Lärare & Forskning

Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare
Lärare & Forskning

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

  1. 4 HR AGO

    24. Matematik i förskoleklass: att bestämma antal när det är många

    Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. ”Det här är jätteviktigt för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt”, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik på Göteborgs universitet som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien. I studien deltog en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal. Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer.  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    26 min

  2. 16/12/2024

    23. Så kan slöjd utveckla språket

    När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar. ”I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen”, säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum. En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala. Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett ”enkelt språk”. Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln ”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    20 min

  3. 15/11/2024

    22. Vad ska elever lära sig inom idrott och hälsa?

    Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar Nina om i det här avsnittet av Lärare & Forskning. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 1, 2024: Idrott och hälsa – ett rum för bildning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    29 min

  4. 15/10/2024

    21. När matematik blir ett språkprov

    Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet ”drygt”. Istället för ”lite mer” uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse ”otrevlig” och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven. Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien? Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    28 min

  5. 16/09/2024

    20. Fysikundervisningen lyfte när eleverna blev delaktiga

    När ”kokboksreceptet” för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om. Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet, och Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi, han är även förstelärare på skolan. I ett forskningsprojekt tog Helena, Anders och ett par andra lärarkollegor fasta på att elevers delaktighet och agens påverkar förutsättningarna för lärande. De valde att undersöka hur en laboration om strålning, och hur aluminiumfolie skyddar mot strålning, kan utvecklas till att bli mer inkluderande. Från instruktioner som liknade ett kokboksrecept förändrades laborationen till en betydligt öppnare instruktion där eleverna själva fick lösa det praktiska. Studien ledde till många oväntade och spännande slutsatser som du kan höra mer om i avsnittet. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 13, 2014, presenteras studien i artikeln Är det man ser det som sker? Även lärarna Carina Andersson och Andreas Holst är medförfattare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    32 min

  6. 15/08/2024

    19. Poesi som resurs i undervisningen

    Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många lärare på svenska lärarutbildningar att poesin är ”svår och abstrakt” att arbeta med, enligt den studie som Karolina Pettersson, forskare vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna, har genomfört och som det här avsnittet av podden Lärare & Forskning handlar om. Bland annat intervjuade Karolina universitetslärare inom svenskämnet från åtta olika universitet. Flera av lärarna menade att framförallt kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen är svårt att förhålla sig till när man undervisar om poesi. Karolina Petterson har själv undervisat som lärare på gymnasieskolan, folkhögskola och Komvux. ”Om undervisningen bara fokuserar på enkelt mätbara resultat tror jag att det kan leda till att vissa ämnen och vissa kompetenser prioriteras över andra. Då tänker jag särskilt på estetiska läroprocesser och poesi som är svårmätbart”, säger Karolina Pettersson i poddavsnittet och menar att det också kan finnas en osäkerhet från lärarnas sida på grund av en ovana vid genren. Studien presenteras i artikeln Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont, i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 9, nr 3, 2021. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    26 min

  7. 17/06/2024

    18. Så kan elevers samtal om fysisk aktivitet bli hälsofrämjande

    Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv. Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i idrott och hälsa, visar att undervisningen kan påverka elevers förmåga att beskriva och resonera kring sin upplevelse av fysisk aktivitet. I studien deltog elever i årskurserna 2–4. ”Säg att en elev beskriver att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt – förutom fotboll – är astråkigt. Den klassen har vi allihopa!” säger Andreas Jacobsson som i dag är projektledare på forskningsinstitutet Ifous. ”Det är en jättebra kunskap att få reda på det, vad eleverna vet om sig själva och vad de tycker om eller ogillar. I det sammanhanget är den fysiska aktiviteten i sig mindre viktig. Det är kunskapen om sig själv i de här fysiska aktiviteterna som vi vill åt.” ”Det finns framförallt tre incitament för att samtala eller reflektera om hälsa” säger Andreas Jacobsson i poddavsnittet. ”För det första så är det uppdraget. Det är tydligt att det är något som vi som lärare ska utveckla hos eleverna. Vi ska ge dem förutsättningar att kunna vara fysiskt aktiva för sin egen skull. Då behöver man kunskaper i hur man värderar hälsa på olika sätt”. ”Ett annat incitament är att forma hållbara kunskaper. Livslångt lärande på ett eller annat sätt. Lär man sig tidigt att värdera och reflektera över hur man känner i olika situationer så tror jag att det borgar för ett livslångt fysiskt aktivt liv.” ”Det tredje skulle jag säga har att göra med ämnets legitimitet. Att elever som kan samtala om vad de lär sig i idrott och hälsa kommer att höja ämnets status för sig själv och andra. Det är något vi har sett: att elever har svårt att beskriva vad de egentligen lär sig i idrott och hälsa”. Studien presenteras i artikeln Med ett salutogent perspektiv på hälsa - ett sätt att utveckla elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 6, nr 1 2018. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    28 min

  8. 14/05/2024

    17. Att utveckla någon annans text – om textuniversum i undervisningen

    Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum. ”Eleverna måste förstå hur en berättelse är uppbyggd och kunna tolka och omtolka när de gör sina egna representationer”, berättar Janina Skeppström, lärare i grundskolan som tillsammans med bland andra Björn Kindenberg, lektor i grundskola och verksam vid STLS, har forskat om textuniversum och tagit fram en didaktisk modell som kan hjälpa lärare i utformningen av undervisningen. ”Eleverna samarbetar och samspelar med varandra, och förhandlar om handlingen till exempel i en film. De är väldigt kreativa samtidigt som de imiterar och visar att de har förstått det här textuniversumet som vi har arbetat med”, berättar Janina Skeppström i det här avsnittet av Lärare & Forskning som handlar om forskningen om textuniversum, som kallas transmedial worlds på engelska. Den didaktiska modellen som forskarna och lärarna har utarbetat beskriver de som ett planeringsverktyg för lärare som kan användas för några veckors arbete kring en kärntext. ”När man vill sätta igång med ett textuniversum-baserat arbete så har vi försökt rama in fyra saker att tänka på: verktyg, interaktion, kunskap om kärntexten och berättandekompetensen. Det är ju sådant som man vill utveckla hos eleverna”. Forskningen och den didaktiska modellen presenteras i artikeln Textuniversumkompetens hos yngre elever i tidskriften Forskning om undervisning och lärande volym 12, nr 1 2024. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

    21 min
See All (24)

Ratings & Reviews

4.9
out of 5
9 Ratings

About

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling. Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

Information

  • Creator
    Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare
  • Years Active
    2023 - 2025
  • Episodes
    24
  • Rating
    Clean
  • Copyright
    © 2023
  • Show Website
    Lärare & Forskning

You Might Also Like

To listen to explicit episodes, sign in.

Stay up to date with this show

Sign in or sign up to follow shows, save episodes and get the latest updates.
Select a country or region

Africa, Middle East, and India

Asia Pacific

Europe

Latin America and the Caribbean

The United States and Canada