Språket

Sveriges Radio

4,6 (527)
Vetenskap
Varje vecka

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−5 d

”Frågan bereds” och andra klassiska sätt att slippa svara

Politiker svarar ibland medvetet vagt eller undvikande på journalisters frågor. Hör om metoderna och vad de egentligen menar i Språket i valrörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – ”Frågan bereds” behöver egentligen inte betyda någonting alls, bara att inget finns att berätta, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio. Andra exempel på svar som är vaga är ”Jag vill inte föregå utredningen”, ”Frågan bereds i Regeringskansliet” och ”Vi följer detta noga”. – ”Jag gjorde en samlad bedömning” används när man inte kan eller vill motivera ett beslut, säger Fredrik Furtenbach. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, beskriver samtalet mellan politiker och journalister som något helt annat än vardagligt prat. – Samtalet mellan journalist och politiker har egna spelregler och liknar ibland ett förhör. Gäster: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Sveriges Radio.Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Tove Orrbeck. Språket i valrörelsen är en programserie, i åtta delar, där en språkvetare och en politikjournalist analyserar politikers språk. Släpps i appen Sveriges Radio måndagar 05.00 och sänds i P1 fredagar 10.03.

15 min
15 juni

Därför är språket inte logiskt

Om man utgår från de mejl som kommer in till programmet, så finns det en längtan efter logik i språket. Men språket är inte alltid logiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns vissa överensstämmelser mellan det talade språket och formell logik och det finns också vissa regelbundenheter i språket. Men språket är ju till viss mån ett naturligt fenomen som utvecklas hela tiden, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. En sak som kan uppfattas som ologiskt är att ett ord som stavas på ett visst sätt, kan uttalas på ett helt annat sätt. Det som väger tyngst när det gäller stavning är bruket, hur man gör. Alltså argumentet att ordet ska stavas som det brukar stavas, eller brukade stavas. – Sjuåringar som ska lära sig att stava är väldigt få och i minoritet jämfört med majoriteten av gamla stötar som har stavat på ett visst sätt i hur många år som helst. Så det finns en inneboende tröghet i systemet som gör att det blir väldigt svårt att genomföra stavningsreformer, säger Henrik Rosenkvist. Språkfrågor om logik i språketVad hade vi för språkliga regler innan grammatiken utvecklades? Varför har det svenska språket så många ord som stavas på ett sätt men uttalas på ett annat? Är de två ordklasserna substantiv och verb dominerande också i andra språkgemenskaper? Varför har ordet ”gapa” samma form i grund- och imperativform? Hur har uttrycket ”både ock” kunnat bli ”både men också” och ”både men även”? Läs mer om logik i språketLäs Viktig svenska: Alla dom där språkfrågorna (2023) Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
8 juni

När språket används för att leka

Pappaskämt, ordvitsar och syftningsfel. Vi svarar på frågor om hur språket används när det ska vara roligt och bjuder på en och en annan vits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Språket har vi för många olika saker, men en viktig sak är att leka, säger Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Oftast är det ju så att är man säger ett skämt eller en vits så bygger man upp det som en situation, och då bygger man upp en spänning. Och så får den här spänningen en katarsiseffekt, fortsätter han. Språkfrågor om humor i språketNär och varför uppstår det humor i språket? Jag lärde mig ganska nyligen att väskorna som man ofta ser äldre människor dra efter sig heter ”Dramaten”. Finns några fler liknande ord som förklarar i namnet vad det är för något? Jag älskar syftningsfel. Finns det några regler för hur de fungerar, och genvägar för att ”tvinga fram” dem? Har ”pappaskämt funnits länge, eller är det något nytt? Finns det någon koppling mellan läderarbetet garva, och garva i betydelsen skratta? Vet man hur man skrattade förr och i andra kulturer? Det är väl inte en naturlag att det måste vara ha-ha eller hi-hi? Läs mer om humor i språketStilblommor och Grodor av Albert ”Purre” Holmkvist. Laughter and culture av Gregory A Bryant och Constance M Bainbridge Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

30 min
1 juni

Så undviker du att låta otrevlig

Vi har tidigare pratat om artigheter i språket. Nu gör vi tvärtom och ger er ett (förhoppningsvis trevligt) program om otrevligheter i språket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tycker att det är otrevligt när den jag pratar med medvetet inte tittar på mig, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. – Och när någon bara svarar ”ja” eller ”nej” på en ja- eller nej-fråga. För det vanligaste är att man lägger till något mer. Man behöver nästan alltid förklara ett nej, men även ett ja kräver ofta mer information, fortsätter hon. Danska – otrevligt och barskt?Vi blickar också utanför Sveriges gränser och reder ut varför det danska språket kan uppfattas som otrevligt för oss. De flesta svensktalande förstår danska tillräckligt väl för att vi inte ska behöva byta till engelska, men vi använder vårt eget språk som mönster för att förstå. Så saker som går bra att säga på svenska, och som man direktöversätter till danska kan slå fel. – Vi tolkar det som att de ligger närmare oss språkligt än vad de gör. Det är som upplagt för missförstånd, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om otrevligt språkÄr det danska språket lite otrevligt? Är uttrycken ”håll käften” och ”håll truten” lika otrevliga? Varför anses det otrevligt att säga ”hördudu” medan det inte anses otrevligt att säga ”hörnini”? Varför är uttrycket ”Jag hör vad du säger” negativt laddat? Är ”fattar” otrevligare än ”förstår”? Är det otrevligt att inte sätta sig själv sist när man räknar upp ett antal personer inklusive sig själv? Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
25 maj

Häcklöperska och väninna – därför används kvinnliga titlar

En del titlar har feminina former såsom skådespelerska eller dansös, men inte bagare eller präst. Hör om varför vissa blir kvinnliga och andra inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det har varit olika principer över tid. Det är inte en gudagiven ordning, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Både de könade och neutrala titlarna har använts för att synliggöra kvinnor i språket. – Den tidiga feminismen jobbade med att snarare öka femininformerna för att synliggöra kvinnor. Men, någonstans på mitten av 1900-talet blev rörelsen sån att man gick mot enhetsformer istället, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om manliga och kvinnliga titlarVarför säger sportkommentatorerna höjdhopperska, diskuskasterska och häcklöperska? De skulle ju aldrig säga studentska, profesorska eller chaufförska. Man kan tala om biskopinnan, prostinnan och pastorskan, men kyrkoherdens fru blir inte kyrkoherdinnan! Varför? Ska Ulla Skoog påannonseras som skådespelare eller skådespelerska? Vad bestämmer om ändelsen blir ”-ska” som i majorska, eller ”-inna” som i prostinna? Titeln professor är könsneutral, men varför skiljer man på den pensionerade professorn som emeritus för män och emerita för kvinnor? Vi följer serien Min fantastiska väninna och undrar om det faktiskt finns ett engelskt ord för, väninna trots att den engelska titeln lyder My brilliant friend?En kvinnlig vän kallas väninna, men vad kallas en manlig vän? Hur ser historien för ordet väninna ut? Jag är född på 80-talet och skulle aldrig få för mig att kalla mina vänner väninnor. Mer om manligt, kvinnligt och könsneutralt språkLäs vad Språkrådet svarar på frågan Vilka yrkesbeteckningar ska man använda om man vill uttrycka sig könsneutralt? Läs vad Språkrådet svara på frågan Hur vet man om ett ord för en grupp människor är könsneutralt? Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

30 min
18 maj

Så uppkommer nya ord i språket

Det finns flera sätt att bilda nya ord på, och i svenska språket är det lätt att göra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man kan ju alltid ta ett lite ovanligt ord, till exempel ”ploj”, och sätta ihop det med ”kaka” - plojkaka. Det kanske ingen har sagt tidigare, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Att sammanfoga två ord till ett nytt är ett sätt. Men vi kan också bilda nya ord med hjälp av avledning. Då tar vi ett verb, till exempel säga, och bildar substantivet ”sägning”. Det här är två exempel på morfologi, alltså ordbildningslära. Språkfrågor om ordbildningKan man säga ”obegåelig” om en väg som det inte går att gå på? Henrik, 7 år, har kommit på ett nytt ord som kan användas när man inte vet om någon vill kalla sig kille eller tjej: ”tjille”. Hur gör man för att ett ord ska börja användas? Varför säger många barn ”lagg” istället för ”la”? Är ”humorös” i betydelsen ”humoristisk” ett nytt ord som uppstått? Kan ”positivism” användas istället för ”positivitet”? Är ”konsekvensrevidering” ett existerande ord? Mer om ordbildningLäs om sammansättningar (Svanlund, 2009) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
11 maj

Språket vi stör oss på i medierna

Språkfel i välrenommerade medier kan vara mycket irriterande, vi grottar ner oss i rubriker, radioprat och artiklar som lyssnarna reagerat på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tidningar, radio och TV förväntas språket vara vårdat och korrekt, och så är det kanske inte alltid. Men har språket i medierna blivit sämre?– Det är svårt att mäta språks godhet eller dålighet. Men det är väl så att det är lite högre tempo i dag och att man har sparat in på den korrekturavdelning som fanns förr, säger Ylva Byrman universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Språkfel som finns överalltDe språkfel som lyssnarna stött på i medierna är inte unika för medierna, utan förekommer i vanligt språkbruk och begås av alla. – Alla de sakerna som vi har tagit upp hittar vi också i annan skrift och annat tal, men i medierna förväntar man sig att de ska följa en viss norm för vårdat skriftspråk, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om mediespråkKan ord som är singularis numera hanteras som om de har pluralform? ”Dels var man rädda” och ”Det är kommunen själva som”.Är ”MC-gängen kan dra in barn i deras konflikter” ett syftningsfel? Kan man säga egna istället för egen eller eget? Heter det vuxit eller växt? Har ”har” blivit mindre vanligt eller försvunnit? Läs mer om språkreglerLäs Andreas Brimbergs blogginlägg om egen, eget och egna. Se Jan Svanlunds presentation om sammansättningar Lyssna på intervjun med Eva Sundgren om språkkänsla, som nämns i avsnittet. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Gustav Ingerhage.

30 min
4 maj

Småländska – mer än bara Emil i Lönneberga-dialekten

Många förknippar kanske småländska med Astrid Lindgren och karaktärerna i hennes böcker. Men går det att prata om en enda småländska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det går mycket väl att tala om småländska som en dialekt men man måste fördjupa tanken litegrann, säger Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. – Det finns stora skillnader inom Småland, framför allt när det gäller satsmelodi, men också stora likheter. Framför allt är det slående att man hittar många dialektord som är desamma över hela landskapet. Men man kan tänka sig Småland som en stor fyrkant och skilja på sydvästsmåländska, nordsmåländska, nordöstsmåländska och kalmardialekten, förklarar Gunlög Johansson. ”Man ska inte tro att r:et alltid är borta”Till skillnad mot vad man kan tro försvinner inte alltid r:en i småländska. – Ibland så smittar r:et av sig på vokalen efter. Så uttalet på till exempel ”höna” och ”hörna” låter inte likadant. Språkfrågor om småländskaLyssnaren Annika vill veta mer om genitivformerna ”hansa bil” och ”hennesa bil”. Hur används uttrycket ”i bare” och är det unikt för småländskan? Vad betyder ordet ”onati”? ”Klök” betyder att en växt är frodig. Finns det nämnt någonstans? Hur utbredd är användningen av orden ”söa” och ”söerna” som betyder får? På den småländska landsbygden finns flera platser som inleds med ”hor”, till exempel Horsarp och Horhult. Betyder ”hor” något annat än det vi känner till idag? Läs mer om småländskaLäs boken Småländska: orden och grammatiken (2021) Lär dig mer om småländska ortnamn (1992) Slå upp ord i Svenska Akademiens Ordböcker Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken. Sök i Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF. Gäst: Gunlög Josefsson, professor emerita i svenska vid Lunds universitet. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, Professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min

Visa alla (500)

Emmy Rasper

Värd
Jens Möller

Värd
Susanna Karlsson

Gäst
Ylva Byrman

Gäst
Gunlög Josefsson

Gäst
Henrik Rosenkvist

Gäst
Erik Lundin

Gäst
Susanna Andrén

Gäst

4,6

av 5

527 betyg

Emmy & Jens kompletterar varandra perfekt!

2025-02-13

Uppsalabon

Såå bra! Tack!
Välkommen tillbaka Emmy⭐️⭐️

2023-02-02

Rosellii

Så skönt att höra Emmys röst igen. Hon gör hela programmet. Bäst!
Oj vad dumt han lät

2024-12-02

Sh00wtime

Migranten som frågar ”förstår du?” hela tiden. Konstigt att dom inte får jobb när dom pratar sådär
Jordpäron!

2021-08-30

cchvbjf

I ert program den 30 augusti nämner ni äpplets intryck på det svenska språket när det gäller att namnge utländska frukter och grönsaker. Jag tycker ni skulle ha nämnt, när ni ändå säger att det var vanligt förr med både äpplen päron och plommon, att man benämnde potatis, åtminstone regionalt, som jordpäron. Jordpära är ett namn jag har hört många gånger.Och jag tror att det kommer från området Östergötland, Småland.