Ekonomiekot Extra

Sveriges Radio
  • 4,4 (147)
  • Näringsliv
  • Varje vecka

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

  1. −2 d

    Skräckscenarierna om oljan har inte slagit in – men gasen gäckar Europa

    Det utmålades som historiens värsta energikris med risk för ekonomisk kollaps. Men ett halvår efter att kriget mellan USA och Iran bröt ut har ännu inte de värsta olje-scenarierna blivit verklighet. Men gasen fortsätter gäcka Europa inför vintern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljekrisen som uteblev?När kriget mellan USA och Iran bröt ut i våras varnade experter för ett oljepris på uppemot 200 dollar fatet och för omfattande störningar i världsekonomin. Men världens länder svarade snabbt genom att använda strategiska lager och öka produktionen på andra håll. Nya orosmoln – gasen oroar inför vinternSamtidigt som oljemarknaden överraskat positivt fortsätter Europas gasmarknad att oroa. Låga nivåer i gaslagren samtidigt som priserna stigit till de högsta nivåerna på tre år. En kall vinter kan snabbt göra energin betydligt dyrare i stora delar av Europa. Europas nya energiberoendeEfter Rysslands invasion av Ukraina minskade Europa snabbt sitt beroende av rysk gas. Men omställningen skapade i stället ett nytt beroende av importerad flytande naturgas, framför allt från USA. Hur sårbar är kontinenten och har Europa löst sitt energiproblem eller bytt ett beroende mot ett annat? Programledare:Samantha Coard Producent:Olof WijnbladhTekniker:Axel BerkemarMedverkande och röster i programmet:Samuel Ciszuk, energimarknadsanalytiker, ELS Analysis.Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotAnnika Winsth, chefekonom Nordea Jonas Stenbeck, privatkundchef, VattenfallEbba Busch, energiminister (KD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  2. 28 aug.

    Så kan Sverige tappa fyra miljoner invånare – ”allvarliga konsekvenser”

    Sveriges befolkning kan krympa med fyra miljoner på 75 år och regeringens utredare varnar för stora ekonomiska konsekvenser om det här scenariet blir verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordlågt barnafödande en dyr affär för Sverige Det har kallats för ”den tysta krisen” och har jämförts med klimatkrisen. Regeringens egen utredning Framtid med barn varnar för att det rekordlåga barnafödandet på sikt kan leda till svagare tillväxt, krympande arbetskraft och ökad press på välfärden. Olika åsikter om hur frågan ska lösasFramtidsprognoserna oroar, men åsikterna går isär i hur problemet ska lösas. Fler barn, mer invandring, eller helt nya sätt att organisera välfärden och arbetsmarknaden? Sverige har redan en generös familjepolitik, så vad finns kvar i verktygslådan för att få igång barnafödandet? En global utmaningSverige är långt ifrån ensamt. Födelsetalen sjunker i stora delar av världen och flera länder satsar stora summor på att få fler att bilda familj, Men trots generösa stöd ligger länder som Sydkorea och Singapore fortfarande på rekordlåga nivåer. Men det kan också finnas positiva effekter av lägre befolkning. Programledare:Samantha Coard Producent:Olof WijnbladhTekniker: Olof Hansson WallgrenMedverkande och röster i programmet:Åsa Hansson, docent i Nationalekonomi vid Lunds universitetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotLena Lundkvist, demograf på SCBElisabeth Svantesson, FinansministerCarolina Söderbäck Brantskog, Andreas Söderberg, Elisabeth Tenje, StockholmSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt NäringslivMikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  3. 21 aug.

    Så slår extremvädret mot ekonomin –  ”högre risk på sikt”

    Sommaren extrema torka och bränder kan slå mot Europas ekonomi, men prognoserna är osäkra och ekonomin har visat sig oväntat stryktålig av tidigare kriser. Men på sikt väntar en stor nota för klimatets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extremvärmen slår mot Europas ekonomiHittills i år har större area än hela Halland brunnit i Europa och i Västeuropa uppmättes de varmaste juni- och julimånaderna någonsin. Flera prognoser visar att Europas ekonomi kommer drabbas av torkan och värmen. Bakgrunden är bland annat störningar för jordbruket, transporter på uttorkade floder och elproduktion. Ändå en stryktålig ekonomi?Men det är inte säkert att effekterna blir så stora. Den senaste krisen efter kriget i Mellanöstern har inte gett de effekter på ekonomin som många varnade för i början. Ekonomin framstår som mer stryktålig. Värre på siktRiksbankschef Erik Thedéen varnar för att vi kan räkna med fler såna här störningar i ekonomin på grund av klimatet framöver. Och notan för att investera för att skydda sig mot störningar och motverka klimatets effekter väntas bli stor. Programledare:Samantha Coard Producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet: Shon Ferguson, docent i miljöekonomi, Sveriges LantbruksuniversitetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotLisa Göransson, professor i energisysten, ChalmersAlbin Kainelainen, generaldirektör, KonjunkturinstitutetErik Thedéen, RiksbankschefChristina Nyman, chefekonom, Handelsbanken  ekonomiekotextra@sverigesradio.se

  4. 17 aug.

    Poddtips: Premiär för nya ekonomipodden Bakom pengarna

    Kan krig vara bra för ekonomin? Har börsen blivit ett casino? I Bakom pengarna höra du från landets smartaste ekonomer och forskare som förklarar hur samhället och pengarna hänger ihop. Lyssna på Bakom pengarna i Sveriges radios app.

    Poddtips: Premiär för nya ekonomipodden Bakom pengarna

  5. 14 aug.

    Så vinner man ett val – valfläsk, valfjäsk och partikassornas betydelse

    Vad lovar partierna och vad kostar det? Det går allt bättre för Sverige, säger ekonomerna. Men politikerna pratar om tuffa tider och stödåtgärder. Vilka löften och valfläsk brukar gå hem hos väljarna? Och hur påverkas ekonomin av vem som vinner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flörtar med hushållen – som är rikare än någonsinSocialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet går till val med slogans som ”Dags att ta Sverige på allvar”, ”För ett rättvisare Sverige”, ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och ”På din sida”. ”De är försök till slagkraftiga slogans som ska skapa intresse”, säger professor Niklas Bolin. Och löftena till hushållen är många i den här valrörelsen. ”Det är ett stort fokus på kortsiktiga plånboksfrågor”, konstaterar Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken. Samtidigt har ”hushållens plånböcker aldrig varit tjockare än idag”, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. Kritik från ekonomerDen stora frågan är om satsningarna verkligen behövs, och hur de ska betalas. ”Underskott är okej ett tag, men man kan inte fortsätta på det spåret”, säger SEB:s chefekonom Jens Magnusson. Så ser partiernas ekonomi utÅrets valkampanjer skiljer sig från tidigare. De sociala mediejättarna Meta och Google har stoppat politisk annonsering och Socialdemokraterna har sålt sin lotteriverksamhet som dragit in stora pengar till partikassan. Samtidigt räknas Centerpartiet som ett av världens rikaste partier. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Niklas Bolin, professor statsvetenskap Mittuniversitetet Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetAnders Dybelius, universitetslektor Jönköping universityAndreas Wallström, prognoschef SwedbankJens Magnusson, chefekonom SEBChristina Nyman, chefekonom Handelsbanken  ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    Så vinner man ett val – valfläsk, valfjäsk och partikassornas betydelse

  6. 7 aug.

    Är bostadspriserna på väg upp eller ner?

    Alla vill fixa bostadsmarknaden men vad är problemet? Är det för mycket reglering, eller för lite? Frågan splittrar partierna, även inom blocken. Samtidigt drar hösten och flyttsäsongen igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marknaden ”funkar inte”Bostadsmarknaden fungerar inte, säger politiker från alla partier. Men alla verkar oense om vad som är det stora problemet och hur det ska lösas. ”Från höger vill man ha en marknad som styrs mer av utbud och efterfrågan, medan vänstersidan vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar”, säger Ekots politikreporter Pontus Mattsson. Marknadshyror och fastighetsskatt – två röda skynken Bostadsfrågan är inte heller en fråga man vinner röster på, säger Tor Borg, analyschef på Citymark. Trots att det är en så kallad plånboksfråga. ”De flesta är nöjda med sitt boende. Det är en ickefråga för många”, säger han. ”Marknadshyror och fastighetsskatt är ord som skrämmer, och det där vet politikerna”, säger Pontus Mattsson. Hushållen förväntar sig stigande priserFör bostadsletare drar en av årets högsäsonger igång nu, efter en julimånad då lägenhetspriserna gick ner. ”Det är ganska normalt för juli”, säger Hans Flink på Svensk mäklarstatistik. Villapriserna steg däremot och framåt tror hushållen på stigande bopriser, enligt SEB:s boprisindikator. Det finns några specifika faktorer som avgör om det blir så. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tor Borg, analyschef Citymark Pontus Mattsson, politikreporter EkotMarcus Widén, ekonom SEBHans Flink, affärsutvecklingschef Svensk Mäklarstatistik ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    Är bostadspriserna på väg upp eller ner?

  7. 31 juli

    Nu syns sprickorna i USA:s AI-strategi

    USA har satsat biljoner på att leda och dominera AI-utvecklingen. Men Kinas taktik med öppna och billiga AI-alternativ smular sönder de amerikanska techbolagens modell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsras – och börsrus Techaktierna har både rusat och rasat i veckan, efter att storbolag som Microsoft, Meta, Alphabet och Apple redovisat sina kvartalsresultat. ”Marknaden vill se att de gigantiska investeringarna ger effekt”, säger Henrik Ek, teknikjournalist på Dagens industri. Stora AI-investeringar”USA:s mål är att dominera framtiden och vara den ledande AI-supermakten”, säger Donald Trump. Amerikanska bolag har investerat enorma summor pengar i AI-utbyggnad och datahallar och Vita huset har infört hårdra restriktioner när det gäller bland annat datachip för att hålla Kina på avstånd. Kinesiska Kimi K3 från Moonshot skakar omMen nu börjar Kina komma ikapp på en rad områden. Man försöker göra sig oberoende av västerländsk chiptillverkning och satsar stort på öppna och billiga AI-modeller, som slår undan benen för den strategi som bland annat amerikanska OpenAI och Anthropic lutar sig mot. ”Den amerikanska ekonomin är otroligt rädd för det som pågår”, säger Christian Landgren, vd för Berget AI. ”Nu kommer Kina och omkullkastar affärsmodellen”. Stora möjligheter och stora riskerDe nya öppna modellerna innebär att bland annat europeiska bolag kan kapa beroendet av USA och behålla sin data på hemmaplan. Samtidigt finns det stora orosmoln. ”Det finns risker med öppna modeller. Illasinnade aktörer kan ta bort spärrar och börja använda dem för cyberattacker, olaglig pornografi eller för att sprida desinformation”, säger AI-experten Johan Falk. ”Dagens modeller ligger också på gränsen till att kunna skapa biovapen och vi kan inte utesluta att nästa generations AI-modeller kommer att klara av det”. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:Johan Falk, AI-expert och föreläsareHenrik Ek, teknikjournalist Dagens industriChristian Landgren, grundare Berget AICarl-Henrik Söderberg, sparekonom NordnetDonald Trump, president USANicholas Carlini, forskare Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    Nu syns sprickorna i USA:s AI-strategi

  8. 24 juli

    Tio år av turbulens – är Storbritannien ett land i förfall?

    Sen brexit-omröstningen har ekonomin dalat och motsättningarna ökat. Vissa av de skräckscenarier som målades upp vid skilsmässan från EU har blivit verklighet. Andra har inte det. Vad måste Andy Burnham klara som hans föregångare misslyckats med? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens sjätte största ekonomiI veckan fick landet en ny premiärminister igen. Andy Burnham blir den sjunde ledaren sedan britterna röstade fram brexit för tio år sedan. Han vill införa en ny ekonomisk och politisk modell som minskar klyftorna och får ekonomin att blomstra. “Låt det här bli tillfället när framtidshoppet väcks till liv igen”, säger han.Beskrivs som “mjuk vänster””Det finns en politisk kultur av stora ord och stora planer. Många andra har lovat det han lovar”, säger ekonomijournalisten Katrine Kielos.Framförallt ska hans nya regering fokusera på att hjälpa familjer som kämpar med höga kostnader. Och det är många som har det kämpigt, säger James Savage, ansvarig utgivare på The Local. ”Många britter känner sig fattiga”. Lägre tillväxt och lägre investeringar med brexitEnligt en studie från National Bureau of Economic Research är Storbritanniens BNP 6 till 8 procent mindre än den skulle ha varit om landet stannat kvar i EU. Samtidigt har invandringen ökat – tvärtemot vad som lovades inför omröstningen. ”Invandringsfrågan är fortfarande extremt splittrande och har flera bottnar”, säger James Savage. Relationen med Sverige”Storbritannien är fortfarande en viktigt handelspartner, men det är uppenbart att landet har minskat i betydelse för svensk export”, säger Per Altenberg, chefekonom på Kommerskollegium. ”Brexit är ett bra exempel på vad som händer om man vill sluta sig, istället för att handla globalt med varandra”, säger Scanias vd Christian Levin. Men han ser en ljusning i Storbritannien nu. ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    Tio år av turbulens – är Storbritannien ett land i förfall?
Visa alla (500)

Värdar och gäster

4,4
av 5
147 betyg

Om

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2010 - 2026
  • Avsnitt
    500
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Ekonomiekot Extra

Mer från Sveriges Radio