35 avsnitt

Militärhistoriepodden är podden om krig med människorna och samhällen i fokus. Det finns få ämnen som påverkar mänskligheten i lika hög utsträckning som den militärahistorien. Krig och konflikter berör samhället på alla nivåer – länder och städer drabbas, familjer splittras, söner eller fäder försvinner. Därför startar vi Militärhistoriepodden tillsammans med två djupt kunniga och engagerade personer. Martin Hårdstedt är professor i historia med breda kunskaper i ämnet, Peter Bennesved är doktorand i idéhistoria och forskar om civilförsvar och krisberedskap. Tillsammans bjuder de in lyssnarna till samtal som kombinerar ett brett tilltal och en djup ämneskompetens.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Militärhistoriepodde‪n‬ Militärhistoriepodden

    • Historia
    • 4.5 • 186 betyg

Militärhistoriepodden är podden om krig med människorna och samhällen i fokus. Det finns få ämnen som påverkar mänskligheten i lika hög utsträckning som den militärahistorien. Krig och konflikter berör samhället på alla nivåer – länder och städer drabbas, familjer splittras, söner eller fäder försvinner. Därför startar vi Militärhistoriepodden tillsammans med två djupt kunniga och engagerade personer. Martin Hårdstedt är professor i historia med breda kunskaper i ämnet, Peter Bennesved är doktorand i idéhistoria och forskar om civilförsvar och krisberedskap. Tillsammans bjuder de in lyssnarna till samtal som kombinerar ett brett tilltal och en djup ämneskompetens.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    Slaget vid Little Big Horn år 1876 – Custers sista strid

    Slaget vid Little Big Horn år 1876 – Custers sista strid

    Någon gång mellan klockan fem och halv sex på eftermiddagen den 26 juni 1876 mötte 210 soldater ur US 7th Cavalry sitt öde på höjderna ovanför Little Big Horn River i nordöstra Montana. Ledda av sin legendariske chef generalen Custer stupade kavalleristerna i en strid mot en överlägsen mängd Cheyenne- och Sioux-krigare. Ytterligare 40 kavallerister stupade denna dag inför övermakten. Halva kavalleriregementet dog.


    I avsnitt 35 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved upp det mytomspunna slaget vid Little Big Horn eller som det också kallas Custer´s last stand eller slaget vid Greasy Grass. Som vanligt är det inte bara själva striden som avhandlas i avsnittet. Utgångspunkten är att lyfta fram en dramatisk och på många sätt tragiska del av den amerikanska historia som handlar om hur urbefolkningen och inte minst Siouxstammarna tvingades bort från sina jaktmarker.


    Pressade av den vita befolkningens expansion västerut drevs Siouxstammarna in i ohållbar situation. Områden som garanterats invaderades av vita nybyggare gång på gång. 1868 fredades ett stort område i dagens South Dakota oh Wyoming, men bara inom några år kom nybyggare när det hade upptäckts guld i området kring Black Hills.
    Ledda av sin karismatiske ledare Sitting Bull och krigare som Crazy Horse valde allt större grupper av framför allt Sioux och Cheyenne att leva nomadliv i området kring Big Horn Mountains. För att tvinga dessa grupper att återvända till reservaten sände amerikanska regeringen ut trupper. I juni nådde Custers kavalleriregemente fram till ett stort läger vid Little Big Horn river och han beslöt sig övermodigt för att anfalla direkt utan ytterligare understöd. Anfallet slutade i en katastrof. Men varför gick det så illa?


    Striden vid Little Big Horn är ändå att betrakta som en väldigt liten del i ett större drama. I avsnittet diskuterar vi Siouxstammarnas krigföring och hur vi ska se på deras krigarkultur. Var den idylliskt eller våldsam? Och hur ska vi uppfatta den vita kolonisationen av Västern? I avsnittet ventilerar vi en del svåra moraliska frågor.


    Vill du läsa mer finns åtminstone två böcker att vända sig till. Grundläggande är Peter Panzeris Little Big Horn 1876 (1995) i Ospreys kampanjserie. En annan bok är Robert Marshall Utley The last days of Sioux Nation (1994). Utley har skrivit flera intressanta böcker om frågor som rör den amerikanska expansionen västerut och konfrontationen mellan vita och ursprungsbefolkningen.


    Bild: Custers sista strid av Edgar Samuel Paxson (1852–1919) - Whitney Gallery of Western Art


    Lyssna också på Samurajens unika historiska krigarkultur
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 51 min
    Krigets lagar från medeltid till nutid

    Krigets lagar från medeltid till nutid

    Kriget lagar är något av det märkligaste som människan har uppfunnit. Krigets lagar är ett regelverk för hur vi dödar varandra i krig. I krigslagarna regleras sådant som hur krigsfångar ska hanteras, hur mycket våld som får användas, och vilka vapen som är tillåtna. Ett tecken på civilisatorisk mognad kanske någon tänker, men trots att organisationer som Förenta Nationerna (FN), internationella domstolen i Haag och överenskomna konventioner är moderna fenomen, är historien om krigets lagar en antik företeelse.
    I avsnitt 34 av Militärhistoriepodden gräver Martin Hårdstedt och Peter Bennesved djupare i krigets lagar. När ratificerades egentligen den första krigslagen? Vad innehåller egentligen sådana lagar, och hur kom de till?


    Historien löper från de antika stoikernas tankar om relationen mellan naturrätten och människan, in i medeltiden och föreställningar om vad som är ett rättfärdigt krig ur kristen synpunkt, och vidare in i den förmoderna eran och den holländske juristen Hugo Grotius roll i skapandet av en slags frivillig internationell kodex. Vi diskuterar samtida händelsers inverkan, såsom trettiåriga kriget, men även franska revolutionen och den efterföljande ”Europeiska konserten”, men även synen på krigets uppgift och mål generellt.


    Mot 1800-talets mitt får internationell lag ny aktualitet i samband med amerikanska inbördeskriget. År 1863 nedtecknar Francis Lieber (1798-1872), en tyskfödd professor i statsvetenskap och historia verksam i USA, den så kallade Lieberkoden som så småningom skulle ligga till grund för de konventioner som är verksamma än idag.


    Historien om krigslagarna är snåriga och deras funktion och nytta är inte alltid entydiga. I slutändan kan man också fråga huruvida de har spelat någon roll i det stora hela. Vad fyller de egentligen för funktion i vårt moderna samhälle?


    Lyssna också på Soldaternas försörjning satte ramarna för krig och politik och Upplevelser av krig – att döda eller dödas.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 51 min
    Operation Merkurius - Luftlandsättningen på Kreta år 1941

    Operation Merkurius - Luftlandsättningen på Kreta år 1941

    Luftlandssättningen på Kreta inleddes den 20 maj år 1941 av den tyska krigsmakten - den dittills största luftlandsättningen. Operation Merkurius var i full gång.


    Över ön hoppade hundratals fallskärmsjägare och i glidflygplan seglade ännu fler ner mot de brittiska, nyazeeländska och grekiska försvararna. Det tyska flyget dominerade luften. Några dagar senare följdes detta upp med landsättningar sjövägen.


     I avsnitt 33 av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om en av de mer spektakulära operationerna under andra världskriget. Att genomföra operationen var ingen självklarhet utan föregicks av en hel del diskussioner inom den tyska ledningen. De tyska förberedelserna inför det förestående anfallet på Sovjet var i full gång och tog alla resurser. Varför satsade tyskarna ändå på denna operation? Var det Görings projekt? Ville han uppväga det tyska flygvapnets misslyckande i slaget om Storbritannien?


    Luftlandsättningen på Kreta var ett vågspel som inledningsvis blev en blodig upplevelse för de tyska fallskärmsjägarna som föll i svår terräng eller rakt på försvararna. Först efter några dygn kunde tyskarna få ordentligt fäste på ön. Norr om Kreta utkämpades samtidigt strider till havs då brittiska sjöstridskrafter blockade de tyska landstigningsföretagen. Vad var det avgjorde kampen om Kreta och ledde till den slutliga brittiska evakueringen? Tysk förmåga eller brittiska tillkortakommanden? Vilka slutliga konsekvenser fick den tyska erövringen av Kreta för andra världskrigets förlopp och användandet av luftlandsättningsstyrkor? Detta och mycket annat tas upp i podden.


    Vill man läsa mer om luftlandsättningen på Kreta finns Antony Beevors bok Kreta: erövring och motstånd. För den som vill läsa lite mindre är Peter D. Antills Crete 1941: Germany´s lightning airborne assault i Ospreys militärhistoriska serie att rekommendera (finns även i en version på svenska). Titta även på boktipsen för poddavsnittet om erövringen av Balkan 1941 – händelserna hänger ihop.
     
    Bild: Luftlandssättningen på Kreta. Tyska fallskärmsjägare landar på Kreta från transportflygplan Junker 52 den 20 maj 1941. Wikipedia, Public Domain.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 46 min
    Valmy år 1792 – slaget som vände historien

    Valmy år 1792 – slaget som vände historien

    I april år 1792 inleddes de så kallade revolutionskrigen i Europa. Det revolutionära Frankrike utmanade monarkierna i en kraftmätning som inleddes mer eller mindre katastrofalt för de franska arméerna. Hösten 1792 hotade en preussisk-österrikisk armé att tränga fram ända till Paris. Revolutionen hade då sannolikt varit över. Men det blev inte så.


    Vid Valmy den 20 september stoppades den preussiska armén av den franska revolutionsarmén. Den sedermera välkände tyske poeten Goethe fanns med och summerade det inträffade för en grupp preussiska officerare som samlades omkring honom i mörkret och regnet efter slaget: ”Från och med i dag börjar en ny epok i världens historia och ni kommer att kunna säga att ni var där”.


    I avsnitt 32 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av världshistoriens kanske mest betydelsefulla slag. Eller var det verkligen så betydelsefullt? Vad menar Goethe med att en ny epok inleddes i historien? Slagets del i ett större sammanhang ger anledning att diskutera vad franska revolutionen fick för utrikespolitiska konsekvenser. Att sprida revolutionen var ett mål för det revolutionära Frankrike – men fanns det fler skäl att starta krig mot hela Europas monarkier?


    På höjderna vid Valmy stod en fransk armé som var en blandning av gårdagen och morgondagen. Den rojalistiska franska armén utgjorde stommen kompletterad med frivilliga och utskrivna för att försvara revolutionen. Det franska artilleriet som räddade dagen för fransmännen var det gamla kungliga artilleriet, medan infanteriet som stod kvar och inte flydde trots den hotande preussiska uppmarschen var till hälften ett resultat av revolutionens massutskrivningar. Generalen Kellermans stridsrop ”Vive la nation” innebar en tydlig markering av att nya tider hade kommit.


    De nya förhållandena för krigföringen som kom i och med franska revolutionen skulle på sikt förändra både uppträdandet på slagfältet och fälttågens logistik och strategi. Republiken skulle de kommande åren efter Valmy resa sig och faktiskt flytta krigföringen till det tyska området och norra Italien. Den revolutionära krigföringen skulle skörda stora framgångar. Med revolutionen kom även nya möjligheter för ambitiösa och äregiriga unga män – en av dessa var Napoleon Bonaparte.


    Det finns mycket skrivet om revolutionskrigen, men en bok på engelska som är väldigt bra är T C W Blannings The French Revolutionary Wars 1787-1802. För den riktigt intresserade kan Paddy Griffiths The Art of War of Revolutionary France 1789-1802 ge nya kunskaper. Vill man ha en lite lättare variant med nordiskt perspektiv kan kanske Martin Hårdstedts Omvälvningarnas tid vara något – åtminstone de första delarna av boken.


    Bild: Slaget vid Valmy, September 20, 1792 av Horace Vernet - The National Gallery
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 46 min
    Luftvärnskanonen Bofors 40 mm – med licens att döda

    Luftvärnskanonen Bofors 40 mm – med licens att döda

    Bofors 40 mm luftvärnskanon, i Sverige mest känd under modellnamnet m/36 är en av världens mest framgångsrika luftvärnskanoner och sannolikt Karlskogaverkens absolut främsta exportframgång genom tiderna. I stort sett användes den på alla frontavsnitt under andra världskriget, och i efterhand har den tillskrivits en avgörande roll för de allierades slutgiltiga seger.


    Antalet producerade kanoner under andra världskriget närmar sig 60 000 men den slutgiltiga siffran är ännu okänd. I avsnitt 31 av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i kast med denna militär-tekniska och historia.


    Boforskanonens framgången låg i dess uthållighet, långa räckvidd. samt höga eld- och projektilhastighet. Upp till 120 skott i minuten kunde avfyras under korta stunder. Kanonen testades för första gången redan 1928 i Sverige, och var ursprungligen beställd av den svenska flottan. Efter ytterligare arbete med designen blev modellen färdig 1931 och kort därefter kom den ut på marknaden. Provkanonen skickades runt i Europa under åren precis före andra världskrigets utbrott och fick stort gensvar i Europa. Från Belgien till Österrike, till Ungern och Polen kördes den och visades upp framgångsrikt. Även de annars mycket konservativa fransmännen var intresserade före krigets utbrott.


    Boforskanonens spridning över världen var dock inte nödvändigtvis Boforsverkens i Karlskogas förtjänst. Dess spridning inom Europa och västvärlden skedde huvudsakligen genom licenstillverkning. Arton olika länder erhöll licenser, varav de mest produktiva av dessa var USA och Storbritannien. Merparten av de kanoner som producerades under andra världskriget producerades där, och ofta efter modifieringar och tekniska tillägg. Detta ställer oss inför ett antal intressanta frågor. I vilken utsträckning kan Boforskanonens segertåg över världen egentligen tillskrivas svensk ingenjörskonst? Var det verkligen den svenska designen som var avgörande för amerikansk massproduktion? I ett vidare perspektiv kan man också fråga sig vilken roll som tekniska innovationer av detta slag egentligen spelar i andra världskrigets händelseförlopp?


    Bild omslag: Bofors 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36 i eldställning under fortsättningskriget 1943. Vilho Koivumäki, SA-kuva - Försvarsmaktens bildarkiv. Helsingfors. 2017-12-06
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 47 min
    Det oväntade Falklandskriget år 1982

    Det oväntade Falklandskriget år 1982

    Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska.
     


    Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?
    Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.


    Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?


    Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?


    Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.


    Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.


    Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia.
     
    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

    • 55 min

Kundrecensioner

4.5 av 5
186 betyg

186 betyg

Crinbe ,

Mycket bra!

Mycket underhållande och väldigt pålästa killar. Blir alltid glad när man ser att ett nytt avsnitt kommit. Helt klart min favorit pod.

Oskar Blom ,

Pinsamt beteende

Martin Hårdstedt visar sina sanna färger när han anklagar sin kollega för att veta mindre än honom hela tiden. Riktigt pinsamt och agerar i affekt. Klassisk gatekeeping-gubbe. Vidrigt beteende.

Jonas EE ,

En bra pod

Poddarna är väl initierade i ämnena de pratar om. Bra dynamik sinsemellan och ett behagligt tempo i berättelsen.

Det enda jag har att klaga på är formatet reklamen som tillkommit se senaste poddarna. Reklaminslag med 30 procent högre ljudnivå än övriga delar av podden är under all kritik. Det gör att jag drar mig från att lyssna.

Mest populära podcaster inom Historia

Andra som lyssnade prenumererar på