109 avsnitt

Historia Nu är en historiepodd som varje vecka intervjuar historiker, journalister, författare och museifolk om spännande historiska händelser och historiska personer från forntiden fram till modern tid. Vi väljer ämnen brett efter det som intresserar oss just nu. Tipsa oss gärna! Bakom Historia Nu står journalisten och poddaren Urban Lindstedt samt journalisten och förläggaren Erik Osvalds som var med och grundade bokförlaget Historiska Media samt tidningarna Populär Historia och Allt om historia. Det vi har gemensamt är att vi älskar och fascineras av historien och gillar att lika mycket att lyssna på historia som att läsa historia. Vi blir lika fascinerade av Gustav den III:s ambitioner att upprätta det kungliga enväldet som vikingarnas sjöfärder till Amerika eller evakueringen vid Dunkirk. Vår ambition är att göra historien levande för alla och att alltid förmedla den senaste historieforskningen när vi berättar om en händelse eller skeende.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Historia.nu med Urban Lindstedt Historia Nu med Urban Lindstedt

    • Historia
    • 4.3, 381 betyg

Historia Nu är en historiepodd som varje vecka intervjuar historiker, journalister, författare och museifolk om spännande historiska händelser och historiska personer från forntiden fram till modern tid. Vi väljer ämnen brett efter det som intresserar oss just nu. Tipsa oss gärna! Bakom Historia Nu står journalisten och poddaren Urban Lindstedt samt journalisten och förläggaren Erik Osvalds som var med och grundade bokförlaget Historiska Media samt tidningarna Populär Historia och Allt om historia. Det vi har gemensamt är att vi älskar och fascineras av historien och gillar att lika mycket att lyssna på historia som att läsa historia. Vi blir lika fascinerade av Gustav den III:s ambitioner att upprätta det kungliga enväldet som vikingarnas sjöfärder till Amerika eller evakueringen vid Dunkirk. Vår ambition är att göra historien levande för alla och att alltid förmedla den senaste historieforskningen när vi berättar om en händelse eller skeende.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp

    Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp

    Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen.
     
    Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.


    I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.


    Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.




    Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 47 min
    Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

    Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

    Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.
    Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.
    I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.
    Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.

    Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain
     

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 59 min
    Italiens dramatiska enande

    Italiens dramatiska enande

    Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.
    Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.
    I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.
    Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.
    Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.

    Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.
    Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 45 min
    Kungamakten från forntid till nutid

    Kungamakten från forntid till nutid

    Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.
    Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.
    Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.
    I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.
    Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.
    När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.
    Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle.
     
    Foto: Gabriella Eriksson
    Bild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 55 min
    Den spanska armadans undergång – början på slutet för ett imperium

    Den spanska armadans undergång – början på slutet för ett imperium

    Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.
    Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.
    I avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan.
    Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon, https://www.patreon.com/historiaNU, stödja oss med en mindre summa varje månad.
     
    Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.
    Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.
    Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.
    Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.
    Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.
    Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens.

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 1 tim.
    Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata

    Rudolf Höss - kommendanten i Auschwitz som började prata

    Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.
    Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av hon.
    Stöd podden Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.
    I avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.
    I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.
    Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.
    Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.

    Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.
    Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio

    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 1 tim. 1 min.

Kundrecensioner

4.3 av 5
381 betyg

381 betyg

Knickidickan ,

Underhållande och lärorik pod!

Snälla intervjuare - kan du låta gästerna tala till punkt någon gång? Vi vill inte höra dig mer än nödvändigt!

Zombietassen ,

Bra podd om historia med hög nivå!

Kvaliteten beror mycket på vem som intervjuas men ofta roligt och intressant. Också lågmäld reklam i form av boktips vilket jag gillar. Har tack vare podden köpt första böckerna i Lövbergaserien så sponsorn har fått viss avkastning på denna lyssnare.

Fader John ,

Bra historiepodd men programledaren stör

+ En bra allmänbildande historiepodd med stor bredd och bra variation på ämnen. Mycket bra gäster som verkligen är experter och forskare på sina specifika ämnesområden! Utmärkt!
- Tyvärr låter inte programledaren gästerna berätta, förklara och tala till punkt utan lägger sig ofta i svaren, avbryter och styr samtalet på ett sätt som gör att vi som lyssnare går miste om många viktiga och intressanta analyser och resonemang. Jag förstår att programledaren till viss del måste styra upp och leda samtalet och Urban ställer också en hel del bra frågor men det är ändå svaren som är det givande och där borde han låta gästerna få tala till punkt och lägga ut texten lite, det hade gjort avsnitten betydligt mer intressanta och lyssningsvärda. Den enda som förmår hantera Urban är Dick Harisson som inte låter sig vilseledas och avbrytas utan med sin stora kunskap som bas förmår förklara stora sammanhang och skeenden med få, väl valda, ord. Så här finns bättringspotential även om jag redan anar att Urban blivit lite bättre på att intervjua med tiden, hoppas det fortsätter i denna riktning.

Mest populära podcaster inom Historia

Andra som lyssnade prenumererar på