Nördarnas podd

Patrik Stenberg och David Stavegård

En intervjupodd där vi låter olika nördar blomma ut och berätta om sitt nördigaste intresse. Det kan handla om allt från gräsmattor, till bibliska kvinnor eller biodling. Häng med, det blir kul!

  1. 1D AGO

    110. Djupdyk - Kärnavfall

    I veckans avsnitt av Nördarnas podd gräver David och Patrik (bokstavligen) ner sig i ett av vår tids mest laddade ämnen: kärnavfall. Vad gör vi egentligen med de använda bränslestavarna när de har gjort sitt i reaktorn? Och stämmer det verkligen att varje person bara producerar en hockeypuck med högaktivt avfall under en hel livstid? David bjuder på en nostalgisk resa till barndomens Ludvika och Bergslagen, där djupa gruvhål och blåskimrande slaggsten satte fart på fantasin. Vi får också höra om de senaste nyheterna från "Västkustkontoret" i Lysekil, där Patrik funderar på om han vill ha ett kärnkraftverk som närmaste granne. Fission för nybörjare: Hur man klyver atomer för att koka vatten och driva turbiner.Chernobyl & Simpsons: Hur populärkultur som HBO-serier och Homer Simpson har format vår bild av kärnkraft.Sveriges dolda historia: Visste du att Ågestaverket i Farsta var Sveriges första civila kärnkraftverk som gav både el och fjärrvärme?.SKB och Slutförvaret: Planerna på att kapsla in avfallet 500 meter ner i urberget i Forsmark och låta det vila där i 100 000 år.Framtidens återvinning: Kan vi faktiskt börja recirkulera gammalt kärnavfall med ny teknik?.Oavsett om du är en kärnkraftsentusiast eller bara nyfiken på hur vi hanterar våra mest långlivade sopor, så är det här ett avsnitt du inte vill missa. Lyssna nu och bli lite klokare på atomer, urberg och hockeypuckar! Glöm inte att följa oss på sociala medier och prenumerera på podden i din favoritapp

    48 min
  2. FEB 9

    109. Djupdyk - Ådalen 31

    Välkomna till ett nytt avsnitt av Nördarnas podd! Idag lämnar vi de soliga klipporna på västkusten och kliver in i en mörk, dystopisk del av den svenska historien. Vi pratar om händelserna i Ådalen 1931 – en tid då klyftorna var enorma, arbetslösheten slog i taket och militären öppnade eld mot sin egen befolkning. Året är 1931. Sverige befinner sig i en djup ekonomisk depression med extremt höga arbetslöshetssiffror. Vid sågverken i Ådalen rasar en infekterad arbetskonflikt efter att lönerna sänkts kraftigt, från 1,20 kr till 1,04 kr i timmen. När arbetsgivarna bussar in strejkbrytare (ofta studenter på jakt efter extrapengar) kokar det över för lokalbefolkningen. I avsnittet går vi igenom: Demonstrationståget: Hur 3 000 personer marscherade mot Lunde i ett försök att stoppa strejkbryteriet.Militärens roll: Varför landshövdingen kallade in soldater istället för polis, och den bristande rutinen hos de unga befälseleverna på plats.Eldupphör: Den osannolika hjälten Tore Andersson (Alespong), trumpetaren som med sin signal fick militären att sluta skjuta – och som senare blev misstänkt för brott för att han "tagit kommando".Tragiska konsekvenser: Fem personer dog, däribland den 20-åriga Eira Söderberg som bara stod och tittade på.Visste du att Ådalen -31 var startskottet för den moderna svenska polisen? På den tiden fanns bara lokala styrkor och inrikes pass-tvång mellan län. Eftersom polisen inte fick jobba över länsgränserna använde man militären som "ordningsmakt" – ett misstag som Sverige lovade att aldrig upprepa. Självklart hinner vi med lite "housecleaning" och nördande också! Patrik brottas med logiken bakom snöplogning av en 150 meter lång grusväg. Hur vinklar man bladet bäst för att inte stänga in svärmor? David har dykt ner i nätverksträsket och bygger brandväggar för att få ordning på sina IP-ranges. Infrastruktur kan faktiskt vara spännande om man skrapar på ytan! Lyssna på avsnittet nu via Spotify, Apple Podcast eller YouTube! Glöm inte att prenumerera och ge oss ett betyg (vi siktar på att behålla våra 4,9 på Spotify!). Har du stenkoll på Länsstyrelsens historia? Hör av dig till oss – vi letar alltid efter nya expertnördar till podden.

    35 min
  3. FEB 2

    108. Djupdyk - Fotosyntesen

    I veckans avsnitt av Nördarnas Podd går David och Patrik tillbaka till rötterna – bokstavligt talat. Vi dyker ner i den process som lade grunden för (nästan) allt liv på jorden: Fotosyntesen. Det blir en resa från kloroplaster och solljus till sci-fi, rymdkolonier och hur vi kan lösa energikrisen med artificiella löv. Dessutom bjuder vi på en rättelse om gamla magnetband och grottar ner oss i KVM-switchar. Fotosyntesen: Naturens solcellsdrivna sockerfabrik Utan fotosyntes, ingen mat och inget syre. Vi bryter ner hur växter, alger och bakterier omvandlar ljus, vatten och koldioxid till socker och syre. Ljusreaktionen: Klorofyllet fångar solljus, spjälkar vatten och skapar energibärarna ATP och NADPH.Mörkerreaktionen (Calvincykeln): Koldioxid byggs om till glukos (socker) som växten använder som byggstenar och energi.Framtidens odling och artificiell fotosyntes Forskningen står inte stilla. Vi diskuterar hur vetenskapen försöker effektivisera fotosyntesen för att möta klimathotet och energikrisen: GMO: Att genmodifiera grödor för att klara torka och sämre jordar.Artificiell fotosyntes: Kan vi bygga maskiner som härmar naturen för att skapa bränsle och fånga in koldioxid?.Urban Farming: Odling i städer, källare och på hotell (som David såg på ICA!) för att minska transporter.Odling i rymden – Från The Martian till verklighet Hur ska vi överleva på långa rymdresor eller på Mars? Vi pratar om slutna ekosystem, syreproduktion i rymdskepp och refererar till både The Martian, Project Hail Mary och Avatar. Patrik har fastnat i YouTube-träsket och tittar på 90 minuter långa videos om restaurering av Rolex-klockor som varit med om husbränder.David försöker lösa sitt ljudproblem med två datorer och en skärm. Diskussionen landar i ljudmixers, lödning av egna kretsar och jakten på den perfekta KVM-switchen för 3–4 datorer.Glöm inte att betygsätta podden (minst 5 stjärnor!) i din poddapp.

    36 min
  4. JAN 12

    105. Djupdyk - Ninjor

    I detta actionfyllda avsnitt tar David och Patrik ett djupt dyk in i Japans skuggvärld för att avslöja sanningen bakom de legendariska ninjorna! Vi navigerar genom historiska fakta och slår hål på Hollywood-myter för att förstå vilka dessa hemlighetsfulla krigare verkligen var. Ninjorna föds ur kaos: Lär dig om den turbulenta Sengoku-perioden i Japan (cirka 1467–1600) – en tid av inbördeskrig där makten skiftade snabbt, vilket skapade ett behov av spioner och infiltratörer.Inte bara i svart: Vi krossar myten om den svarta ninjadräkten! Ninjor klädde sig efter situationen för att blända in, ofta i mörkblått på natten. Den svarta dräkten har sitt ursprung i Kabuki-teatern.Iga och Kōga: Upptäck de två mest kända centra för ninja-verksamhet – Iga och Kōga – områden med svårtillgänglig terräng där lokala klaner utvecklade unika stridstekniker, oberoende av samurajernas hederskodex.Yrket: Spion och Sabotör: En ninjas primära roll var spionage, informationinsamling och sabotage, inte främst öppen strid. De var mästare på förklädnader och att smälta in i omgivningen.Samurajens motsats: Lyssna på hur ninjor och samurajer relaterade till varandra. Samurajerna med deras strikta hederskodex kunde ibland vara ninjornas uppdragsgivare, eftersom ninjorna kunde utföra "dirty work" som soldatkoden inte tillät.Historiska Kändisar: Hattori Hanzo nämns som en av de mest kända klanledarna, som tjänade Tokugawa Ieyasu.Fading out: Ninjornas era minskade när Japan enades under Edoperioden (började 1603) och behovet av krigare och spioner minskade gradvis.David avslöjar vilken mytomspunnen 8-bits karaktär han och Patrik delar med ninjorna! (Hint: Turtles-delen är tveksam) En viktig diskussion: Tänker alla män på Romarriket? David och Patrik reder ut mysteriet och jämför antalet ninjor med befolkningen vid Romarrikets höjdpunkt.David delar en nördig anekdot om VD:n för Last Ninja-serien och den kommersiella rätten till spelets logga.Patriks senaste nördighet: Att välja mellan olika typer av garagegolv – betsimpregnering, enkomponents- eller tvåkomponentsepoxy?.Davids senaste nördighet: Att bygga ihop en dator från grunden och använda programmet Spinrite för att återskapa magnetismen på hårddiskar.Glöm inte: Vi ses i nästa avsnitt där vi fortsätter våra nördigheter! Har du egna ninja-historier eller fakta? Dela dem gärna i vår Facebook-grupp! 📜 Vad du får lära dig i avsnittet:🔥 Även i detta avsnitt:

    33 min
  5. JAN 5

    104. Djupdyk - Elvis Presley

    I det här avsnittet av Nördarnas Podd dyker vi ner i historien och kulturen kring Kungen av Rock 'n' Roll, Elvis Presley. Dessutom får du höra om Patrik och Davids senaste nörderier, från hockeyträning för 8-åringar till sökandet efter den perfekta europeiska e-postleverantören. Elvis Presley, född 1935 i Mississippi, växte upp fattigt men i ett musikaliskt hem. Han var en omedelbar hit, influerad av gospel, blues och country, men skapade sin helt egna stil. David och Patrik diskuterar hur Elvis kom som ett fenomen och snabbt blev en myt. Genombrottet: Elvis slog igenom 1956 efter att ha spelat in musik på Sun Records som 19-åring.Censur och Höftvickningar: Hans dansrörelser på TV var så chockerande för dåtidens USA att kameramännen ibland fick panorera upp kameran för att undvika att filma hans "höftvickningar".En Cross-Artist: Utöver musiken gjorde han otaliga filmer (som Patrik skämtsamt noterar kanske inte var hans bästa stunder).Militärtjänst och Kärlek: Mellan 1958 och 1960 gjorde Elvis lumpen i Västtyskland, där han träffade Priscilla.Comeback och Stil: Hans comeback 1968, klädd i svart skinn, visade att han fortfarande var en kraft att räkna med. Patrik delar att hans favoritstil är de "tajta, goa glitter-dräkterna" och jumpsuitsen från Las Vegas-eran.Fenomenet Lever Vidare: Elvis var en av de mest sålda artisterna någonsin. Hans död 1977 ledde till en explosion av försäljning och, precis som med Michael Jackson, konspirationer om att han fortfarande lever. Idag är han en symbol för amerikansk nostalgi och kitch.David delar sina intryck av att se Abba-tarerna i London och hur den tekniska showen rent sinnesmässigt var otroligt cool. Detta leder till en diskussion om möjligheten att skapa en billig Elvis-konsert från hans bästa år med samma teknik. Patrik spekulerar i att The King borde få en uppsättning i Las Vegas nya The Sphere med hologram och laser. Vi pratar även om: Kung Sune: Patrik delar ett nostalgiskt minne om en eventuell Elvis-imitatör från Landvetter som han minns som "Kung Sune".Rockens Kulturella Brytpunkt: David reflekterar över hur Elvis bröt kulturella barriärer, särskilt kring rasfrågor, genom att introducera vad som då ansågs vara svart musik (blues) till en vit publik på sitt eget unika sätt. 👑 Elvis – Kungen av RockAbba-tarer, Elvis Hologram och The Sphere

    25 min
  6. 12/29/2025

    103. Djupdyk - Fyrverkerier

    I veckans explosiva avsnitt dyker David och Patrik ner i allt som rör fyrverkerier – från forntida traditioner till modern pyroteknik och framtida ljusshower. Vi gräver i historien, kemin bakom de färgstarka effekterna och diskuterar säkerhet, miljö och de höga smällarna! 📜 Från Kina till Nyårsfesten – Fyrverkeriets Historia Rötter i Kina (800-talet): Fyrverkerier har sitt ursprung i Kina runt 800-talet e.Kr. Originalsyfte: De första fyrverkerierna, som bestod av krut i bamburör, var tänkta att skrämma bort onda andar och bringa lycka, inte bara för underhållning som idag. Ingredienser: De tidigaste experimenten använde bland annat träkol, svavel, salpeter, bambu och pappersrör. Modernt bruk: Idag används fyrverkerier främst för att fira högtider (som nyårsafton) och andra festliga tillfällen som bröllop. 🧪 Kemin Bakom Färger och Ljud Fyrverkerier skapas genom en serie kemiska reaktioner som ger ljus, färg och ljud. Gult: Natrium Grönt: Barium Blått: Koppar Lila: Strontium och koppar Vitt: Magnesium Rött: Strontium (Patrik reder ut uttalet av Strontium 🤣). Höga Smällar/Boom: Kaliumklorat skapar en högsmäll som Patrik älskar, särskilt på stadsfyrverkerier. Sprakande/Poppande: Vismut ger ett sprakande och poppande ljud. Visselljud: Att packa "stjärnorna" (kulorna) väldigt tätt ger en långsammare bränning, vilket ofta skapar det klassiska visselljudet när raketen sticker iväg. Mekanik: En stubin tänder en krutladdning som skjuter upp fyrverkeriet, och sedan antänder en tidsinställd tändsäkring de små stjärnorna i olika kemikalier för att skapa den önskade effekten på himlen. Fabriker som tillverkar fyrverkerier har hög risk för olyckor och explosioner. I Sverige small en fabrik i Ljungby 2021 på grund av ett åsknedslag. Vi diskuterar också de tragiska (och dumma) olyckor som kan ske med felaktig hantering av fyrverkerier. Allt fler kommuner och arrangörer blir restriktiva med fyrverkerier på grund av brandrisk, säkerhet, miljöpåverkan och hänsyn till djur. Drönarshowar är ett växande alternativ: Hur det fungerar: Hundratals eller tusentals LED-utrustade drönare flyger i förprogrammerade, synkroniserade banor för att skapa geometriska former, bilder, logotyper eller text på himlen. Fördelar: De är tysta (inga rädda djur), de släpper inte ut kemikalier (mindre miljöpåverkan) och har nästan obegränsade grafiska möjligheter. Exempel: En show i Singapore använde hela 7000 drönare! 🎨 Färgerna:📢 Ljudet och Effekterna:🚧 Säkerhet och Risker💡 Framtidens Ljusshower: Drönare vs. Fyrverkerier

    40 min

About

En intervjupodd där vi låter olika nördar blomma ut och berätta om sitt nördigaste intresse. Det kan handla om allt från gräsmattor, till bibliska kvinnor eller biodling. Häng med, det blir kul!

You Might Also Like