EN ENDA RÖRA...med Manusförfattaren Therese Söderberg STOLLAR BOLLAR

Manusförfattaren Therese Söderberg gästar Stollar Bollar för att berätta om sin skönlitterära debut ”En enda röra”. Om en kämpande manusförfattare som i desperation ger sig själv en sista chans att lyckas.  Vi pratar om att våra erfarenheter av känna sig misslyckad, om man borde vara destinerad för något större, och att se sitt eget liv med humor. Och så kärleken till skrivandet.



Ur EN ENDA RÖRA:

Hur kunde det bli så här, i år igen? Nu var det ju min tur, det var MIN tur! Dramatikerstipendiet var min livlina, mitt hopp om att slippa från butiksjobbet och komma in i branschen igen och nu, vad händer nu? Jag kunde väl ha fått ett litet stipendium åtminstone?

Varför får inte jag när alla andra får? Jag undrar vilka andra som fick, fast strunt i det eller varför inte förresten nej jag ska inte, jag kommer väl ihåg hur det blev förra året när jag kollade vilka som fick, nej jag borde verkligen inte

Utan att bry mig om att stänga av vattnet scrollar jag fram listan på beviljade stipendiater fast jag vet att jag inte borde, och jag läser och mår illa och skäms för att jag är så avundsjuk att jag mår illa när jag känner igen namnen på vänner, klasskompisar, kollegor, folk som knappt har skrivit ett manus, folk som knappt gått ut gymnasiet och det kanske hade varit okej om det hade stannat vid vänner, kollegor, klasskompisar och nybörjare för det är klart att jag unnar dem det, så kul, tills jag längst ner på listan läser:

TIOÅRIGT STIPENDIUM - Laura Groll. 

Va?

TIOÅRIGT STIPENDIUM - Laura Groll. 

Det kan inte stämma.



TIOÅRIGT STIPENDIUM - Laura Groll. 

Tio år.