500 avsnitt

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Kropp & Själ Sveriges Radio

    • Samhälle och kultur
    • 4,1 • 399 betyg

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

    Tillbaka till kontoret

    Tillbaka till kontoret

    Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå?

    Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen.
    Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi.
    Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson.
    Hon fortsätter:
    Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon.
    Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats.
    Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är  god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.
    Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.

    • 55 min
    Drömmen om ett annat liv

    Drömmen om ett annat liv

    Du står barfota och spanar ut över ditt eget tropiska paradis, du är iförd galaklänning inför en hänförd publik eller kanske drejar du för fullt i din egen verkstad. De flesta av oss dagdrömmer om miljöer och situationer långt ifrån vår egen verklighet. Om ett annat liv, ett annat jobb på en annan plats. Dagdrömmande erbjuder en paus i vardag men kan ibland också hindra oss från att leva livet fullt ut.

    Jag brukar drömma om att sitta på kåken, säger Linn som kan bli väldigt trött på alla beslut som dagligen ska fattas. Drömmarna kan komma i situationer när hon önskar att hon kunde få bli lämnad ifred.
    Det finns många olika typer av dagdrömmar: Den perfektionistiska, den narcissistiska, den kompensatoriska och givetvis den eskapistiska.
    Dagdrömmande, som de flesta ägnar sig åt, kan både vara hämmande och sporrande i livet, menar psykologen Irena Makower.
    Regissören Manuel Concha är aktuell med filmen Suedi, som handlar om att skaffa sig en ny identitet och bli sedd som svensk. Han har hittat inspiration i sitt eget liv.
    När jag var yngre drömde jag om känslan att gå in i en affär, eller på en nattklubb och ha blont hår och blå ögon, säger han.
    Gäster i programmet är Irena Makower, specialist i personlighetspsykologi, Sofia Wrangsjö, filosofisk praktiker och Manuel Concha, regissör och aktuell med filmen Suedi.

    • 55 min
    Parkinsons sjukdom: Ny behandling ger hopp

    Parkinsons sjukdom: Ny behandling ger hopp

    Det är ett genombrott, säger professor Malin Parmar om stamcellsforskningen som just nu bedrivs vid Lunds Universitet. I vår hoppas forskarna kunna börja testa metoden på patienter.

    Stamcellsforskning har pågått sedan 80-talet, men genombrottet ligger i att forskarna nu kan använda stamceller från embryon och styra dem mot dopaminceller.
    Vi ersätter de celler som gått förlorade med nya friska celler. Det är varken bot eller broms utan det är en annan infallsvinkel. Själva sjukdomen fortsätter, men de nya cellerna gör att funktionsbortfallet blir mindre, säger Malin Parmar.
    Musikern och radiopersonligheten Uje Brandelius blev sjuk i Parkinson när han var 44 år gammal.
    Det värsta med sjukdomen är att den är progressiv. Om allting var som det är nu i resten av mitt liv så skulle jag vara supernöjd och inte vara rädd eller ledsen överhuvudtaget. Även om jag är hyfsat påverkad så skulle jag känna att den här nivån är bra, men man vet att det alltid kommer en nivå till, och en till. Och det är det som gör mig ledsnast tror jag, säger han.


    Medverkar i programmet gör även bitr. professorn och överläkaren Nil Dizdar Segrell, Sara af Bjerkén, forskare vid Umeå universitet och Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

    • 55 min
    Kampen om städningen

    Kampen om städningen

    Vad är en vanligare källa till konflikt i en relation än just städningen? I Kropp & Själ den här veckan låter vi er som lyssnar ringa in och berätta om städningens plats i era relationer; bråk, känslor och lösningar.

    I studion för att diskutera detta är genusvetaren Fanny Ambjörnsson, som i boken Tid att städaundersökt hur det kommer sig att en syssla som uppstår så stor del av allas vardag är så laddad.
      Det var spännande att se hur mycket man projiciera på städningen, både existentiella och kulturella frågor. Städningen är ett laddat stridsområde, som man ibland lyckats lösa genom att sätta upp olika scheman för vem som ska göra vad eller att man ger upp eller att man tillslut skiljer sig, säger hon.
    Gäster i programmet är även psykologerna Maria Farm och Björn Hedensjö.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
    Producent Alice Lööf.

    • 55 min
    Så pratar du med barn om svåra frågor

    Så pratar du med barn om svåra frågor

    Vad är rättvisa? Vad händer när man dör? Varför har jag inga kompisar? Det kan ta emot att prata med barn om saker som vi själva upplever är svåra. I Kropp & Själ undersöker vi hur man ska ta de knepiga samtalen på bästa sätt.

    Att vi undviker den här typen av samtal kan grunda sig i en instinkt att skydda barnen, att inte väcka den björn som sover genom att ta upp saker som de själva inte börjat fundera över än, menar Maria Dufva, kriminolog och författare till boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke.
    Men om vi vuxna pratar om svåra ämnen är det en signal till barnen att vi kan ta sådana här samtal. Barn pratar med oss om det vi pratar med dem om, säger hon.
    Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran menar att det är viktigt att man ser till att ha tid och att det inte känns stressigt.
    Sedan tänker jag att man får ha lite is i magen. Det kan vara så att barn orkar prata om det jobbiga en liten stund och sedan vill de leka, och då ska vi låta dem göra det. Vi vill ofta lösa problem, men barn behöver få gå lite ut och in i de här ämnena, säger hon.
    För lite mer än ett år sedan fick Hugo och Noas mamma Anna beskedet att hon hade en elakartad tumör bröstcancer. Anna valde att vara öppen mot barnen med sin sjukdom, men hon berättade inte allt.
    Det är onödigt att bygga upp skräckscenarier för barn, tycker jag, utan det är bättre att de får ta in det som är, säger Anna.
    Jag reagerade ledsamt, jag fattade först inte vad det var. Då tänkte jag liksom, kommer hon klara det här?, säger hennes son Noa, som idag är 8 år.
    Gäster i programmet är: Reyhaneh Ahangaran, barnpsykolog och författare till böckerna Känsloboken 1 & 2, Maria Dufva, kriminolog och författare, aktuell med boken Värsta bästa svårsnacket Om porr, sex & samtycke och Viktor Johansson, docent i pedagogik vid Södertörns högskola.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
    Producent Alice Lööf.

    • 55 min
    Mikrovanor – små steg mot hållbara förändringar

    Mikrovanor – små steg mot hållbara förändringar

    En armhävning varje gång man gått på toaletten, femton minuters skärmfri tid direkt efter man vaknat eller ta en kort promenad när middagsdisken är klar. Det här är exempel på det som kallas för mikrovanor alltså små vanor, som kanske inte ger jättestor effekt omedelbart, men har större effekt på lång sikt. Plus är lättare att hålla.

    Detta i en kontrast till de senaste årens mer extrema hälsotrender som å ena sidan kan ge snabba resultat, men innebär vanor som är svåra att hålla i längden. Med de små vanorna menar vissa att man skapar hållbara vanor, utan att anstränga sig särskilt mycket. Den amerikanska samhällsvetaren och författaren BJ Fogg kallar det för mikrovanor.
    Det finns många människor som berättar att de har negativa tankemönster, att de säger till sig själva att de gör ett dåligt jobb och att de vill sluta med det, och frågar: Kan mikrovanor hjälpa? Och svaret är: Ja!, säger han.
    Anders Rosengren, läkare och författare till boken Hela livet är inne på samma spår.
    Med småvanor blir man mer och mer medveten om hälsan. Folk tycker det är stimulerande med stora, mer extrema projekt, och det kan funka för en del, men för många kan det leda till stor besvikelse att man inte lyckas uppnå målen. Problemet är att man då har större fokus på målet än att ändra sin kurs i livet. Och då gäller det att skifta fokus från målen till vilka värden som är viktiga för oss.
    Det är kombinationen mellan information om hälsa och existentiella frågor som är det centrala, visar vår forskning, säger Anders Rosengren.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
    Producent Alice Lööf.

    • 55 min

Kundrecensioner

4,1 av 5
399 betyg

399 betyg

Eliserunnander ,

Helt fantastiskt välgjord och mycket intressant.

Helt klart det bästa inom podcastvärlden just nu!

Kristinuppsala ,

Korkade frågor från manlig programledare

Hade varit bra om den manliga programledaren inte ställde korkade frågor såsom ”varför bor du inte större så att du kan odla din egen mat då??” När en person säger att man kan vara stressad över att inte ha kontroll över hur maten produceras. Alltså snälla?? Sluta ställ frågor som en trotsig tonåring så kommer programmet bli mycket bättre. Kan ta ett tjugotal exempel bara från de tre avsnitt jag lyssnat på idag.. Känns oprofessionellt och ovärdigt Sveriges radio att ha en programledare som låter som en prao-elev i sina frågor.

Sockan2 ,

Låt gästerna prata till punkt

Varför ska människor ringa in och dela med sig, när de hela tiden blir avbrutna.
Fantastiska ämnen och gäster många ggr, men programledaren lyssnar inte för fem öre. Ställer en fråga, och följer aldrig upp med en följdfråga, utan piper iväg till nästa punkt på agendan.

Mest populära podcaster inom Samhälle och kultur

Du kanske också gillar

Mer av Sveriges Radio