Ekots lördagsintervju

Sveriges Radio

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

  1. Ida Gabrielsson (V): Jag tror vi får acceptera att oppositionen inte kan samlas innan valet

    −6 D

    Ida Gabrielsson (V): Jag tror vi får acceptera att oppositionen inte kan samlas innan valet

    Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson om fastighetsskatt och miljardärsskatt och om hur de ska kunna enas inom oppositionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida Gabrielsson är vice ordförande och ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Hon leder också en arbetsgrupp som förbereder regeringsförhandlingar efter valet. Hon säger att hon i sådana förhandlingar skulle prioritera att få ner hushållens kostnader: ”Och då gäller det att pressa bankerna, matjättarna, elen men också hyrorna. De har ökat extremt mycket, tredubblats under den här perioden, ökningen alltså. Sen handlar det om välfärden. Vi kan inte fortsätta att inte betala det det kostar, vi måste höja lönerna för dem. Och så måste staten investera mer”, säger Ida Gabrielsson. När det gäller vilka departement Vänsterpartiet vill ha makt över svarar hon att det är en senare fråga, men hon ger några ledtrådar kring prioriterade ministerposter för Vänsterpartiet: ”Socialförsäkringarna är ju en jättestor andel av statsbudget, så det är ju jätteviktigt, och finansmarknaden handlar ju om bankerna och civilministern kan ju ha ansvar för delar av konkurrensen och kommunernas ekonomi”, säger Ida Gabrielsson. Svårt ena oppositionenPå Vänsterpartiets kongress i april klubbades linjen att inte släppa fram en regering där partiet inte ingår efter valet i höst. Partiet har länge försökt ena oppositionen och förordat att de ska gå fram som ett gemensamt regeringsalternativ inför valet. Nyligen skickade Nooshi Dadgostar (V) ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist (C) med en inbjudan till samtal, men det brevet fick inget svar. Nu säger Ida Gabrielsson att hon inte tror att det kommer att gå att ena oppositionen före valet. ”Det tror jag att vi får acceptera nu att nu har man sagt att innan valet så vill man inte samlas. Vi hade ju önskat att man gjorde det”, säger Ida Gabrielsson. Nya skatterVänsterpartiet går till val på att höja inkomstskatten för höginkomsttagare och införa bankskatt och en miljardärsskatt. De vill också utreda egendomsskatter, som fastighetsskatten. Idag finns en kommunal fastighetsavgift på max 10 074 kr per år. Ida Gabrielsson säger att de tittar på att längre fram införa en statlig fastighetsskatt på villor som är värderade till 13 miljoner eller mer. ”Problemet idag med den fastighetsavgift vi har är att den är platt, det kostar lika mycket med ett hus i Norrlands inland som på solsidan i Saltsjöbaden, det är inte en bra modell (...)Jag tycker att man skulle kunna fundera på om det inte är vettigare att man får betala mindre om man har billiga bostäder och den som har en villa värderad till 13 miljoner eller så, den kan kanske få betala lite mer då” För att hushåll med låga inkomster inte ska tvingas flytta om fastighetsskatten blir för hög vill partiet se en gräns på max fyra procent av inkomsten. Fastighetsskatt är inte något partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar efter valet, men de vill utreda hur den skulle kunna utformas. Ida Gabrielsson säger att de allra rikaste behöver bidra mer till välfärden. Det är skälet till att de går fram med förslaget om en miljardärsskatt. ”Istället för att gynna investeringar och arbete så har vi gynnat spekulation på fastighetsmarknaden och annat, det kan man åtgärda. Sen kan de behöva bidra mer i orostider. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har inte råd med välfärden om man inte ser till att fylla på statskassan”, säger Ida Gabrielsson. ExitskattI Norge har förmögenhetsskatten fått många förmögna norrmän att flytta utomlands. För att undvika att så sker tycker Ida Gabrielsson att man ska utreda en s.k. exitskatt som miljardärer ska betala om de flyttar utomlands. ”Jag tänker så här: Det känns väldigt oanständigt att i en situation där vi har stora bördor som människor får bära i Sverige, hushållen, välfärden, vi har ett krig i vårt närområde. Då borde man inte fly landet, utan då borde man vara här. Och annars behöver vi titta på sånt”, säger Ida Gabrielsson. Gäst: Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Lova Olsson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jacob Gustavsson Intervjun spelades in onsdagen den 13 maj 2026.

    35 min
  2. Simona Mohamsson (L): ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik”

    9 MAJ

    Simona Mohamsson (L): ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik”

    Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll. Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet? ”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson. SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti. Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet. I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget? ”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.” Så det kan du lova? ”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet. ”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson. Skolan viktigaste fråganSkola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen. ”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson. Börsbolag eller inte?I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet, den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens. ”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson. Gäst: Simona Mohamsson, partiledare LiberalernaProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.

    35 min
  3. Aron Emilsson (SD): Har beredskap att axla uppdraget som utrikesminister

    2 MAJ

    Aron Emilsson (SD): Har beredskap att axla uppdraget som utrikesminister

    Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson om folkrätt och bistånd och om vilken utrikespolitik SD vill driva som regeringsparti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att utrikespolitik inte ingår i Tidöavtalet så har Sverigedemokraterna fått stort genomslag i regeringens utrikespolitik under mandatperioden, enligt Aron Emilsson. ”Vi har ju inte minst förhandlat fram en historisk omläggning av bistånds- och utvecklingspolitiken i fyrpartikrets, där Sverigedemokraterna har varit högst delaktiga och gjort ett ordentligt fotavtryck. Även budgetsamarbetet är ju fullskaligt, så utrikesförvaltning och andra budgetposter som rör det internationella samarbetet har ju också förankrats hos oss”, säger Aron Emilsson. Aron Emilsson säger att han tycker att utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har gjort ett bra jobb i det stora hela, och på frågan hur han som Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson och ordförande i riksdagens utrikesutskott skulle ställa sig till att själv bli utrikesminister efter valet svarar han: ”Då har jag en beredskap för att axla ett sånt uppdrag, om jag får frågan. Vi är långt därifrån nu. Vi ska vinna ett val först och ha regeringsförhandlingar om innehållet i politiken också. Men jag är inte främmande för det”, säger Aron Emilsson. Vilken skulle du säga att skillnaden blir i den svenska utrikespolitiken om Sverigedemokraterna blir ett regeringsparti istället för ett samarbetsparti? ”Den viktigaste skillnaden är att vi vill se en samlad doktrin där vi i ännu högre utsträckning fokuserar på att stärka säkerheten och motståndskraften i Nordeuropa och Östersjöområdet. Det finns inte möjlighet att i tillräckligt hög grad göra detta inom EU. Inom NATO finns all möjlighet att också ha fördjupade regionala samarbeten. Där ser vi en konkret utveckling. ” ”Folkrätten inte komplett”USA och Israels krig mot Iran är inne på sin tredje månad, världsekonomin är i gungning och oljepriserna stiger. Inget slut på krisen är i sikte. Vad anser Aron Emilsson om USA:s krigföring och strategier i Iran? ”Till att börja med tror jag att någon form av militär intervention i Iran var ofrånkomlig mot bakgrund av den humanitära dimensionen, att vi har en islamistisk regim som har mördat uppåt 40 000–50 000 av sina medborgare, och kanske fler, ofta på ett bestialiskt sätt. Då kan inte omvärlden stå vid sidan av och bara titta på. Där är folkrätten inte komplett, så någon typ av ingripande hade behövts. Men vi är i ett läge nu där jag menar att det saknas ett tydligt mål, det saknas en plan för ett avslut. Det här gör att också allt mer i omvärlden börjar bli irriterade över att Hormuzsundet är stängt och det påverkar vår tillgång till energi och energipriser”, säger Aron Emilsson. USA:s och Israels militära anfall mot Iran, bryter det mot folkrätten? ”Sannolikt gör det det genom att man inte har försökt att få till en resolution genom FN:s säkerhetsråd för att göra ett ingripande, till exempel. Men å andra sidan vet man att det hade varit omöjligt, för i säkerhetsrådet sitter Ryssland och har vetorätt. Ryssland är allierad med Iran. Så det hade inte kunnat genomföras. Så det är lite av ett moment 22. Och något var man kanske tvungen att göra.” Du brukar ju säga att Sverige tjänar på den här regelbaserade världsordningen, att det är bra för små länder som Sverige med regler som reglerar vad militärt starkare länder kan göra. Är inte folkrätten en grundbult i den svenska utrikespolitiken? ”Jo, det är det och det kommer det fortsatt att vara. Men som jag sa så tror jag att den är inte komplett idag. Folkrätten måste kompletteras och det internationella samfundet måste samlas kring vad är det som inte räcker till idag? Därför att vi är ju blockerade att kunna genomföra något så länge Ryssland sitter i säkerhetsrådet och har vetorätt”, säger Aron Emilsson. Vad är det som behöver tillföras menar du i folkrätten? ”En tydlig humanitär dimension till exempel. Att det finns en klausul om att omvärlden kan gripa in, och inte ställas inför rätta för att man t .ex. går in för att skydda en civilbefolkning som massakreras av sin egen regim” Kan man säga att USA :s och Israels krig handlar om det? Den humanitära dimensionen, att rädda en civilbefolkning undan tyranni? ”Det har åtminstone varit en av målsättningarna man har presenterat i inledningen av kriget och kanske en av de största förhoppningarna som exiliranier världen runt ändå uttrycker på gator och torg. Sen så har vi som sagt inte sett att det målet har uppnåtts till fullo. Ett regimskifte har ju inte skett och demokratisering hoppas vi för framtiden naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Öppnar för samtal med talibanernaSverigedemokraterna har, enligt Emilsson, haft ”tydligt fotavtryck” i omläggningen av svenskt bistånd, där bistånd nu bland annat används för att förmå länder att ta emot sina medborgare som Sverige vill avvisa. Exempelvis har regeringen skrivit ett avtal med Somalia där Somalias regering får biståndspengar för ett projekt nära den somaliska premiärministern. Regeringen ska tillsammans med EU-kommissionen även hålla samtal med talibanregimen i Afghanistan för att göra utvisningar dit möjliga. Oppositionen menar att det vore att legitimera talibanerna. Sverige erkänner inte den islamistiska regimen och har inga formella diplomatiska kontakter med dem. Tycker Aron Emilsson att det vore bra om Sverige hade diplomatiska kontakter med talibanregimen? ”Helst inte, och så få som bara möjligt. Men vi har ju haft konsulära ärenden och vi har haft ett behov att också få återbäring på ett bistånd som ges. Kan vi kombinera det så är det nödvändigt naturligtvis”, säger Aron Emilsson. Gäst: Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Pontus MattssonProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Erland von Heijne Intervjun spelades in torsdag 30 april 2026.

    35 min
  4. Magdalena Andersson (S): ”Jag kommer att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten”

    25 APR.

    Magdalena Andersson (S): ”Jag kommer att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten”

    Socialdemokraternas partiledare om problemen med minoritetsregeringar, om bränslepriser och om hur hon skulle hantera den ekonomiska krisen som hotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kriget i Mellanöstern har kastat in världen i en energikris som enligt bedömare är värre än 70-talets oljekriser. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson tycker att regeringen nu ska genomföra ett förslag om korttidsarbete, likt det under pandemin då företag fick statligt stöd för att behålla anställda när efterfrågan i ekonomin snabbt bromsade in. ”Något som regeringen snabbt kan göra är att genomföra det här uppdaterade systemet för korttidsarbete för att kunna skydda svenska jobb och företag i en allvarligare kris”, säger Magdalena Andersson.I slutet av mars föreslog Socialdemokraterna att regeringen skulle sänka bränsleskatterna för att skydda konsumenterna mot höga priser på bensin och diesel, något som regeringen gör med start 1 maj. Åtgärden har fått kritik från flera remissinstanser som pekar på problem med att stimulera efterfrågan på fossila bränslen när de snart kan behöva ransoneras. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors har kallat det ”mycket dålig politik” han skriver att det ger oljeproducerande länder som Putins Ryssland utrymme att höja sina priser. Hur ser Magdalena Andersson på den konsekvensen? ”Världsmarknadspriset på olja bestäms ju av utbud och efterfrågan. En skatteförändring i Sverige kommer inte att ha jättestor effekt på världsmarknadspriset på olja. En av anledningarna till att man har punktskatt på bensin och diesel är just för att försöka styra, att man ska ha bensinsnålare bilar till ladd och elhybrider. Men det är ju inte skattenivån som styr människors beteende utan priset vid pump, och priset vid pump är ju skyhögt som det är idag”, säger Magdalena Andersson. Konjunkturinstitutet är en av remissinstanserna till skatteförslaget om den sänkta skatten, de menar att tillfälliga sänkningar skapar förväntningar om att staten ska rycka ut och kompensera om priserna skulle stiga också i framtiden, vilket underminerar skattens legitimitet och prissignalernas styrande funktion i ekonomin. ”Det är fullt rimligt att i ett läge där svenska folket är helt beroende av bil för att kunna köra till jobbet, att en regering på olika sätt försöker vidta akuta åtgärder för att skydda svenska hushåll”, säger Magdalena Andersson. ”Minoritetsregering fungerar inte”Magdalena Andersson vill bli statminister om oppositionen vinner valet i höst, men hon har inte velat ge besked om vilka partier som ska ingå i hennes regering. Kan det bli en minoritetsregering med bara Socialdemokraterna? ”Vi går ju till val som enskilt parti. Jag är beredd att samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna. Jag kan tänka mig olika former av samarbeten med olika partier.” Det är ju det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget, brukar man säga. Borde Sverige därför ha en regering med stabil parlamentarisk grund? ”Att det behövs en stabil parlamentarisk grund, så är det ju. Det parlamentariska skyddet för en budget som läggs fram av en minoritetsregering är ju utraderat i Sveriges riksdag utifrån det agerandet som har varit under de senaste tolv åren. Så där behöver man ha en annan ordning än vad man kunde ha 2014–2018, till exempel.” Det Tidöpartierna nu lovar, det är ju en parlamentarisk stabilitet i en fyrpartiregering efter valet om deras sida då får majoritet. Hur viktigt är det för dig att få till en parlamentarisk trygghet så att du säkert får igenom dina budgetar? ”Jag kommer ju att bilda en regering där vi är säkra på att få igenom budgeten. Där förändrades spelreglerna under de senaste mandatperioderna. Där vi tidigare tyckt att det varit viktigt i Sverige med en minoritetsregering fungerar inte svensk politik längre, så det har ändrat logiken.” Öppnar för fortsatt sänkt matmoms1 april sänktes matmomsen tillfälligt från 12 till 6 procent. Enligt planen ska matmomsen höjas igen i januari 2028. Nu öppnar Magdalena Andersson för att matmomsen kanske behöver ligga kvar på den lägre nivån även därefter, om energikrisen håller i sig länge. ”Mitt fokus är på vad priset är i kassan. Är det ett riktigt tufft läge i världen och vi har väldigt höga matpriser är det klart att vi måste kunna titta på momsen.” Det är ju en dyr reform, kanske 20 miljarder om året. Var ska de pengarna komma ifrån då? ”Ja, det kanske man ska fråga finansministern om. Men jag ska svara. Det handlar ju om man är i ett krisläge. Om man är i ett läge där matpriserna är väldigt höga och då är det ju mycket annat i ekonomin som är tufft. Då finns det också andra marginaler att arbeta med i en statsbudget. Och där är det ju bra att Sverige inte har en högre statsskuld än som vi har, även om den har ökat mycket under de senaste åren”, säger Magdalena Andersson. Gäst: Magdalena Andersson, partiledare Socialdemokraterna Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in torsdag 23 april 2026.

    35 min
  5. Daniel Helldén (MP): ”Socialdemokraterna måste ju ändra sig”

    18 APR.

    Daniel Helldén (MP): ”Socialdemokraterna måste ju ändra sig”

    Miljöpartiets språkrör om bränslepriser, om varför de vill höja skatterna mest och låna mest av alla partier och om Natomedlemskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Miljöpartiet går till val på att klara Sveriges klimatmål, varav vissa löper ut redan under nästa mandatperiod. Men de partier som Miljöpartiet vill samarbeta med efter valet vill inte satsa lika mycket på att få ner utsläppen. ”När vi tittar på oppositionspartierna är vi ju alla överens om att vi ska sänka utsläppen och klara målen. Det är en utgångspunkt. Där är vi eniga. Sedan finns det olika typer av politiska förslag om hur det här ska gå till. Där är det intressanta att Miljöpartiet är garanten för att vi klarar målen”, säger Daniel Helldén. Går till val på höjda bränslepriserNyligen föreslog regeringen tillfälligt sänkta bränsleskatter, för att stötta hushåll som drabbas av höga priser på bensin och diesel i spåret av Irankriget. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet har föreslagit tillfälligt sänkta bränsleskatter. Miljöpartiet säger nej till att sänka bränsleskatterna. De vill sedan tidigare se högre koldioxidskatt på fossila drivmedel, för att få ner utsläppen och klara klimatmålen, det framgår av partiets höstbudgetmotion. Så hur besvärligt är det att oppositionen inte är överens? ”Det var ju samma sak 2022 när Putin invaderade Ukraina och priserna rusade och man lade skulden på oss. Och alla andra partier satte igång och sa att man skulle sänka bränsleskatterna – vilket bara spädde på problemet och har gjort det ända fram till nu. Socialdemokraterna vill också sänka nu och det är ju helt fel väg att gå. Vi har ju med oss alla expertorgan på hur man ska göra. Vi har också lösningen på hur vi stöttar hushållen var de än är i landet. Socialdemokraterna måste ändra sig. Vi kan ju inte hålla på att sänka bränslepriserna i det här läget”, säger Daniel Helldén. Förslag: halva priset i kollektivtrafiken och transportstödNästa vecka kommer Miljöpartiet presentera sin vårbudgetmotion, där finns förslag om halverade priser i kollektivtrafik och ett transportstöd på knappt 3000 kronor till personer med låga inkomster i gles- och landsbygd. Det ska kompensera för de höjda bränslepriserna. Även hushåll utan bil ska få transportstödet. Miljöpartiet är det riksdagsparti som vill höja skatterna mest, de vill också låna mest av alla partier. Partiet står bakom försvarslånen på 300 miljarder kronor och vill dessutom ta statliga lån för att investera i klimatomställningen – något som skulle öka budgetunderskottet. Samtidigt går Socialdemokraterna till val på att städa upp i svensk ekonomi, med mindre underskott. Varför skulle de gå med på Miljöpartiets expansiva politik? ”Vi har en låg statsskuld, den är 35 procent. EU har ett tak, man får inte ha mer än 60 procent. Vi säger att 50 procent kan man ha. Det ger mycket pengar som vi kan investera som gör att Sverige växer sig starkare. Alltså med en grön politik, så blir Sverige starkare.”, säger Daniel Helldén. Nato: ”Skulle rösta ja idag”Miljöpartiet röstade nej till att Sverige skulle gå med i Nato men har nu accepterat medlemskapet. Sedan omröstningen 2023 har Donald Trump blivit president och överbefälhavare i USA och skapat stor osäkerhet kring det gemensamma försvaret. Trots det tror Daniel Helldén att de skulle rösta ja till medlemskap om det skulle avgöras idag. Är Nato en organisation som gör världen till en bättre plats? ”Upprustning är ju på ett sätt nånting som inte gör saker och ting bättre men när man har despoter som Putin, som attackerar sitt grannland, sätter igång en invasion på ett sätt som vi aldrig har sett, i alla fall så länge jag har levt på det sättet så är det något annat vi befinner oss i, vi måste hantera det. Så ur det perspektivet så skyddar ju det oss mot den galenskap som är i Ryssland”, säger Daniel Helldén. Gäst: Daniel Helldén (MP), språkrörProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Maria Stockhaus RÄTTELSEI avsnittet säger vi felaktigt att Miljöpartiet röstade ja till medlemskap i Nato. Korrekt är att partiet röstade nej. Rättelsen är gjord 20 april 2026.Intervjun spelades in 17 april 2026

    35 min
  6. Erik Slottner (KD): ”Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI”

    11 APR.

    Erik Slottner (KD): ”Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI”

    Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli? ”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”. Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026. Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart? ”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner. Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det. ”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner. It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer. ”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner. Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner. KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med? ”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner. Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian Barter Intervjun spelades in den 10 april 2026.

    35 min
  7. Per Olsson Fridh, FBA: ”Respekten för internationella regler och normer minskar”

    4 APR.

    Per Olsson Fridh, FBA: ”Respekten för internationella regler och normer minskar”

    Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet. Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh. Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget? ”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh. Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten? ”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.” Vad innebär det? ”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.” Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge? ”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh. Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.” ”Förödande” om truppminor tillåtsFörbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen? ”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh. Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders JelminKommentar: Filip KotsambouikidisProducent: Maja LagercrantzTekniker: Nikki Pryke Intervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

    35 min
  8. Nooshi Dadgostar (V): ”Jag har skickat ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist”

    28 MARS

    Nooshi Dadgostar (V): ”Jag har skickat ett brev till Elisabeth Thand Ringqvist”

    Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar. Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.” Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar. Sänkta bensinskatter? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se. ”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar. Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Andreas Ericsson Intervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

    35 min
Visa alla (500)

Värdar och gäster

3,7
av 5
256 betyg

Om

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2009 - 2026
  • Avsnitt
    500
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Ekots lördagsintervju

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar