Mediestudier-podden Institutet för mediestudier

Med utgångspunkt i den tredje och avslutande delen i rapportserien "Valet 2022", Politik och lokala medier, diskuteras hur mindre, lokala tidningar hanterar balansen mellan riks-, region- och lokalpolitik.


Hur hanterar medierna bevakningen av lokala valfrågor?
Finns det skillnader mellan valrapportering på tidningarnas sajter, jämfört med i papperstidningarna?
Hur hade medierapporteringen kunnat göras annorlunda?

Medverkande:Katarina Ekspong, chefredaktör, Gäfle dagbladBengt Johansson, professor i journalistik vid Göteborgs universitetUlrika Beck-Friis, föreståndare vid Institutet för mediestudier.

Hur klarar egentligen medierna att rapportera om komplicerade politiska energibeslut? Det är kärnfrågan för den rapport som Institutet för mediestudier presenterade under ett webbsänt seminarium den 7 maj 2024.

Utgångspunkten i granskningen är de fem energipolitiska regeringsbeslut mellan 2003 och 2020 som i höstas fick svidande kritik av Riksrevisionen. Motiveringen var att besluten var dåligt underbyggda och brast i konsekvensanalys. Samma kritik skulle kunna riktas mot mediernas rapportering, enligt professor Mikael Granberg, ansvarig för Mediestudiers rapport.

Rapporten lanserades vid ett webbsänt seminarium som bland annat diskuterar följande frågor:

* Hur uppmärksammades besluten i tidningarna?
* Hur hanterar medierna sin dubbla roll av både bevaka och bidra till opinionsbildning?
* Hur hade medierapporteringen kunnat göras annorlunda?

Medverkande:
* Susanna Baltscheffsky, vetenskapsjournalist
* Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga Tekniska Högskolan
* Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet och författare till Medierna och energipolitiska beslut

Vid utgången av ett ekonomiskt stentufft år, där hårda sparpaket inom såväl public service som kommersiella medier har stått som spön i backen, och där vi dessutom sett det kraftigaste tappet på annonssidan sedan finanskrisen 2009, presenterar Institutet för mediestudier vår årsbok för 2023. Det är nionde året i rad som Mediestudier tar tempen på tillståndet för journalistiken – ur flera olika infallsvinklar.



Medverkande:

* Parisa Liljestrand, kulturminister

* Mikael Nestius, affärsområdeschef Bonnier News Local

* Hanna Stjärne, vd Sveriges Television

* Olle Lidbom, medieanalytiker och kommunikationschef Norstedts förlagsgrupp

* Leo Wallentin, ansvarig för Mediestudiers databas över landets redaktioner

* Olle Zachrison, chef för AI- och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.

Bengt Johansson och Jesper Strömbäck, båda professorer i journalistik vid JMG Göteborgs universitet, diskuterar utvecklingen av Medievalsundersökningen som påbörjades 1979 och hur den har förändrats med i och med övergången från traditionella medier till en ökad närvaro online.

Undersökningen syftar till att jämföra mediebevakningen online respektive offline av valrörelsen för att förstå om det fanns signifikanta skillnader i hur informationen presenterades. Resultaten visar att likheterna mellan de båda formerna av mediebevakning större än skillnaderna, trots den ökade online-närvaron. De övergripande temana är mycket lika.

De diskuterar även frågor som rör den framtida inriktningen av Medievalsundersökningarna, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen av digitala plattformar och alternativa mediekanaler. Diskussionen berör behovet av att balansera traditionell metodologi med innovativa tillvägagångssätt för att fånga upp nya trender utan att förlora förmågan att jämföra över tid.

Professorerna Bengt Johansson och Jesper Strömbäck samtalar med Institutet för mediestudiers föreståndare Ulrika Beck-Friis utifrån sin undersökning Valnyheter online och offline.

Spelar det någon roll för läsaren, lyssnaren och tittaren var journalisten, som skriver och fyller nyhetsmedierna med innehåll, själv bor? Kan skillnader i rapportering förklaras av vad som möter journalisterna på förstukvisten?

Mer än varannan svensk journalist bor i Stockholm och allra helst på Södermalm, där det i snitt är 40 meter mellan varje journalist. Trots det bor fler journalister idag utanför innerstan än tidigare. Deras kollegor i övriga landet bor oftare i en villa i en välbärgad tätort än i en lägenhet. Det visar nya siffror från Institutet för mediestudier, som för fjärde gången kartlagt var landets journalister bor.

Kartläggningen, som tidigare gjorts 2018, 2015 och 2007, visar också på en dramatisk minskning av antalet yrkesverksamma journalister.

I panelen:
* Leo Wallentin, ansvarig för kartläggningen
* Jenny Wiik, docent i Medie- och kommunikationsvetenskap och forskare vid Lindholmen Science Park.
* Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
* Bo Malmberg, professor i kulturgeografi, Stockholms universitet

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.

Institutet för mediestudier presenterar siffrorna för reklamintäkterna hos svenska medier med nyhetsjournalistik. En årlig rapport som görs av IRM, Institutet för reklam- och mediestatistik, på uppdrag av Institutet för mediestudier. Seminariet som handlar om mer än bara ekonomi, utan också om vilken kommunikation annonsörerna egentligen vill ha med konsumenterna.

Vilken roll spelar inflationen och nya köpmönster? Hur mycket backar annonsintäkterna? Hur ser prognosen ut för 2024?

Deltagare
* Kajsa Holm, analytiker Tidningsutgivarna, TU
* Peter Mackhé, mediestrateg Sveriges Annonsörer,
* Madeleine Thor, vd IRM

Samtalet modereras av Ulrika Beck-Friis, föreståndare på Institutet för mediestudier.