Winnerbäck-podden ulfappelgren

För ovanlighetens skull behandlar vi två låtar idag; Jag fattar ingenting och uppföljaren Jag fattar alltihop - dock med huvudfokus på den förstnämnda. Vi går igenom Lasses svåra tid där ett krasat förhållande och en påföljande existentiell kris tycks följa. Först fattar man verkligen ingenting och sen fattar man alltihop - hur många gånger har det inte känts så? Vi kommer in på ölens magiska helande självbedragande kraft, vi kommer in på om Mahatma Gandhi var viktig eller en nobody, om vuxenliv och om förlåtelser utan hopp. Häng med till Irland, Östeuropa och in i Lasses inre!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulf sticker ut hakan och påstår att detta "på sätt och vis" är Lasses bästa låt någonsin... För att, självmedvetet, sedan ändå backa till att säga: Topp 10. Men låtens enormt skickliga textsnickeri är och förblir det finurligaste, mest exakta och bästa Lars har åstadkommit menar Ulf. Mattias håller delvis med. Gråa dagar är en låt om leda, tristess, slentrian och längtan därifrån och är lika aktuell idag som när den kom, 1998. Och ingen har beskrivit detta tillstånd så träffsäkert. Det blir en lång hyllningskör men vi kommer även in på Mattias frisyrer, Göran Persson, Monica Lewinsky, kontant arbetsmarknadsstöd, Netflix och huruvida den här låten touchar dansbandssound eller inte. Ett trevligt avsnitt om en fantastisk låt!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rosor och champagne, trötta traditioner, snittar, konversationer, normer och konventioner. Och en övre medelklassloop som vi njutit av så länge att mättnaden börjar kännas olustig, och när fallet luftslottet? Det är bara några av ämnena vi berör i detta jäkligt uttömmande, djupt grottande och filosofiska avsnitt. Och att skriva en sån låt som Lasse gör här; att beröra dessa uppdradare ämnen samtidigt som man väver in det vackra och speciella mellan två människor. Det är inget annat än ett mästerverk. Vi får in Platon, ryssarnas förkärlek till fantasilösa traditioner, nyliberalism och de fem värsta klichéerna just nu. Ett långt och händelserikt avsnitt, häng med!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt kommer vi in på allt ifrån kräftskivor och Anders Borg till ösregn och OMD:s one hit wonder "Walking on the milky way". Vi grottar också ner oss i de väldigt "icke spänna bågen"-mål som Lars sätter för sig själv i denna låt så som att vara nykter NÄSTAN varje kväll. Dessutom lyfter vi alla skojiga detaljer i texten. Men nog om skojeriet... det här är en låt där Ulf och Mattias enas om att ensamhet är temat och "att komma tillbaka" till dugligt skick är målbilden. Däremot diskuteras det om det är genuint försök och en äkta inre resa eller om det är lite mer varianten för att bevisa något för någon annan. Och frågan "Är detta Lasses största textskrivaromdaning någonsin?" vädras. Dessutom delar vi med oss en massa om vad landets musikjournalister tyckte om låten samt framhåller att den lugna, mer dämpade live-versionen verkar än mer poppis än denna studioversion. Nåväl.. mycket finns det att säga, men en sak är säker: en mycket bra låt!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En väldigt svårtolkad låt, men ack så jäkla bra. Så suggesstiv, så stämningsfull, så kall och kuslig! Ulf och Mattias har två vitt skilda tolkningar av denna låt och gör sitt bästa för att knåpa ihop en slutsats ur diskussionen. Är det en inre dialog om att lämna sitt gamla jag? Eller är det en låt om att rebounda sig tillbaka efter ett tufft uppbrott? Vi snackar dessutom lite kring järnvägsstation som glosa, om hur vi själva hanterar reboundlägen, lite Kent, lite The Killers och lite Tiger Lou. Dessutom utser vi vinnarna i tävlingen - vilka får gå på Winnerbäckkonsert i sommar och vilka får presentkort i Winnerbäck-shoppen?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Temat promenadlåtar är ingen ovanlighet i Lasses alster. Vi har pratat om Åt samma håll och Aldrig riktigt slut och här kommer ännu en promenadlåt; Nån annan, en låt från 1992! I detta avsnitt fördjupar vi oss återigen i hur fantastisk en intim upplevelse på gående fot med en annan människa kan vara. Tiden stannar, man är lycklig, man glömmer sanning, tid, besvär och måsten. Lasse är en mästare på att skildra detta. Vi kommer in på de filosofiska/psykologiska begreppen Experiencing och Remembering self, den vackra småstadspromenaden som vi storstadsbor inte kan njuta av på samma sätt längre och vi återger en hel del från Lasses booklet och från hans försnack på Live i Linköping-dvd:n från 2003. Dessutom kuppar Ulf in sin egen promenadlåt ”Gångavstånd”. God lyssning! 
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.