Ekonomiekot Extra

Sveriges Radio

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

  1. −3 H

    ”Är du fattig får du vara fet” – bråket om bantningsmedicinen avgörs i rätten

    Läkemedel för viktminskning toppar försäljningslistorna. Och efterfrågan är enorm. Hittills har patienterna fått betala själva men nu ska frågan om vem som ska stå för notan tas upp i domstol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En ”gamechanger” för patienterDen den nya typen av viktminskningsmediciner har på kort tid blivit globala försäljningssuccéer. ”De är en gamechanger. Här har vi en möjlighet att komma till viktnedgångar som vi aldrig sett tidigare med medicinsk behandling”, säger Ylva Trolle Lagerros som är professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region Stockholm. En miljard människor med obesitas globaltHär i Sverige beräknas över hälften av den vuxna befolkningen vara överviktig eller ha obesitas, som det kallas när man har ett BMI över 30. Hittills har de som velat ta de nya medicinerna, Wegovy från Novo Nordisk och Mounjaro från Eli Lilly, fått betala ur egen ficka. ”Är du fattig får du vara fet, så enkelt är det”, säger Daniel Brodén som själv betalar runt 5 000 kronor i månaden för sin medicin. Staten vs läkemedelsbolagenMen nu har kampen om vem som ska betala framöver trappats upp till att bli en juridisk strid – med staten på ena sidan och läkemedelsbolaget Novo Nordisk på den andra. ”Obesitas är en allvarlig kronisk sjukdom och den borde få samma förutsättningar som andra kroniska sjukdomar”, säger Mikael Pennanen, chef för samhälls- och myndighetskontakter på Novo Nordisk Sverige. Juridisk stridI februari avslogs deras ansökan om att Wegovy ska subventioneras för patienter med svår obesitas och flera följdsjukdomar. TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, menar att risken är stor att medicinen skrivs ut till fler än det är tänkt – och att kostnaderna för skattebetalarna riskerar att skena. ”Det är väldigt många som använder de här läkemedlen och det är många som vill ha dem, och vi saknar möjligheter att följa upp att de bara skrivs ut till de mest behövande”, säger enhetschefen Per-Henrik Zingmark. Nu ligger bollen hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Ylva Trolle Lagerros, professor och överläkare vid Centrum för obesitas i Region StockholmKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator  Mikael Pennanen, Head of National Market Access & Pipeline Novo Nordisk Scandinavia ABPer-Henrik Zingmark, enhetschef TLV Daniel BrodénKatarina Steen Carlsson, forskningschef Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi IHEDavid Ricks, vd Eli Lilly ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    27 min
  2. 15 MAJ

    Efter historiska alkoholbeslutet – kan festande få fart på ekonomin?

    Regeringens slopade matkrav på krogen får kritik. Men branschen tror det ska ge skjuts efter svåra år. Det är konsumtionen som ska rädda svensk ekonomi, men kan man lita på att svenskarna vågar öppna plånboken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Historiskt beslutEfter över hundra år med en koppling mellan mat och servering av alkohol så har riksdagen nu slopat matkravet. Branschen vädrar morgonluft, medan kritikerna varnar för effekterna av ökad alkoholkonsumtion. Tuffa år för krogbranschen Efter pandemin och inflationskrisen går det inte lika bra för krogbranschen som för drygt tio år sen. Slopat matkrav skulle kunna hjälpa till, enligt branschorganisationen Visita och barägare ser flera fördelar. Konsumtion ska rädda ekonomin Många ekonomer har spått att det är de svenska konsumenterna som ska shoppa igång ekonomin. Men prognoserna skruvas ner, när omvärlden oroar – och just krogbesök är lätt att dra ner på när konsumenter behöver prioritera. Programledare:Victor Jensen Producent:Olof Wijnbladh Medverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator, EkotMagnus Åhl, enhetschef, KonjunkturinstitutetRichard Tellström, måltidshistorikerElisabeth Svantesson, finansminister (M)Astrid Miller, ungdomspolitisk talesperson, MovendiJonas Siljhammar, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen VisitaEva Lotta Ramberg, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket.Henrik Svensson och Sacha Smederevac, barägare, Stockholm ekonomiekotextra@sverigesradio.se Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

    26 min
  3. USA vs Europa – större, rikare, bättre?

    8 MAJ

    USA vs Europa – större, rikare, bättre?

    USA fortsätter att utklassa EU ekonomiskt. Tillväxten är högre, vinsterna större och börserna går starkare. Kriget drabbar också européer mer än amerikaner men är det hela bilden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsrekord och vinstlyftDe senaste veckorna har börsbolagen på båda sidor om Atlanten presenterat sina kvartalsvinster – och de amerikanska krossar de europeiska. ”Det är en trend som pågått under många år”, säger Emanuel Sidea, USA-korrespondent för Dagens industri. AI driver påBakom börsrekorden och BNP-tillväxten finns en stor motor i form av den kraftiga AI-utbyggnaden. Den konservative ekonomen och tidigare Trump-rådgivaren Stephen Moore menar att AI-investeringarna fungerar som raketbränsle för resten av ekonomin.  Neil Irwin, ekonomikorrespondent för Axios, håller med om att AI:s betydelse för börsen och BNP är enorm. Men säger att ”man kan inte äta BNP”. För vanliga amerikaner spelar de stigande priserna en mycket större roll. Olika mått ger olika verkligheterVad svaret blir på frågan; hur står sig Europa mot USA, beror till stor del på vilket mått man använder. Och hur det blir framöver är oklart. Det finns de som varnar för att riskerna med ett utdraget krig och en förlängd energikris spelas ner och att en större finanskrasch kan vara på ingång. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:Emanuel Sidea, USA-korrespondent Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJens Magnusson, chefsekonom SEBStephen Moore, konservativ ekonomKevin Hassett, rådgivare Vita husetNeil Irwin, ekonomikorrespondent Axios ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    26 min
  4. Nu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar

    30 APR.

    Nu börjar tiden rinna ut – rädslan för ett ”skräckscenario” ökar

    Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation en situation som ekonomer kallar för en mardröm med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeprisrekord och fallande börserSjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan. Dyrare matFör lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”. Bråttom med återgång till det normala”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”. Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotHelena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomiNicolai Tangen, vd Norska oljefondenRobert Bergqvist, senior ekonom SEBChristian Kopfer, råvaruanalytikerUlf Kristersson (M), statsministerPeter Sagebrant, vd Alwex ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    25 min
  5. Därför orsakar AI-modellen Mythos panik

    24 APR.

    Därför orsakar AI-modellen Mythos panik

    En ny AI-modell från Anthropic har hittat allvarliga säkerhetshål i alla stora operativsystem och webbläsare. Än har den inte släppts. Men snart kommer även hackare kunna använda den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi behöver all hjälp vi kan få”Den nya AI-modellen Mythos har satt skräck i världens it-säkerhetsexperter. Nu pågår en kapplöpning för att hinna täppa till alla säkerhetshål innan det är för sent. För i händerna på en illasinnad hackare kan modellen orsaka enorm skada. ”Det kan bli ett slags cyber-armageddon om det hamnar i fel händer”, säger professor Pontus Johnson på KTH håller. Bråttom att skydda systemen”De kommande månaderna blir kritiska”, menar AI-forskaren Nicholas Carlini på Anthropic. Pontus Johnson håller med. ”Det kan gå riktigt illa nu, och det handlar om månader”, säger han. Snabb utvecklingskurvaMånga är nog bekanta OpenAI:s ChatGPT, eller Googles Gemini, Microsofts Copilot, eller Anthropics tidigare Claude-modeller. Mythos är i grunden en fortsättning på dem, men har alltså visat sig vara otroligt bra på att hacka datasystem. Vita huset i krismöten med Fed och storbankerVarningarna har orsakat febril aktivitet bland tillsynsmyndigheter och banker. För om hackare slår ut banksystemen kan det bli en enorm kris. Ett annat känsligt område som pekas ut är energisystemen. Dags för stabslägeHittills är det alltså bara en mindre grupp bolag som fått ta del av modellen i ett projekt som kallas “project glasswing”. Men det väntas alltså inte dröja länge innan modellen finns tillgänglig för alla. Andra, lika starka, varianter väntas också snart finnas ute. ”Den kinesiska statsapparaten, som spionerar mycket på Sverige och andra länder, kommer få de här förmågorna inom några månader”, säger Pontus Johnson. Han menar att det är läge för myndigheter att gå upp i stabsläge för att möta hotet. Även som privatperson finns det en del att tänka på de kommande månaderna. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:Pontus Johnson, professor och chef för centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet KTHSven Carlsson, reporter EkotKlas Malmén, senior rådgivare FinansinspektionenCem Gökgören, informationssäkerhetschef Svenska KraftnätFrank Vang-Jensen, vd NordeaNicholas Carlini, forskare AnthropicPip White, områdeschef Anthropic ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    26 min
  6. Wallenberg räddar Stegra – så kan det påverka omställningen

    17 APR.

    Wallenberg räddar Stegra – så kan det påverka omställningen

    Storkapitalet räddar den gröna omställningens flaggskepp i Sverige, när Wallenbergsfären blir storägare i krisande Stegra. Men omställningen har tappat fart, vissa vill förändra EU:s klimatpolitik och andra varnar för gröna bubblor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stegras utmaningar framöver På en presskonferens tidigare i veckan berättade det svenska stålföretaget Stegras vd Henrik Henriksson att bolaget lyckats säkra nya pengar. Det handlar om 15 miljarder kronor som nu kommer in i den sinande kassakistan och där den ledande ägaren kommer bli Wallenberg Investments. – Det är bra för omställningen i stort att det blir tydlig att det finns stora erfarna industrialister som tror på det här, säger John Hassler, professor i nationalekonomi Stockholms universitet med särskilt fokus på miljöekonomi. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, säger att beskedet om nya ägare inte innebär att Stegra kommer lyckas. – De är både tekniska och ekonomiska svårigheter som ska övervinnas, säger han. Höga klimatmål från EU EU har höga mål med sin klimatpolitik och för några år sen var förhoppningarna väldigt stora på omställningen. Men de senaste åren har pendeln slagit tillbaka en del. En hel del projekt har fått pausats och ställts in – däribland flera satsningar på just fossilfritt stål. – Om vi går fram väldigt fort och resten, 85 procent av världsekonomin, inte gör det kommer vi att avindustrialiseras, säger Henrekson. Det finns också en kritik mot att omställningen, drabbar vissa delar av befolkningen hårt och slår hårdare mot vissa regioner. – Jag kan hålla med om att det inte funnits tillräckligt mycket tänk kring hur man ska hantera det motståndet som kommer från människor, aktörer och företag, säger Sylvia Schwaag Serger, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. ”Förödande om det ändras” Oskar Ahnfelt på Vattenfall menar att det är avgörande att EU:s linje ligger fast. – Vissa saker vore förödande om man ändrades, till exempel om man inte håller fast vid utsläppstaket som man sagt. Det ska kosta att släppa ut koldioxid. Om man inte håller fast vid det kommer företag inte vilja ställa om. Det är viktigt att omställningen går snabbt, lyfter flera personer. – Vi jobbar under enorm tidspress, inte bara för klimatets skull utan också för att vi har ett globalt konkurrensläge som vi måste förhålla oss till, säger Schwaag Serger. ProgramledareVictor Jensen Producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:John Hassler, professor nationalekonomiSylvia Schwaag Serger, vd för Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA och professor i ekonomisk historiaMagnus Henreksson, professor nationalekonomiOskar Ahnfelt, ansvarig för policyfrågor och påverkansarbete på VattenfallLeif Johansson, tillträdande ordförande för StegraHenrik Henriksson, vd för StegraMartin Lundstedt, vd för AB Volvo

    27 min
  7. Vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden – så förhandlar du lönen bäst

    10 APR.

    Vinnarna och förlorarna på arbetsmarknaden – så förhandlar du lönen bäst

    April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Nu måste vi ner!” Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt. Miljardutdelningar till ägarnaDet här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan. Vinnare vs förlorareBland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Tips för högre lönMen för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på. Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, gd MedlingsinstitutetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnna Hagman, teamchef UnionenPär Boman, ordförande AB VolvoSimon Petersson, avtalssekreterare IF MetallSven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt NäringslivAndreas Wallström, prognoschef Swedbank ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    26 min
  8. Nya tider på bomarknaden – så ändras lånen och reglerna för uthyrning

    2 APR.

    Nya tider på bomarknaden – så ändras lånen och reglerna för uthyrning

    Bolånereglerna ändras så att fler ska kunna köpa en bostad. Men frågan är om det blir så. För nu stiger räntorna och priserna. Samtidigt ska det bli lättare att hyra ut sin bostad i andrahand. Vilka är vinnare och förlorare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ändrade bolånereglerKravet på kontantinsats sänks och det skärpta amorteringskravet slopas. ”I kronor och ören så sänks kontantinsatsen med 50 000 om man har ett lån på en miljon”, säger Claudia Wörmann på organisationen Bostadsrätterna. Bostadspriserna och räntorna stigerSamtidigt varnar kritiker för att bostadspriserna kommer stiga ytterligare som en konsekvens av de ändrade reglerna. Särskilt i Stockholm. De senaste tre månaderna har lägenhetspriserna stigit med över 5 procent i Stockholm, enligt SBAB och Booli. Nu har dessutom bankerna höjt både de bundna räntorna och de rörliga räntorna. Så frågan är vilken effekten egentligen blir, och om fler verkligen kommer att ha råd att köpa en egen bostad. Ändrade regler även för de som hyr ut i andra handFrån 1 juli väntas reglerna ändras även kring uthyrning i andra hand. ”Det kan leda till en ganska stor utbudsökning”, säger Maria Björkander, vd för uthyrningssajten Qasa. Kritiker menar att ändringarna kommer leda till ökade andrahandshyror, spekulation och ovälkomna hyresgäster i trapphusen. Programledare och producent:Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:Claudia Wörmann, talesperson BostadsrätternaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotMaria Björkander, vd QasaMoa Langemark, konsumentskyddsekonom FinansinspektionenPia Tverin, bolånechef NordeaErik Holmberg, analytiker HemnetMikael Inglander, vd SBABBjörn Löfgren, mäklareJenny Holgersson, mäklareKent Selin, mäklareStefano Pierrou, mäklare ekonomiekotextra@sverigesradio.se

    28 min
4,4
av 5
146 betyg

Om

I Ekonomiekot Extra diskuteras de mest spännande händelserna inom samhällsekonomi och näringsliv. Programledare Hanna Malmodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Tove Svenonius

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar