Språket

Sveriges Radio
  • 4,6 (528)
  • Vetenskap
  • Varje vecka

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

  1. −17 h

    Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

    Hur kan mål betyda språk, mat och något att sikta mot? Svenskans homonymer bjuder på överraskande språkhistoria och märkliga sammanträffande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Homonymi, alltså ord som låter och stavas lika men har helt olika betydelser, förekommer i många språk. – Det går nästan inte att föreställa sig ett språk som inte har ord som låter lika som betyder olika saker, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Genom att följa spåren efter homonymer som mål, gift och broms öppnas dörren till ordens etymologi och de ofta oväntade vägar som språket har tagit genom historien. – Om man skulle visualisera de olika betydelserna av ordet måls historia skulle det se ut som blodkärl som förgrenas. De kan verka långt ifrån varandra men har samma ursprung, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om homonymiHur hänger röra i soppan, avloppsrör och en enda röra ihop? Hur kommer det sig att girig är något negativt och vetgirig något positivt, och har orden något att göra med lovgirig? Har insekten broms och bromsen på en bil något med varandra att göra? Varför finns det så många mål? Modersmål, fotbollsmål, måltid, mål i mun och brottmål. Har gift i betydelsen att något är giftigt och gift i betydelsen ingått äktenskap något samband? Mer om homonymiLäs i SAOB om olika ”mål”. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

    Homonymerna som gör svenskan både rikare och rörigare

  2. 10 aug.

    Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

    När politiker använder uttryck som vanligt folk, hårt arbetande människor, verklighetens folk eller hjärtlandet avslöjar de vilka väljare de vill nå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse hörs begreppet ”hårt arbetande människor”, framförallt från regeringen men också från oppositionen. – Begreppet har fått kritik för att det exkluderar de som har sjukpenning, pensionärer, unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och arbetslösa, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Ett annat begrepp som används av politiker är ”vanligt folk”, med det är ett för luddigt och brett begrepp tycker My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Om ni visste hur många år jag har lagt på att få Socialdemokraterna att definiera vad vanligt folk är, och de har ännu inte lyckats. Alla människor är ju vanligt folk på ett eller annat sätt, säger My Rowhedder. Gäster:Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet och forskar om språk om politik.My Rohwedder, journalist och inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Vanligt folk och hårt arbetande människor – så pratar politiker om dig

  3. 3 aug.

    Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

    Alliansen, blågula laget och rödgrön röra spelar det nån roll vad politiker kallar sig själva och varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partierna använder strategier för att beskriva egna samarbeten och sina politiska motståndares. Ibland funkar det bättre, ibland sämre. – Det är en kamp om vilka ord som får fäste och vilken benämning man får, säger My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. – Man försöker sätta ett namn för att det ska markera något nytt och kunna bli viralt, säger Anna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitet. Anna pekar på att orden man väljer signalerar saker till väljarna.– Laget betonar enighet medan en allians består av aktörer som samarbetar men behåller sin egen identitet, säger hon. Gäster: My Rowhedder, inrikespolitisk kommentator på AftonbladetAnna W Gustafsson, docent i svenska vid Lunds universitetProgramledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Blågult lag och rödgrön röra – så pratar politiker om varandra

  4. 27 juli

    Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

    Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet. – Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio. Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något. – De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator, Sveriges RadioGunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

  5. 20 juli

    Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

    Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTokspråk och vardagliga formuleringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03. Gäster: Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-PostenAnna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Stockholms universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck.

    Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

  6. 13 juli

    Därför kidnappar politiker ord

    Hör om varför politiker har laddat ord som utanförskap, vandel och arbetarparti med nya och fler betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiker tar ord och fyller dem med ny innebörd, inom språkforskning talar man om ockuperade ord och uttryck. Ett tydligt exempel är när Moderaterna 2006 började kalla sig det nya arbetarpartiet. – Det nya arbetarpartiet var oerhört provocerande för Socialdemokraterna, säger Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT. Ett ord som det pratas om i politiken idag är ”vandel”, ett gammalt juridiskt ord som få använde innan Tidöpartierna började prata om det. – Man tog begreppet från lagstiftningen och fyllde det med tydligare kriterier, säger Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språk. Ett annat ord som omdefinierats inom politiken är ”utanförskap”.– Utanförskap har gått från att beteckna arbetslöshet till att betyda ett segregationsproblem, säger Mats Knutson. Gäster: Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator på SVT.Magnus P Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet och som forskar om politiskt språkProgramledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Därför kidnappar politiker ord

  7. 6 juli

    Språklig kreativitet som politisk strategi

    Kvoteringssmocka och bensinpopulism politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT. Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten. – Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet. För journalister blir det en balansgång. – Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03. Gäster: Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck.

    Språklig kreativitet som politisk strategi

  8. 29 juni

    Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara

    När politiker undviker frågor används talepunkter, nästan-svar och upprepningar. Språket i valrörelsen synar strategierna i intervjuer och debatter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det förekommer att politiker inte svara alls på frågor men vanligare är att de svarar något närliggande utan att ge ett tydligt svar. – En vanlig strategi är att svara med en princip i stället för att ge ett konkret besked, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentator. – Man väljer att svara på den del av frågan som man är beredd att hantera och ignorerar resten, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Ytterligare en taktik är att ha förberedda talepunkter, alltså budskap som politikerna själva vill passa på att föra fram, ibland oavsett vilken fråga de fått. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

    Papegojsvar och andra klassiska sätt att slippa svara
Visa alla (500)

Värdar och gäster

4,6
av 5
528 betyg

Om

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    500
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Språket

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar