Interplay

Sveriges Radio
  • 0.0 (0)
  • MUSIC
Interplay Podcast

Musiken möter vetenskapen och annan konst med det genomgående temat dolda mönster i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Anna-Karin Larsson

  1. Mozarts musikmatematik

    29/07/2016

    Mozarts musikmatematik

    1700-talstonsättaren Wolfgang Amadeus Mozarts musik är fylld av tal och matematik, berättar den brittiska matematikprofessorn Marcus du Sautoy i det här "Interplay i P1"-programmet från 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Han var närmast besatt av tal, säger Marcus du Sautoy. I "Trollföljten" är talet tre ett av de viktigaste. Nattens drottning har till exempel tre damer i sin tjänst, tre gossar visar vägen till Sarastros borg och sedan både börjar och slutar verket i tonarten Ess-dur som har tre b-förtecken i skalan, men det kanske mest spännande är något som Mozart har gömt i ouvertyren, tycker du Sautoy. Det är ett musikens motsvarighet till det matematiska förhållandet gyllene snittet i bildkonsten. Vid sidan av talet tre är talet två viktigt i "Trollflöjten" och så talar han om hur verket i sig markerar en viktigt övergång i musikhistorien. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    8 min
  2. Franciskus solsång idag

    24/07/2016

    Franciskus solsång idag

    Vad kan den nästan 800 år gamla dikten Franciskus solsång säga om vad det innebär att vara människa idag? Över detta reflekterar psykiatrikern Svante Bäck i detta Interplay i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franciskus solsång är en dikt från 1220-talet, där den katolske munken Franciskus inte bara lovar Gud för skapelsen utan också besjälar den. Han kallar jorden för "moder" och "syster", månen för "syster", solen för "broder" och slutligen också döden för "broder". Några hundra år senare fick dikten också en melodi, i 1600-talets Tyskland, och på 1900-talet översattes den till svenska, av bland andra prästen och psalmdiktaren Olov Hartman. På 90-talet fick dikten ännu en ny musikalisk dräkt av den ryska tonsättaren Sofia Gubajdulina, i stycket "Sonnengesang". Det stycket framfördes av Radiokören och solister i anslutning till ett samtal om just solsången i Berwaldhallens Interplayserie, och en av dem som medverkade då var Svante Bäck. Bäck är psykiatriker i Västervik och har haft en relation till den här dikten sedan sin ungdom, och för honom är dikten till att börja med tidlös och som gjord också för oss idag: - Det handlar ju om vår relation till naturen och Franciskus talar ju om det som det är hans syskon, säger Bäck bland annat. Programmet skulle ha sänts första gången fredag 23 juli -16, men det var ett av de program som fick utgå då Ekot direktsände med anledning av attentatet i München. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    9 min
  3. Varför demenssjuka kan sjunga

    15/07/2016

    Varför demenssjuka kan sjunga

    Svårt demenssjuka som inte kan tala kan ändå sjunga hela sånger. En del av förklaringen ges av neurologen Jan Fagius i detta "Interplay i P1" fredag 15 juli kl 2025, med repris 17 juli kl 1635. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fagius är inte bara expert på hjärnan utan också en hängiven amatörmusiker, som sjunger i kör och spelar flöjt bland annat. Han har skrivit den mest omfattande populärvetenskapliga boken i Sverige om hur musik hanteras i hjärnan. Den heter "Hemisfärernas musik" och gavs första gången ut år 2002. Då han uppdaterade den i slutet av 2015 blev den dubbelt så tjock och kom att omfatta mer än 300 sidor. Det beror på att forskningen om hur musik hanteras i hjärnan har vuxit kraftigt sedan slutet av 90-talet, då det blev möjligt att fotografera vad som händer i hjärnan vid en viss aktivitet, berättar han. Att demenssjuka kan sjunga obehindrat fast de inte kan tala beror för det första på att språket och musiken sitter på olika ställen i hjärnan, berättar Fagius. - Det är påvisat i massor av studier, att musiken sitter i grunden till höger och språket sitter till vänster. Sedan samarbetar de över gränserna ... ... och ju mer utvecklad musikalitet desto mer får musiken en språklig förankring, men även om man skulle förlora språket och bli som det kallas på läkarspråk afatisk, kan man ha kvar den musikaliska uppfattningsförmågan och med andra ord kunna uppfatta tonhöjder och musikaliska förlopp, och kunna sjunga melodier med ord! - Precis, fastän man inte har några andra ord, och då handlar det om utantillsång - de sånger man har med sig från långt tillbaka i tiden; psalmer, barnvisor, slagdängor och så vidare, berättar Fagius. Fagius ger också sin syn på att sången inte tycks förbättra en demenssjuks tillstånd: - Nej, det tycks ju inte göra det utan vad det handlar om - åtminstone i huvudsak - är en tillfällig vitalisering, men vi ska ju inte påstå att en tillfällig vitalisering hos en dement person saknar mänskligt värde. Det är en form av livskvalitet där och då, säger han bland annat. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    10 min
  4. Sången i demenssjukvården

    08/07/2016

    Sången i demenssjukvården

    Svårt demenssjuka slappnar av och blir mer samarbetsvilliga när deras vårdare sjunger för dem. Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 8 juli kl 2025, med repris 10 juli kl 1635. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Docenten i vårdvetenskap Lena Marmstål Hammar har skrivit en avhandling efter att ha gjort en större studie på något som kallas "vårdarsång". Det begreppet myntades en gång i tiden av den numera pensionerade docenten i vårdvetenskap Eva Götell, och i det här programmet berättar Marmstål Hammar om sina rön. Marmstål Hammar var tidigare på Mälardalens högskola och är numera på Högskolan Dalarna. Vi följer också med musikterapeuten Lis Jacobsson i Sundbybergs kommun till en grupp med bland andra demenssjuka. Bland de allra sjukaste finns en gammal kvinna som ligger hopkurad i sin rullstol under en filt. Hennes ögon är slutna och det ser ut som att hon sover, men när Lis börjar att sjunga med henne händer det saker. Hon, som knappt kan säga vad hon heter, börjar att sjunga. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    10 min
  5. Vägen till bästa konsertupplevelsen

    01/07/2016

    Vägen till bästa konsertupplevelsen

    Vad borgar för den perfekta konsertupplevelsen? Det är ämnet för detta "Interplay i P1" fredag 1 juli kl 2016, med repris den 3 juli kl 1635. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den musikälskande arkitekten Peter Erséus sitter konsertupplevelsen bokstavligen i väggarna. Erséus lyssnar på alltifrån konst- till pop- och rockmusik och har en klar uppfattning om vad han tycker och vilken konsertsal som enligt honom är Sveriges bästa, nämligen Göteborgs konserthus. Där har han haft många starka musikaliska upplevelser, bland annat då Göteborgs symfoniker och dirigenten Neeme Järvi framförde Stenhammars "Mellanspel från sången". Erséus berättar också hur det går till när nya konsertsalar projekteras och byggs, och sedan landar han i sin personliga uppfattning att det många gånger finns ett "visuellt buller" i våra konserthus idag. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    9 min
  6. Arkitektur som frusen musik

    24/06/2016

    Arkitektur som frusen musik

    Under sommaren sänds en ny omgång "Interplay i P1"-program. Det första handlar om hur arkitektur har blivit musik och hur musik har blivit arkitektur. Arkitekturhistorikern Martin Rörby berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första sänds närmare bestämt på midsommarafton, alltså fredag den 24 juni kl 1450, med repris 26 juni kl 1950. Inledningsvis reflekterar Martin Rörby kring det klassiska påståendet att arkitektur är frusen musik: - Det k-a-n vara frusen musik, säger Rörby och utvecklar detta. Sedan ger Rörby två historiska exempel där arkitektur har blivit musik och vice versa, med 500 års mellanrum: Det första är motetten "Nuper rosarum flores" som skrevs av kompositören Guillaume Dufay till invigningen av domen i Florens 1436. Den, hävdar vissa forskare, har samma proportioner som domens kupol. Andra forskare hävdar att motettens proportioner går tillbaka till Salomons tempel som beskrivs i Bibeln. Det behöver inte göra storyn sämre, säger Rörby och berättar varför. Det andra är musikstycket "Metastaseis" av kompositören Iannis Xenakis vars grafiska utformning blev ritningen till en paviljon på världsutställningen i Bryssel 1958, se bild här ovanför. Producent för Interplay i P1 är Berit Nygren, SR Musik. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad. Berit Nygrenberit.nygren@sverigesradio.se

    9 min
  7. Didos dolda klagan

    13/08/2015

    Didos dolda klagan

    Den är en av världens mest kända kärleksarior, och den bär på nycklar till barockens föreställningsvärld om hur exempelvis sorg skulle gestaltas i musiken. I den här "Interplay i P1"-programmet från den 14 februari och 6 april 2015 berättar sångerskan och barockkännaren Sandra Lindqvist om Didos klagan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Didos klagan är ju en fantastisk aria som representerar barocken och representerar starka, starka känslor i operamusik under 1600-talet, säger Sandra Lindqvist. Under 1600-talet började tonsättarna att sätta texterna i centrum. Då lades grunden till det som vi idag tycker är en självklar kompositionsform, i alla fall inom populärmusiken, nämligen att ett verk har en huvudstämma och ett ackompanjemang. Kompet då kallades för generalbas och parallellt med det införde man också retoriska figurer i musiken. Det var figurer som skulle lyfta fram texten och påverka lyssnarna i samma känslomässiga riktning som texten gav uttryck för - på ett objektivt, vetenskapligt sätt, tänkte man, men hur skulle då de här figurerna utformas? Ja, det diskuterades en hel del och det blev också en slags samsyn på många punkter, men alla de här idéerna kom sedermera med ett gemensamt namn att kallas för affektläran. Didos klagan ligger i slutet av operan Dido & Aeneas från 1689 av den brittiske barocktonsättaren Henry Purcell, och i det här programmet framförs den av den brittiska sopranen Emma Kirkby. Bland de figurer som Lindqvist berättar om finns lamentobasen. Det är den som inleder arian och som upprepar samma toner om och om igen. Vidare finns det en annan figur i melodistämman som kallas 'katabasis'. Den markerar i ett nedåtgående intervall bland annat ordet 'laid'. Det är då hon sjunger om att hon ska läggas ner i graven, i sorgen, för att ta ett par exempel. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

    7 min
  8. Perfektionen hos JS Bach

    11/08/2015

    Perfektionen hos JS Bach

    Johann Sebastian Bachs musik betraktas av många som perfekt i sig, men verken har till och med perfekta proportioner räknat i antalet takter. Det har den brittisk-svenska Bach-forskaren Ruth Tatlow funnit och det berättar hon om i det här "Interplay i P1"-programmet från den 24 januari respektive 3 april 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tatlow har gått igenom samtliga renskrifter och publikationer av Bachs verk. Bland dessa finns den stora barocktonsättarens kända kollektion med tre sonater och tre partitor för soloviolin från 1720 som tillsammans är skrivna över exakt 2400 takter. Sedan berättar Tatlow bland annat hur Bach komponerade Matteuspassionen. Varför reviderade då Bach sina verk på det här sättet i deras slutversioner? Svaret fann Tatlow så långt tillbaka i historien som hos de gamla grekerna, och i idén om ett perfekt ordnat universum. För den som vill veta mer berättar Ruth Tatlow utförligt om detta i boken "Bach's Numbers; Compositional Proportion and Significance" som av en händelse ges ut just i denna vecka, på Cambridge University press. Tatlow är knuten till Statens musikverk 2013-2015 genom projektet "Bachs proportionella parallellism" som finansieras av Vetenskapsrådet. Musikexemplen i programmet är dels Partita i E-dur med Mats Zetterqvist på soloviolin, dels hämtade ur Matteuspassionen framförd av med The English baroque soloists, Monteverdi choir och London oratory junior choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, i en inspelning från 1989. Arian "Blute nur, du liebes Herz" från samma inspelning sjungs av sopranen Ann Monoyios. Producent Berit Nygren. Av upphovsrättsliga skäl är musiken i det nedladdningsbara avsnittet kraftigt förkortad.

    8 min
See All (20)

About

Musiken möter vetenskapen och annan konst med det genomgående temat dolda mönster i musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Anna-Karin Larsson

Information

  • Creator
    Sveriges Radio
  • Years Active
    2015 - 2016
  • Episodes
    20
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2024. All rights reserved.
  • Show Website
    Interplay

More From Sveriges Radio

To listen to explicit episodes, sign in.

Stay up to date with this show

Sign in or sign up to follow shows, save episodes and get the latest updates.
Select a country or region

Africa, Middle East, and India

Asia Pacific

Europe

Latin America and the Caribbean

The United States and Canada