Språket

Sveriges Radio

4,6 (521)
VETENSKAP
VARJE VECKA

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−6 D

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 2025 är här. Det är Språkrådet och Språktidningen som varje år listar årets nyord. Språkets panel: Henrik Torehammar, Valerie Kyeyune Backström och Henrik Rosenkvist sätter tänderna i den. – Det har varit ett ganska oroligt år med olika konflikter. Jag känner att ”drönarmur” är ett ord som har blivit väldigt aktuellt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Skibidi, hjärnöta och six sevenÄven trams får plats på nyordslistan. ”Skibidi”, ”hjärnröta” och ”six seven” är tre av orden. Valerie Kyeyune Backström, biträdande kulturchef på Expressen, beskriver ”hjärnröta” såhär: – Det som händer när vi domedagsskrollar hela dagarna och tar del av massor med Skibidi Toilet-material. Det känns som att ens hjärna långsamt förvandlas till en schweizerost. Henrik Torehammar, journalist på Svenska Dagbladet, kommer att fortsätta säga ”six seven” för att göra sina barn arga. – Jag vet inte varför men ”vibbkodning” gör mig vansinnig. Många engelska lån på nyordslistanFlera ord är inlånade, till exempel ”finfluencer”, ”quadrobics” och ”rage bait”. – Jag tycker att alla orden som är direkt intagna från engelska är de sämsta. De är sämst allihop, säger Henrik Rosenkvist. Panel: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Henrik Torehammar, inrikespolitisk kommentator på Svenska Dagbladet. Valerie Kyeyune Backström, författare och biträdande kulturchef på Expressen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
2025-12-22

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett sätt är att kalla personen vid namn, men det blir rätt opersonligt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men ordböckerna ger faktiskt stöd till att även ingifta personer kan vara morbror och moster. En före detta partners nya partner – en ”svonk”?Ännu mer komplicerat blir det när en före detta partner träffar någon ny, som man alltså är kopplad till via barnen. Lyssnaren Robert har förslag på vad en sån person skulle kunna kallas, nämligen ”svonk”. – Jag tror att det smartaste i det här fallet är att använda namnet bara. Jag tror det skulle bli förvirrande att föra in en ny beteckning, säger Henrik Rosenkvist. – Men som alltid med språk – om många börjar använda ett nytt ord så kan det slå igenom, säger Emmy Rasper, programledare. Lär dig också om varför vi kan heta Bror och Lillemor, och om hur olika benämningar på mor- och farföräldra skiljer sig åt mellan våra grannländer. Språkfrågor om familje- och släktordVad ska man kalla sin före detta partners nya partner? Och varifrån härstammar orden ”svägerska”, ”svåger” och ”svärföräldrar”? Varför är vi så noga med benämningen på mor- och farföräldrar när exempelvis våra skandinaviska grannländer säger bestefar och bestemor? På isländska är man å ena sidan väldigt generell när man talar om släktingar, å andra sidan väldigt specifik när det gäller just benämningen på svågrar och svägerskor. Varför är det så? Varifrån kommer ordet ”vehäng” som betyder ”ingift”? Varför är Bror och Lillemor vanligare namn än Syster och Lillefar? Läs mer om familje- och släktordLäs Isländsk grammatik - Handbok för universitetsstudenter av Veturlidi Oskarsson, professor i nordiska språk, från 2025. Läs En etymologisk utflykt bland släktskapsord i Europa av Marika Lagervall, Filosofie doktor i nordiska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producenter: Alexander Fogde och Erika Hedman.

30 min
2025-12-15

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintresse, så behövs ofta speciell terminologi och jargong. Det finns en poäng att använda detta fackspråk inom gruppen. – Vi har kommit överens om att om jag säger exakt på det här sättet så förstår du precis vad jag menar, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Utanför arbetet kan det däremot bli lite krångligare om man börjar använda fackspråk. Terminologins bakgrund och framtidKarin Webjörn är språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Hon berättar mer om historiken kring fackspråk och om hur vi gör för att uppfinna nya termer. Lyssnarfrågor om fackspråkVad är skillnaden på ”chaufför” och ”förare”? Varför säger man ”spårvagnsförare” men ”taxichaufför”? Vad är fackspråkens historiska resa i svenska språket? Finns det något bättre ord än ”delete” för att radera något? Varför säger vissa ”teknologi” när de menar ”teknik”? Borde inte vissa ord helt enkelt stanna i fackspråket? Mer om fackspråkSök på termer i Rikstermbanken. Slå upp termer om hållbarhet i Hållbarhetstermlistan (publicerad 2021). Slå upp akademiska ord i En svensk akademisk ordlista. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Karin Webjörn, språkvårdare i fackspråk och terminologi vid Institutet för språk och folkminnen (Isof). Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
2025-12-08

Utöka ditt ordförråd med hjälp av suffix

Vi går igenom bakgrunden till våra suffix och prefix. Ordklasserna kan hjälpa dig att få en större förståelse för det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Orden ”kungadöme” och ”sjukdom” har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. I detta avsnitt reder vi ut några av svenskans vanligaste suffix och prefix. Vi lär oss också ord som grammatikalisering och morfologi. – Morfologi är de minsta betydelsebärande delarna i språket. Byggklossarna som vi kan se att ett ord består av och som, när man plockar isär dem från ordet, fortfarande betyder nånting, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Lyssnarfrågor om suffix och prefixVad har suffixet ”-sam” för innebörd? Det förekommer i ord som ”gemensam”, ”tursam” och ”ensam”. Hur ser det ut i andra språk? Vad betyder suffixet ”-dom”? Det återfinns i ord som ”barndom”, ”sjukdom”, och ”fördom”. Vad betyder ”läm-” i ordet ”lämna”? Är suffixet ”-age” en förfranskning av svenska ord? Till exempel i ord som ”kablage” och ”ställage”. Vad betyder suffixet ”-ofil” i ord som till exempel ”frankofil” eller ”anglofil”? Vart kommer det från? Vilken funktion har prefixet ”för-”? Till exempel ”förtränga”, ”förkorta” och ”förnedra”. Mer om suffix och prefixLäs Svenska Akademiens ordbok om prefixet ”-för” (påbörjad 1927) Lyssna på Tankar för dagen med Stina Ekblad (från 25 juli, 2024) som hänvisas till i avsnittet. Läs Fredrik Backmans blogg om att föräta (från 2011). Lyssna på ett tidigare avsnitt om suffix och prefix (från Språket 28 november, 2022). Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
2025-12-01

Det har dagvatten, nattduksbord och dagsmeja gemensamt

Det finns många ord som har natt och dag i sig, men inte alla har med dag och natt att göra. Hör om natt- och dagorden i svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ord med dag och natt berättar om synlighet, tid och gamla vanor som lever kvar i svenska. Är ”Godmorgon!” ett konstaterande eller en tillönskning?Dessutom undrar en lyssnare om hennes sambo har rätt att bli irriterad när hon säger ”godmorgon” till honom. Hon menar att det är en tillönskan, medan han tar det som ett konstaterande – som han inte håller med om. – Det är en tillönskan, slår Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, fast. Men sen kan han få svara så ändå. Ett tips är att byta till ett språk där man inte säger godmorgon. De kanske kan prata franska bara på morgonen, och säga ”bonjour!”. Natthus- nattduk- eller nattygsbord?Lär dig också om vad bordet bredvid sängen kallas – är det natthusbord, nattduksbord eller kanske nattygsbord? Och vad är i så fall en nattduk eller ett natttyg? Språkfrågor om ord med natt och dag iVar kommer ordet dagvatten ifrån? Kan man säga natthusbord eller har lyssnaren Marcus hört fel hela livet? Och varför heter det nattduksbord och eller nattygsbord? Varifrån kommer ordet dagsmeja? Varför heter det småtimmarna? Är uttrycket ”godmorgon” en tillönskan eller ett konstaterande? Är det en slump att ordet ”åtta” och ordet ”natt” liknar varandra i flera germanska och romanska språk? Lär dig mer om natt- och dagordLäs om nattduksbord i ISOF:s frågelåda. Läs om dagsmejas ursprung och användning i de finlandssvenska dialekterna, från Institutet för de inhemska språken Läs om dagvatten hos Rikstermbanken. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

30 min
2025-11-24

Därför byter människor namn

Ett giftermål, att bli retad, ny språkgemenskap eller en ny könsidentitet det finns många anledningar till namnbyte. Men alla namn är inte tillåtna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men man får inte byta namn hursomhelst. – Ett namn får inte väcka obehag eller anstöt. Det kan vara ett namn som ser oskyldigt ut men som kanske betyder bajskorv på skånska, säger Lena Wenner är forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen och sitter med i den grupp som Skatteverket rådfrågar när det kommer till namn. Därför får man inte heta Pilsner– Man får heller inte ta namn som anspelar på droger eller alkohol. Namnet Pilsner har vi fått några gånger men det anses alltså olämpligt, säger Lena Wenner. Transpersoners namnbyte – en positiv upplevelseLena Wenner har även gjort en studie om hur transpersoner resonerar när de väljer ett nytt namn. Studien visar att många vill ha ett ganska vanligt namn, ofta med samma initial som det tidigare. – Många beskrev namnbytet som något väldigt roligt och en positiv del av processen. Att få hitta ett namn som verkligen passar. Språkfrågor om namn och namnbytenNamnet ”Lotfi” blir ofta ”Lofti” på svenska. Är ”tf” en ovanlig kombination av bokstäver i det svenska språket? Hur vanligt är det att byta förnamn på grund av att namnet rimmar på eller betyder något opassande? Hur vanligt är det att man byter namn vid giftermål och hur vanligt är dubbelefternamn nuförtiden? Vilka regler gäller för att hitta på egna efternamn? Vem bestämmer egentligen vad man heter i vardagen? Mer om namn och namnbytenLäs om att välja och byta namn från ISOF (från 2025). Läs om försvenskade uttal av invandrade namn i Studia Anthroponymica Scandinavica 2016 - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning. Här finns en sammanfattning av samma studie. Läs om efternamnsbyten i en historisk kontext från ISOF, (från 2019). Läs om efternamnsbyten vid giftermål från ISOF, (från 2023) Läs namnlagen Lag (2016:1013) om personnamn. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
2025-11-17

Nonsens avslöjar glädje och humor i språket

Bakom lekfulla uttryck döljer sig gammal språkhistoria spår av hur svenskan formats av humor och kreativitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Många tänker att språket är ett kommunikationsmedel, och det är det ju. Men vi använder språket till så mycket annat – framför allt att leka med, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. När språket blir lek – från hej och hå till mums filibabba– Mums filibabba låter som ett nonsensord, men ordet filibabba finns faktiskt i Svensk ordbok, med första belägg redan 1934, säger Henrik Rosenkvist. Språklig kreativitet uppstår ofta i hemmen och bland familjen, med hjälp av rim och allitteration. – Det är så roligt att alla kan skapa ord. Man kan börja med ett enkelt ord och bygga vidare – hafs blir hafseslafs, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om nonsensord och nonsensspråkVad betyder orden ”hå”, ”tjim” och ”knåp” i uttrycken "hej och hå”, ”tjo och tjim” och ”knep och knåp”? Vad kommer uttrycket ”mums filibabba” ifrån? Vad menas när någon svarar ”huvudet upp och fötterna” ner? Finns det någon förklaring till ramsan ”du är en kneckedek, en tjolofes och en liten tafs”? Hur har gamla ordspråk som ”akta ögonen barn, sa kärringen som fes i askan” eller ”mycket skrik och lite ull” blivit till språkligt nonsens? I uttrycket tripp, trapp, trull – vilket ord är egentligen störst, och varifrån kommer de tre orden från början? Dessutom: Vilket är Henrik Rosenkvists bästa nonsensord? Mer om nonsensspråkLäs Sara Lövestams språkkrönika om mums filibabba från SvD (från 2025). Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

30 min
2025-11-10

Rolig svår grammatik – från kongruensböjning till syntaxuppror

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter. – Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Språkfrågor om krånglig grammatikHur fungerar den inre och yttre grammatiken? Är verb och predikat samma sak? Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan? Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax? Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat? Mer om krånglig grammatikLäs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014). Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist. Läs Svenska Akademiens grammatik. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

30 min

Visa alla (932)

Emmy Rasper

Värd
Jens Möller

Värd

4,6

av 5

521 betyg

Emmy & Jens kompletterar varandra perfekt!

2025-02-13

Uppsalabon

Såå bra! Tack!
Välkommen tillbaka Emmy⭐️⭐️

2023-02-02

Rosellii

Så skönt att höra Emmys röst igen. Hon gör hela programmet. Bäst!
Oj vad dumt han lät

2024-12-02

Sh00wtime

Migranten som frågar ”förstår du?” hela tiden. Konstigt att dom inte får jobb när dom pratar sådär
Jordpäron!

2021-08-30

cchvbjf

I ert program den 30 augusti nämner ni äpplets intryck på det svenska språket när det gäller att namnge utländska frukter och grönsaker. Jag tycker ni skulle ha nämnt, när ni ändå säger att det var vanligt förr med både äpplen päron och plommon, att man benämnde potatis, åtminstone regionalt, som jordpäron. Jordpära är ett namn jag har hört många gånger.Och jag tror att det kommer från området Östergötland, Småland.