – och kritik Uppståndelsen är enorm och stora banker har förutspått enorma vinster i framtiden, medan andra varnar för en värdering frikopplad från verkligheten. Elon Musks starka kontroll får också kritik.Hamnar hos småspararna. Framöver kommer miljontals sparare över hela världen, även i Sverige, automatiskt få delar av sina sparpengar placerade i rymdäventyret. Det beror på att Space X snabbare hamnar i viktiga börsindex – som i sin tur styr hur globala indexfonder investerar. En av de viktigaste pensionsfonderna i Sverige, Statliga sjunde AP-fonden, med sex miljoner kunder, granskar just nu om man ska släppa in bolaget i sin fond. Programledare och producent:Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, tech- och grävreporter, Ekot Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Mikael Lindh Hök, tillförordnad kommunikationschef, Sjunde AP-fonden.John Hernander, ansvarig för utländska placeringar, AMFAnders Schelde, placeringsdirektör, Akademiker pensionJohan Hägglund, vd, TioexJohan Söderström, teknikfondsförvaltare, SEBElon Musk, vd och grundare av Space XDonald Trump, president, USA ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    29 min

  4. 5 juni

    Framtidens fotboll och miljarder på spel under VM-festen

    Det blir en kommersiell fest av sällan skådat slag när VM drar igång. Nu avgörs vilka som blir de ekonomiska vinnarna och förlorarna på VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klirr i kassan för Fotbollförbundet? Det som hände kvällen den 31 mars har redan blivit ett klassiskt svenskt fotbollsögonblick. Viktor Gyökeres avgörande mål i den 88 minuten tog Sverige till VM. Det målet gav också Svenska Fotbollförbundet i ett slag över 100 miljoner kronor från internationella fotbollförbundet, Fifa. Men hur mycket som blir över efter kostnader och skatter återstår att se. Förbundet hoppas på runt 25 miljoner kronor. ”Det är ett längre VM, eftersom fler lag deltar. Sedan är prisnivåerna i USA betydligt högre än vad de har varit tidigare. Sedan finns en skatterisk som inte är helt utredd än”, säger Niclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundet. Mest kommersiella hittills Martin Carlsson-Wall, professor och chef för ett sportforskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm, säger att detta är det mest kommersiella mästerskap hittills. Han konstaterar att det är stor skillnad på hur USA och Europa ser på den kommersiella biten. ”I USA är kopplingen mellan idrott och underhållning väldigt mycket tydligare. Man konsumerar idrott”, säger han. Frågan är om USA kommer bli en stormakt inom fotbollen och vad det betyder för sporten? Ekonomisk betydelse VM växer inte bara i antalet lag som deltar utan även i ekonomisk betydelse. ”Hela VM:s intäktsmassa har vuxit med mellan 50 och 60 procent från det föregående VM-slutspelet. Expansionstakten ekonomiskt är enorm”, säger Expressens krönikör Noa Bachner. Vinnare och förlorare Mästerskapet ger inte bara vinnare på planen utan också utanför den rektangulära gräsytan. ”Fifa är förstås på vinnarsidan här och delvis de fotbollsförbund som är aktiva under turneringen. Även de investerare som gått in tungt på herrfotbollssidan. Samtidigt är VM oftast väldigt dyrt för samhället som helhet”, säger Ekots ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Noa Bachner, krönikör ExpressenKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorMartin Carlsson-Wall, professor vid Handelshögskolan i StockholmNiclas Carlnén, generalsekreterare för Svenska fotbollförbundetJanne Svensson, VM-besökareGraham Potter, förbundskapten ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    28 min
  5. Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt

    29 maj

    Flyget pressas inför sommarresorna – det kan vara räddningen på sikt

    En bransch som drabbats hårt av det högre oljepriset är flyget, eftersom priset på bränslet till planen har rusat. Men det kan finnas en lösning på sikt så kallade hållbara drivmedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har gjort att priset på bland annat olja och gas har stigit kraftigt, jämfört med innan. Oljepriset har också rör sig som i en berg- och dalbana. Flygbranschen har drabbats av att flygbränsle blivit ungefär dubbelt så dyrt som innan kriget, säger Elizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på Swedavia. ”Det kommer pressa läget i hela branschen och såklart pressa lönsamheten i branschen. Det vi har märkt av nu är de här fåtalet avgångarna som har varit inställda. Samtidigt går vi nu in i en högsäsong där efterfrågan på flygresor ökar, så här förväntar vi oss ju egentligen inte speciellt många inställda avgångar”, säger hon. ”Fördel med biobränsle” För flygbolaget Västflyg som bland annat flyger mellan Trollhättan och Bromma märks också de ökade bränslekostnaderna. Men de har en liten fördel, enligt vd Anna Petre. ”Det är klart att vi har påverkats och priserna har gått upp. Sedan är det kanske inte lika mycket för oss som kör med inblandning av biobränsle, som för dem som kör på fossilt bränsle” Även det priset har gått upp, men inte lika mycket, konstaterar hon. Frågan är då om kriget kan gör att fler flygbolag vill använda mer biobränsle och andra typer av så kallade hållbara drivmedel framöver? ”Svaret är ett nja. Man kan absolut få en viss effekt. Men det beror också på hur länge den här krisen består. Det kollektiva minnet är oftast ganska kort. Dessutom är de här drivmedlen dyrare än det fossila fortfarande. Det gör att det styrs mer av de styrmedel som finns, framför allt på EU-nivå”, säger Jonas Åkerman, som forskar kring flygbränsle på Kungliga Tekniska Högskolan. Utmaningar och haverier Det finns en vilja att försöka öka produktionen av de här mer hållbara drivmedlen. Men det kanske är lättare sagt än gjort. Är det bara förhoppningar som snart kommer grusas? Projekt har redan stoppats, skjutits på framtiden eller till och med gått i konkurs. ”Det finns väldigt många projekt på gång, men det finns inga definitiva investeringsbeslut gjorda när det gäller elektrobränsle eller syntetbränsle i Europa”, säger Åkerman. Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Pär Ivarsson, redaktör på EkonomiekotJonas Åkerman, forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)Anna Petre, vd VästflygElizabeth Axtelius, chef för flygmarknad på SwedaviaJacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt NäringslivMattias Viklund, utredare för hållbara drivmedel för bland annat flyget ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    27 min

  6. 22 maj

    ”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten

    Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ”gamechanger” för patienterDen nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm. En miljard människor med obesitas globaltHär i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin. Staten vs läkemedelsbolagenMen nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige. Juridisk stridI februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för obesitas i Region StockholmKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator  Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia ABPer-Henrik Zingmark, enhetschef TLV Daniel BrodénKatarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHEDavid Ricks, vd Eli Lilly ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    27 min

  7. 15 maj

    Efter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?

    Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiskt beslutEfter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion. Tuffa år för krogbranschen Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar. Konsumtion ska rädda ekonomin Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera. Programledare:Victor Jensen Producent:Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotMagnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetRichard Tellström, måltidshistorikerElisabeth Svantesson, finansminister (M)Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, MovendiJonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen VisitaEva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, Stockholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

    26 min
  8. USA vs Europa – större, rikare, bättre?

    8 maj

    USA vs Europa – större, rikare, bättre?

    USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin.  Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll. Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axios ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    26 min
Visa alla (500)

Värdar och gäster

4,4
av 5
147 betyg

Om

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2010 - 2026
  • Avsnitt
    500
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Ekonomiekot Extra

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar