Medicinvetarna Karolinska Institutet

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet reder ut.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.

Var tredje svensk har någon form av allergi. En rad faktorer påverkar risken att drabbas, till exempel tarmflora, gener, vad vi äter eller hur vi bor. Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år. Professor Erik Melén berättar om köttallergi, BAMSE-registret och hur man kan förebygga allergier. I avsnittet svarar även forskaren Caroline Nilsson på lyssnarfrågan: Kan jordnötsallergen sprida

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt läkemedelsbehandling i preventivt syfte.