154 avsnitt

Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt, journalist och en stor historienörd. Varje onsdag släpper vi nya avsnitt, där Urban samtalar med kunniga och intressanta gäster. Det handlar om allt från bödlar på 1600-talet till brittiska imperiets uppgång och fall. Det blir djupdykningar i myterna kring vikingar eller kalla krigets värsta spionaffärer. Spännande historier om soldater som offrat sina liv, eller makthavare som fattat hisnande beslut. Det är lärorikt, dramatiskt och aldrig tråkigt.
Historia Nu – vi gör historien levande!

Historia.nu med Urban Lindstedt Historiska Media

    • Historia
    • 4.3 • 620 betyg

Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt, journalist och en stor historienörd. Varje onsdag släpper vi nya avsnitt, där Urban samtalar med kunniga och intressanta gäster. Det handlar om allt från bödlar på 1600-talet till brittiska imperiets uppgång och fall. Det blir djupdykningar i myterna kring vikingar eller kalla krigets värsta spionaffärer. Spännande historier om soldater som offrat sina liv, eller makthavare som fattat hisnande beslut. Det är lärorikt, dramatiskt och aldrig tråkigt.
Historia Nu – vi gör historien levande!

    När isoleringscell skulle reformera brottslingar

    När isoleringscell skulle reformera brottslingar

    Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.


    Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.


    I avsnitt 154 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.


    Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.


    Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.


    Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.


    Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.


    Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.


    Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv
     
    Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio
     
     
     
     
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Emigrationen till Amerika – när svenskarna blev anglosaxare

    Emigrationen till Amerika – när svenskarna blev anglosaxare

    Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.


    Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.


    Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.


    I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.


    Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.


    Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.


    En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.


    Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.


    Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.


    Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.


    Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.


    Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.


    Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.


    Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana Fashion samarbetet.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Sandby borg – en massaker frusen i tiden

    Sandby borg – en massaker frusen i tiden

    Fornborgen Sandby borg på sydöstra Öland rymmer spår av en fruktansvärd massaker där invånarna dödades någon gång i slutet av 500-talet e kr. En teori är att massakern var en del i en våldsam maktkamp på Öland under den turbulenta folkvandringstiden.


    Hur fruktansvärd än massakern var har den på ett världsunikt sätt frusit två ögonblick för 1500 år sedan: först vardagslivet innan massakern och sedan själva massakern.


    I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Helena Victor, arkeologichef på Kalmar läns museum och projektledare för utgrävningen av Sandby borg samt Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog verksam vid Linnéuniversitetet.


    Folkvandringstiden (400-550 e kr) var en turbulent tid både i Europa och Skandinavien. Det västra romarrikets nedgång, invasionen av hunnerna och svält skapade migrationsströmmar och oroligheter.


    Sandby borg på sydöstra Öland är en av minst 15 fornborgar på ön som existerade runt 300 till 600 e kr. Fornborgarna på Öland är oftast cirkelformade med rader av stenhus innanför murarna. Det som skiljer Sandby borg från andra borgar på Öland är att den ligger direkt vid stranden istället för i inlandet.


    Här skulle 4-5 meter höga murar skydda invånarna, men rester av 30 kroppar har hittats i Sandby borg. Kropparna ligger där de fallit och ingen omfattande plundring har heller skett av borgen. De döda är i alla åldrar från barn till åldringar, men kvinnorna saknas. Skadorna på skeletten visar att det handlar om en massaker snarare än regelrätta strider. Efter massakern tog ingen hand om kropparna eller de värdefulla husdjuren. Och detta i en tid när begravningsriterna var viktiga för att människorna skulle kunna passera till nästa värld.


    Invånarna visade sig vara förmögna med handelsnätverk långt ner i Europa. I hus 40 som hade den största smyckesgömman hittades också kvarlevor av två yngre män, varav den ene fått dödliga hugg mot huvudet, samt fyra andra hela kroppar och delar av ytterligare två människor. Kropparna verkar inte ha flyttats efter dödsögonblicket.


    Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall samt Guldskatterna som avslöjar forntida rov.


    Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Ulla Winblads sorgliga liv bortom Bellman

    Ulla Winblads sorgliga liv bortom Bellman

    Ulla Winblad var en verklig person bortom Carl Michael Bellmans litterära skapelse. Hon hette Maria Christina Kiellström (1744–1798) och föddes av utfattiga föräldrar i Stockholm.


    Bellmans enormt populära visor om Ulla Winblad gjorde det omöjligt för Maria Christina Kiellström att lämna tiden som publik kvinna bakom sig, trots äktenskap, namnbyte och en flytt till Norrköping.


    Maja Stina blev främst känd under sitt nom de guerre Ulrika Winblad både i sin samtid fram till vår tid. Hon presenteras av Bellman som ”nymf och prästinna i Bacchi tempel” och är centralfigur i en rad av epistlarna. Ulla Winblad var både horan och madonnan som överlevt i århundranden i vårt medvetande sedan hon dansade och rumlade samtida med nationalskalden Carl Michael Bellman.


    I avsnitt 151 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Ulla Winblad - Liv och legend.


    I Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman är Ulla Winblad både en vacker gudinna omgiven av överjordiska varelser och en fallen kvinna utslagen på krogbord eller på marken. Hon jagas av poliser, dansar på baler i ett 1700-tals Stockholm av rumlade och festande.


    Men Ulla Winblad hette i verkligheten Maria Christina Kiellström och hade ganska lite att göra med Bellmans litterära konstruktion. Hon föddes den 15 juni 1744 som den yngsta barnet av tre. Hennes mor hette Maria Olofsdotter. Fadern hette Jöns Kiellström och var hantlangare vid artilleriet. Modern dog fem år senare. Fadern gifte senare om sig och familjen kom att bo på Ladugårdslandet, nuvarande Östermalm, som vid denna tid var stadens fattiga utmarker.


    21 år gammal föder den ogifta Maria Christina Kiellström ett barn som dör några dagar senare. Fadern påstods vara översten Wilhelm von Schildt som försvunnit till Ryssland. Två år senare dyker Maja Stina åter upp i registren när hon grips klädd i en exklusiv sidenkappa. Vid denna tid var det inte tillåtet för vem som helst att bära siden.


    Hon gifter sig senare med tullaren Eric Nordström. Deras liv tillsammans i Norrköping blir fyllt av våld och missbruk. Ständigt förföljs Maja Stina av ryktet om Ulrika Winblad.


    Hon föddes som utfattig, men dog som hemmansägare, något som inte ens Carl Michael Bellman klarade av trots att han föddes in i en välbeställd familj.


    Lyssna också på Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare och Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.




    Bild: Rodar trappan wid Skepsbron av Elias Martin (1739 – 1818) – Kvinnan sägs vara Ulla Winblad. Creative Commons.


    Musik: Ulla, min Ulla av Carl Michael Bellman framförd av Aksel Schiøtz, public domain, Internet Archive.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället

    När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället

    Själva syftet med att grunda städer var att bedriva handel som gick att beskatta. Därför kom handeln på landsbygden att begränsas med kungliga påbud. Men bönderna i Sjuhäradsbygden i södra Västergötland ville annorlunda. De utmanade städernas handelsprivilegier redan på medeltiden och fick med tiden särprivilegier att bedriva gårdfarihandel över hela riket.


    Redan på medeltiden bedrev bönder från Sjuhäradsbygden långväga handel då de drev upp oxar till Bergslagen. Staden Borås grundande år 1621 var ett försök att tvinga in Sjuhäradsbygdens bönder inom städernas handel, men utan resultat. Allt fler undantag mot förbudet mot landshandel utverkades. Den 26 juni 1776 utsträcktes särprivilegiet att bedriva handel i hela landet till alla sju häraderna Mark, Kind, Ås, Veden, Redväg, Gäsene och Bollebygd – knallen var född. Västgötaknallarna kom att nå 9 av 10 svenskar på sina flera månader långa handelsresor runt om i riket


    I avsnitt 150 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Pia Lundqvist som är docent i historia vid Göteborgs universitet. Hennes avhandling Marknad på väg – Den västgötska gårdfarihandeln 1790-1864 undersökte just dagens ämne.


    När allt fler städer grundas på medeltiden i Sverige var syftet att handel och hantverk skulle bedrivas i av borgare i städerna. Detta gällde ända fram till 1846 när lanthandlare tilläts verka tre mil från närmaste stad. Men städerna var få, små och obetydliga i det vidsträckta svenska riket. Undantag och regelbrott var vanliga i det reglerade ståndssamhället. Sveriges städer kunde inte tillfredsställa allmogens efterfrågan på varor. Därför fick landsbygdens bönder en stor betydelse både för de första proto-industrierna och varuförsörjningen på landsbygden.


    Här utmärkte sig de envisa bönder från Sjuhäradsbygden, som omfattar Gäsene, Ås, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härader samt städerna Borås och Ulricehamn, ville annorlunda. Den magra jorden fick dem att börja bedriva handel på landsbygden. Och med tiden fick de särprivilegier som gav dem rätten att sälja utanför städerna över hela riket.


    I september år 1790 togs 1 106 respass ut av män i Sjuhäradsbygden för långväga handelsresor och vanligen stod flera personer antecknade på samma pass.


    Lyssna också gärna på avsnitt 54 När järnvägen förändrade Sverige och avsnitt 147 När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.


    Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.
     
    Bild: Tafla i olja af J. V. Vallander. Husväfnad, Marks hd, Västergötland, Nordiska museet, Creative Commons (CC BY-NC-ND)
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark

    Nordiska sjuårskriget inledde kampen om Östersjön mellan Sverige i Danmark

    Nordiska sjuårskriget åren 1563 till 1570 inledde på allvar kampen om Östersjön mellan Sverige och Danmark. Men det tvistades också om vilken kung som hade rätten att använda de heraldiska tecknen tre kronor.


    Under det nordiska sjuårskriget slogs Sverige mot Danmark, Lübeck och Polen. Det är nu som Sverige etablerar som en verklig sjökrigsmakt. Men efter freden i Stettin ville ingen minnas kriget, eftersom det bara stod två förlorare kvar: Sverige och Danmark. Freden ledde inte till några landöverträdelser även om Sverige fick behålla nya besittningar i Baltikum, samtidigt tvingades Sverige att betala ett lösen på 150 000 riksdaler för att återfå Älvsborgs fästning.


    I avsnitt 149 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare. Hon är aktuell med boken Nordiska sjuårskriget 1563-1570


    Det nordiska sjuårskriget hade sin upprinnelse i maktvakuumet i Baltikum efter sammanbrottet av den Tyska ordenstaten. De grundläggande orsakerna till kriget är kampen om inflytande i Baltikum och inflytande över handeln i Östersjön. Det är det första riktigt stora kriget i Norden som satte konfliktlinjerna för århundranden fram i tiden. Danmark och Sverige slogs delvis annorlunda. När danskarna förlitade sig på utländska legoknektar så utbildades i Sverige svenska män för att slåss mot danskarna. 


    De två viktigaste aktörerna, den svenska kungen Erik XIV och den danska kungen Fredrik II var kusiner, båda var unga och ärelystna och väldigt olika personligheter. Där Erik var intelligent och mentalt instabil var Fredrik dyslektiker och ett socialt geni.


    Som alltid fick civilbefolkningen i städer och på landsbygden betala ett högt pris i form av härjade städer och nedbrända gårdar. Bara i Småland, Väster- och Östergötland blev mer än 7 000 gårdar och flertalet städer förhärjade. På den dansk–norska sidan var förödelsen minst lika stor.


    Om du gillade detta avsnitt så måste du lyssna på avsnitt 13 Sturemorden stoppade ätten som hotade Vasaätten. Och När landsknektarna förändrade krigets villkor.




    Bild: Älvsborg intas av Fredrik II av Danmark den 4 september 1563. Kopparstick.


    Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.  
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kundrecensioner

4.3 av 5
620 betyg

620 betyg

Jena123 ,

Historia.nu Är fntastiskt bra

Bättre kan det inte bli... överlägset bäst av de svenska historie-poddarna. Alltid intressanta teman, gäster, lugnt, sansat och resonerande.

Starhonk ,

Alltid intressant och välgjort

Bra podd som alltid utgår från bra material. Det är välgjort med bra manus, regi och ljudkvalitet.

klunkais ,

Problemet med historiapoddar

Det stora problemet med alla dessa historiapoddar är just vad som belys i senaste avsnittet (konspirationsteorier) dvs den naiva tron att allt som är officiellt är per automatik sant.

Samt den ständiga förminskningen att klumpa ihop alla konspirationsteorier, precis som att man måste tro på alla eller inga alls. Vilket är ett tröttsamt men återkommande problem med nutida retorik.

Det finns gott om historiska beskrivningar på händelser som har visat sig felaktiga genom tiderna och det finns gott om konspirationsteorier som har visat sig sanna. Att inte kunna vara ödmjuk inför det faktumet är problematiskt.

Men i det stora hela så får man ändå tacka för en bra podd.

Mest populära podcaster inom Historia

Andra som lyssnade prenumererar på