Klassikern Sveriges Radio

Mitt i det pudelrockande, individualistiska, materialistiska 80-talet slog den amerikanska singer-songwritern Tracy Chapman ned som en liten folkrocks-bomb och med Fast Car fick hon en världshit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu skördar den ännu större framgångar efter att den klätts i countryskrud av Luke Combs. Men vad gjorde han som inte Chapman gjorde redan på 80-talet? Inte mycket, säger kulturredaktionens Lisa Wall.
I Klassiker får du förklaringen till varför en folksångaren Tracy Chapmans debutplatta kunde nå en världspublik.
Från det falska kollektiva minnet om hennes framträdande på Live Aid-galan till en uppvisning i gemenskap på Grammygalan.

Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.

Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.

I Klassikern berättar Mikael Timm historien om hur pjäsen blev uppsatt och blev till en teaterklassiker.

Den här gången handlar klassikern inte om ett verk, utan en ljudeffekt som hörs i många låtar. Trots att den tonhöjdskorrigerande effekten funnits i nära tre decennier är den fortfarande missförstådd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den har både blivit hånad och dödförklarad, gått från att vara en hemlighet till att bli allmängods.
Följ med Saman Bakhtiari på en resa från Chers ”Believe” då ”autotune”blev känd för allmänheten via oljebranschen där teknologin har sitt egentliga ursprung ända fram till Jay-Z .

Amerikanska författaren Patricia Highsmith skrev fem romaner om sin favoritpsykopat, den amoraliske gentlemannen Tom Ripley, som skapar sig ett bättre liv genom att mörda men aldrig åker fast.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den första romanen "En man med många talanger" kom ut 1955. Fram till 1991 gav Patricia Highsmith ut ytterligare fyra böcker om Tom Ripley. I USA blev han aldrig riktigt populär. Böckerna ansågs alltför omoraliska, då hjälten var en skurk och psykopat som dessutom aldrig fick något straff.
Flera av böckerna har filmats genom åren och Tom Ripley har spelats av Alain Delon, Dennis Hopper, Matt Damon, John Malkovich och Barry Pepper. 2024 går den som serie på Netflix med Andrew Scott som Ripley.
I Klassikern samtalar Heléne Alm med psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, UKON, som liknar romanerna om Tom Ripley ”vid en sängkammarfars minus sängkammaren och minus farsen.”

I Trollkarlen från Oz sveper en tornado en ung Judy Garland från ett färglöst Kansas till fantasilandet Oz. Familjefilmen är en av topparna från ett makalöst år för Hollywood, 1939.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sagofilmatiseringen var ett av stora filmbolaget MGM:s prestigeprojekt, det fick kosta och det var inte viktigt att det lönade sig. Känslan av överdåd är tidlös.
Det är både fascinerande och kusligt att följa Judy Garlands Dorothy. Hon är vilse i ett Technicolorland med en mordisk häxa. Färgerna glittrar, sångerna är klassiker, inklusive drömska ”Over the rainbow.”
Elton Johns hit ”Goodbye yellow brick road” handlade långt senare om att tacka nej till glittret och vilja hem till det genuina.
Filmkritiken Mårten Blomkvist berättar om drömvärlden som kan vara en mardrömsvärld och som fortsätter att fängsla.

Lotte Laserstein samlade fem självförsjunkna vänner på en takterrass i Potsdam 1930. Det är en bild av tiden. Målningen anses vara hennes mästerverk men hängde länge i hennes hem i Kalmar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den såldes 2010 på auktion i London för motsvarande fem miljoner kronor och har sedan dess kunnat ses på Neue Nationalgalerie i Berlin.
Hennes genombrott kom sent, Lotte Laserstein var 87 år då en gallerist från London kom hem till hennes lägenhet i Kalmar och såg alla målningarna från åren i Berlin, som hon hade fått med sig från Tyskland, när hon som judinna hade tvingats fly nazisterna 1937.  Hon lyckades i alla år i Sverige försörja sig på att göra porträtt på beställning och blomsterstilleben.
”Kväll över Potsdam” från 1930 räknas som höjdpunkten i hennes produktion. Bakgrunden målade hon på en takterrass i Potsdam, resten i ateljén dit den stora träpannån hade fraktats.  I efterhand laddades målningen med en ödesmättad berättelse den kanske inte hade från början.
Medverkar gör Mårten Arndtzén, konstkritiker och Odile Nunes, skådespelare som läser ur pjäsen ”Abend über Potdam” av Lutz Hübner och Sarah Nemitz.
En Klassiker av Katarina Wikars.