Språket Sveriges Radio

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.
Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.
– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.
Språkfrågor röster och språket i radio och på tvVad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?
Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?
Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?
Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?
Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?
Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?
Mer om språket i radio och tvBok Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).
Artikel Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).
Lyssna Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.
Språkfrågor om insekterVad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?
Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?
Varför heter bålgeting just så?
Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?
Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?
Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.
– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om eufemismer och noaordVarifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?
Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.
Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?
En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?
Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?
Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaordKrönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).
Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om felsägningarVarför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?
Hur kan språkfel smitta?
Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. 
Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?
Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?
Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?
Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?
Mer om felsägningar Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.
Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv
Lyssna på Galna radiogrodor
Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Foster tjuvlyssnar på språkRedan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen.
– Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.
Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.
Språkfrågor om barns språkutvecklingFinns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?
Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?
”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?
Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?
Mer om barns språkutvecklingSe filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.
Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).
Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.
– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.
Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.
Mer om konstiga språkLär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.
Läs om språket Solresol från Wikipedia.
Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.
Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).
Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.