Språket

Sveriges Radio

4,6 (524)
VETENSKAP
VARJE VECKA

En podd om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

−3 D

Därför använder vi omoderna uttryck

Teknik förändras snabbare än språket och därför använder vi fortfarande uttryck som lägga på luren och banda intervjuer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns många ord och uttryck som lever kvar i språket trots att de företeelser de ursprungligen syftade på har förändrats eller försvunnit. – Vi behöver inte förstå ett uttryck eller känna till dess etymologi för att veta vad det betyder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Den fasta telefonen har gett upphov till flera kvarlevande uttryckEtt annat uttryck som många använder är ”lägga på” som förklaring till att vi avslutar ett telefonsamtal – trots att vi inte lägger telefonluren på en klyka för att bryta samtalet som förr. – En lite rolig grej är att nu när vi trycker på skärmen för att lägga på så föreställer ju den symbolen en sån där gammal klassisk lur. Den ikonen har blivit ett konventionaliserat sätt att visa att man påbörjar eller avslutar ett samtal. Det finns flera uttryck från tiden då vi använde fasta telefoner som lever kvar än idag. En ”nollåtta” är en person från Stockholm, även om vi sällan slår riktnummer när vi ringer längre. – Men jag tror att det är ett uttryck som är på ganska stark tillbakagång. Det ser ut som att det hade sin topp på 90-talet och att det då var ungefär tio gånger vanligare än idag. Det första belägget jag hittar är från 1977 och då förklarades det som ett finare ord för badjävlar, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om uttryckVarför säger ni på radion att ni ”bandar” när banden inte finns kvar? Är ordet ”nollåtta” på väg att dö ut när färre använder fast telefon? Varför heter det ”epatraktor”? Vad betyder ordet ”avrivare”? Vad betyder egentligen ”hack i skivan” och hur använder man det? Vad menar man med att ”ge järnet”? Mer om uttryck som lever kvar i språketLyssna på inslaget Gamla bruksföremål lever kvar i språkliga uttryck från Radio Sweden, (från 2011). Läs artikeln Ordspråken som ingen längre förstår från Aftonbladet (från 2020). Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
30 MARS

Traditionen med påskkärringar förbryllar

Ett förtrollande avsnitt om häxor. Vi greppar kvasten för att lära oss mer om svartkonst, Blåkulla och påsktraditioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I 1800-talets folkberättelser förekommer ”påskkärring” som ett ord för häxa just under påskveckan. Sedan gick det över till att bli barn som tigger godis, säger forskningsarkivarien Tommy Kuusela som specialiserar sig på folktro. Han berättar också att den svenska traditionen med påskkärringar överraskar kristna i andra länder. Språkfrågor om häxor och skrockVarifrån kommer ordet häxa? Vad är ursprunget till ordet ”häxmjölk”? Hur hänger orden skrock och skrocka ihop? Vad betyder ordet ”elma”? Vad var egentligen hinjakten? Mer om påskenLäs om Hemska häxor och söta påskkäringar från ISOF. Se föredrag om Häxor och Blåkulla i arkivsamlingarna,Tommy Kuusela om beskrivningar och föreställningar om häxor och Blåkulla i ISOF:s samlingar. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen och filosofie doktor i religionshistoria. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
23 MARS

Lär dig ännu mer om norrländska

Språkets lyssnare har efterlyst ytterligare ett avsnitt om norrländska dialekter. Här kommer det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns en hel del språkliga drag som många uppfattar som typiskt norrländska, men som inte är det. Ett sånt exempel är att placera pronomenet efter ett släktskapsord, till exempel ”pojken min” istället för att säga ”min pojke”. – Det finns i en stor del av Norden och det går ända ner till det sydsvenska språkområdet, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. – Ofta när det gäller de norrländska drag så har de en stor nordskandinavisk utbredning och kan ofta ha motsvarigheter till exempel i den gamla isländskan, förklarar han. ”De är nykter på dansen” – ett dialektdrag som ungdomarna behållerEtt annat exempel som många uppfattar som ett norrländskt drag är ord som tappar sitt ”a” på slutet, exempelvis ”Vi är nöjd med avtalet” eller ”De är nykter på dansen”. – Det här finns också i ett väldigt stort område, och det är ett språkdrag som är väldigt starkt även i den yngre generationen där dialekten börjar träda tillbaka. Det kan bero på att det är väldigt frekvent. Men det kan också vara så att man tycker att det är roligt att visa att man har en språklig bakgrund, säger Lars-Erik Edlund. Språkfrågor om norrländska dialekterÄr det dialektalt att sätta det possessiva pronomenet efter, istället för före, objektet? Till exempel som i ”han åkte med pojken sin” istället för ”han åkte med sin pojke”. Är uttrycket ”å då sass'a si'a (si'en)” (”och då sa hon sig se henne (honom)”) ett lokalt ångermanländskt uttryck eller är det mer spritt? I vissa norrländska dialekter uttalas inte ”a” i slutet av ord, även om det inte blir mer effektivt. Varför är det så? Finns det ett typiskt sj-ljud i de norrländska dialekterna? På överkalixbondska pratar man om ”bruna svartskor”. Varför säger man så? Betyder ”elak på” samma sak som ”elak mot” på de norrländska dialekterna? Är det typiskt norrländskt att upprepa pronomen, till exempel ”Jag hämtar den jag”? Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
16 MARS

Skönhet går före språkvård i mataffären

Språket på varorna i mataffären är inte alltid grammatiskt korrekt. Det är till exempel inte ovanligt att särskriva varans namn på en förpackning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här är ett specialfall av särskrivning som man ibland brukar kalla logotypsärskrivning. Att man väljer att inte sätta ut bindestrecket beror inte på platsbrist utan på att grafikerna som gör detta tycker att bindestrecket är fult, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Ibland marknadsförs också varor på ett annat språk än svenska. Ylva Byrman har med sig en burk pizzasås till studion med en etikett som blandar svenska, engelska och italienska. – Först så står det ”solo pomodoro” (bara tomater), och sedan ”pizza sauce” med engelsk stavning. Och under står det ”classica” som är ett italienskt adjektiv. Och så sist: ”äkta smak av italiensk pizza”. Så det är en väldig språkblandning här, säger Ylva Byrman. Men varför blandar livsmedelsproducenter språk på sina etiketter? – Jag tror att det handlar mycket om att vi går på det här, att det faktiskt säljer. Det kallas pinnen som vi lägger på varubandetVi reder också ut vad man egentligen ska kalla den där pinnen som läggs mellan varorna på det rullande bandet i kassan. – Det finns flera benämningar: kundpinne, kundkloss, kassapinne, kundavskiljare... men jag skulle säga att kundpinne kanske är det bästa. Och det är med i Svenska akademiens ordlista sedan 2015, säger Ylva Byrman. Språkfrågor om etiketter i mataffärenKan man verkligen säga att ett diskmedel har en ny effektivare formulering? Hur ska man skriva lättmjölk och lätt crème fraiche? Varför heter det havregryn och inte havreflinga? Det är ju en flinga? Varför säger man livsmedelsaffär? Vad kallas pinnen som läggs mellan varorna på kassabandet? Mer om etiketter i mataffärenAnders Svensson, chefredaktör på Språktidningen, om formula och formulering (DN 2024) Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
9 MARS

Bli bättre på att rimma med rapparen Erik Lundin

Vad tycker egentligen en rappare är ett bra och dåligt rim? Erik Lundin delar med sig av sin kunskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Språkets rimskola lär vi oss om flerstaviga rim, nödrim och allitterationer. Erik Lundin om rimteknikGäst i veckans avsnitt är rapparen Erik Lundin. Han är aktuell med tolkningen av Ted Ströms ”Vintersaga” som han gjort i samarbete med indiebandet Deportees. Låten fick uppmärksamhet för att ha varit den första att framföras i ”På spåret” med nyskriven text. För Erik Lundin är känslan i orden viktigare än felfri rimteknik. – Hur det låter är viktigare än att det rimmar, alltid. Sedan så låter det nästan alltid bäst att det rimmar, men det måste inte vara så kallade perfekta rim, säger han. Rimmar ”blomma” och ”trumma”?En av veckans lyssnarfrågor handlar om rimmet av orden ”blomma” och ”trumma”. För någon med skånsk dialekt funkar det, men kanske inte för andra. – Om det låter som ett rim, då är det ett rim. Rim är en muntlig företeelse, och om det låter rätt för den som säger det, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Det finns ännu fler dialektala rim att utforska. Lyssnarfrågor om rimRimmar ”låda sprit” med ”låta fint”? Rimmar ”blomma” och ”trumma”? Rimmas det mindre i svensk barnlitteratur än i barnböcker på engelska? Är ”hingst” det enda ordet som rimmar på ”pingst”? Uttrycket ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” rimmar i svenskan, men inte i andra språk. Kommer uttrycket från Sverige? Är rimmet ”söker” och ”öker” ett nödrim i J-O Wallins psalm ”Vad är den vän?”? Mer om rimTitta på avsnittet av På spåret (från 2026) där Erik Lundin och Deportees framträder med låten ”Vintersaga”. Lyssna på The Cabin av Ylvis (från 2013) som nämns i avsnittet. Använd svenska.se som baklängesordbok genom att skriva * och sedan det du vill rimma på. Till exempel ”*ingst” Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Erik Lundin, låtskrivare och artist. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
2 MARS

Vi har blivit bättre på att säga ”Jag älskar dig”

Förr sa föräldrar inte jag älskar dig till sina barn. Det har förändrats. Hör vad som har hänt med uttrycket, som nu även kan användas till vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Förr satte man inte ord på det här så som vi gör idag, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Även hur vi uttrycker oss gentemot vänner är en generationsfråga. Personer i 30-årsåldern säger oftare ”jag älskar dig” till sina kompisar, än vad äldre personer gör. 1800-talssvensken kallade sin kompis för brorVi reder också ut varför vissa lägger till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar, och varför det kan uppfatta som stolpigt. – För 150 år sedan hade man tyckt att det var mindre konstigt, berättar Susanna Karlsson. Män i övre medelklassen som var vänner med varandra la bort titlarna och var bror med varandra. Kan man säga nuvarande pojkvän utan att planera att skaffa en ny?Det finns en trend på sociala medier där partners blir upprörda när de blivit kallade för ”min nuvarande pojkvän”. – Om jag säger att jag ska gå och fika med min pojkvän, då förutsätts att det här är min nuvarande pojkvän. Att säga ”nuvarande” lägger till mer information än vad som strängt taget behövs. Det är korrekt, men nuvarande antyder tillfällighet, förklarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om språket i relationerPå italienska finns det två olika sätt att säga ”Jag älskar dig” på, beroende på vem man säger det till. Hur skiljer man på betydelsen av ”Jag älskar dig” på svenska när man använder det i en romantisk kontext, och när det sägs till en kompis? Och är det någon betydelseskillnad på ”Jag älskar dig” och ”Älskar dig”? Hur kommer det sig att ordet ”älska” har blivit så välanvänt? Lyssnaren Anders vill inte bli uppropad med förnamn på vårdcentralen. Är det mer privat med förnamn? Varför låter det så konstigt att säga ”min nuvarande pojkvän” och kan man säga nuvarande om något som inte är tillfälligt? Varför har vissa börjat lägga till ord som ”bror” och ”kompis” i slutet av meningar? Mer om språket i relationerLäs en sammanfattande text om Paul Grices maximer om kommunikation, från Lunds universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

30 min
23 FEB.

Allt du velat veta om gatunamn

Vi fördjupar oss i svenska gatunamns historia och betydelse. Boulevarder, gator och vägar vi reder ut begreppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skillnaden på en gata och väg är kan vara klurig, men vi går till botten med frågan. Lyssnaren Lena hade nämligen själv fått frågan om vad skillnaden är. Hon gav instinktivt ett svar som inte riktigt visade sig stämma. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet, hjälper henne att lösa gåtan. – Det är alltid riskfyllt att kasta ur sig spontana svar på språkfrågor, det har jag själv erfarenhet av, skrattar han. Språkfrågor om gatunamnVad är skillnaden på gata och väg? Varför heter det Läraregatan och inte Lärargatan? Vad betyder egentligen Knarrhögsgatan? Varför används kolon i vissa förkortningar, som till exempel ”g:a”, ”s:t” och ”k:a”? Vad är skillnaden på aveny, esplanad och boulevard? Vad betyder ändelsen "-strätet” som finns i vissa gatunamn? Mer om gatunamnKolla på historiska kartor genom Lantmäteriet. Läs SCB:s artikel På Ringvägen bor det flest (från 2021). Läs P4 Kristianstads lista på roliga gatunamn i Skåne (från 2011). Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

30 min
16 FEB.

Det viktigaste du behöver veta om nya SAOL

Redaktionen för Svenska Akademiens ordlista avslöjar hur nya ord väljs in, vilka ord som är svårast att definiera och hur SAOL egentligen ska uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen kom en ny upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL 15, ut. Ordlistan normerar stavningen för svenska språket och avgör bland annat vilka ord som godkänns i olika ordspel. – Vi är nog många wordfeud-spelare som är glada för att man nu kan lägga ordet yuzu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Förutom yuzu har cirka 2 800 nya uppslagsord lagts till och cirka 1 500 uppslagsord har tagits bort, men Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, tycker att det är viktigt att poängtera att de allra flesta ord inte har ändrats. – Vi tar till exempel mest in substantiv, alla genus är stabila och basordförrådet är intakt. Det är mycket som är detsamma, de flesta ord har inte ändrats. A-traktor är ett nytt ord i SAOLI SAOL 15 finns A-traktor med som nytt uppslagsord, trots att det inte är ett nytt ord. – Epatraktor har varit med innan men inte A-traktor och det är intressant för epatraktor har man inte kunnat registrera sen 70-talet, så nu har A-traktor också petats in i ordlistan. Lättgrogg är borta och har väckt en del irritationAtt ordet ”lättgrogg” har tagits bort ur ordlistan har irriterat bland annat Edward Blom och Steffo Törnquist. – Ja, det är ju tråkigt att höra, men så kan det gå när frekvensen åker ner i källaren, säger Kristian Blensenius. Språkfrågor om SAOLVarför har definitionen av ”blaha” ändrats i SAOL 15 och är det verkligen rätt att klassa ordet som en interjektion? Många tror att ordet ”fastighet” betyder byggnad, är det något som redaktionen för SAOL behöver ta hänsyn till? Orden ”älskvärd” och ”älskansvärd” blandas ofta ihop, hur hanterar SAOL det? I SAOL går det att läsa att man ska använda ordet ”stödja” hellre än ”stöda”, varför är det så? Och när används rekommendationen ”hellre än”? Mer om SAOLHär kan du slå upp ord i nya SAOL. Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista. Programledare och producent: Emmy Rasper.

30 min

Visa alla (500)

Emmy Rasper

Värd
Jens Möller

Värd
Erik Lundin

Gäst
Susanna Karlsson

Gäst
Henrik Rosenkvist

Gäst
Susanna Andrén

Gäst
Tore Janson

Gäst

4,6

av 5

524 betyg

Emmy & Jens kompletterar varandra perfekt!

2025-02-13

Uppsalabon

Såå bra! Tack!
Välkommen tillbaka Emmy⭐️⭐️

2023-02-02

Rosellii

Så skönt att höra Emmys röst igen. Hon gör hela programmet. Bäst!
Oj vad dumt han lät

2024-12-02

Sh00wtime

Migranten som frågar ”förstår du?” hela tiden. Konstigt att dom inte får jobb när dom pratar sådär
Jordpäron!

2021-08-30

cchvbjf

I ert program den 30 augusti nämner ni äpplets intryck på det svenska språket när det gäller att namnge utländska frukter och grönsaker. Jag tycker ni skulle ha nämnt, när ni ändå säger att det var vanligt förr med både äpplen päron och plommon, att man benämnde potatis, åtminstone regionalt, som jordpäron. Jordpära är ett namn jag har hört många gånger.Och jag tror att det kommer från området Östergötland, Småland.