204 avsnitt

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Vetenskapsradion Forskarliv Sveriges Radio

    • Vetenskap
    • 5.0 • 3 betyg

Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

    Micael Dahlen söker svar på hur siffror påverkar våra liv (R)

    Micael Dahlen söker svar på hur siffror påverkar våra liv (R)

    Micael Dahlen, professor i ekonomi, är besatt av siffror. Hans arbete som forskare består ofta av att hämta in, analysera och beskriva just siffror.

    Siffror handlar om människor och för mig innebär de en större förståelse för vad som påverkar våra beslut och handlingar, säger Micael Dahlen.
    Han är företagsekonom och har publicerat studier om marknadsföring och internetvanor. Han är också en efterfrågad föreläsare och författare och har just kommit ut med en bok om meningen med livet.
    Han menar att även ekonomer kan bidra till större förståelse för stora frågor som till exempel vad som får oss att vilja leva.
    Programmet är en repris från januari 2021.
    Programledare: Sharon Jåma vet@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Han har hittat vad som kan vara de äldsta spåren av avancerat liv

    Han har hittat vad som kan vara de äldsta spåren av avancerat liv

    Magnus Ivarsson har hittat vad som kan vara de allra äldsta spåren av flercelligt liv på jorden. Nu är han inblandad i sökandet efter spår av liv på Mars.

    Det är inte många forskare som söker och hittar fossil i magmatiska bergarter, alltså stelnad lava. Men det gör geobiologen Magnus Ivarsson på Naturhistoriska Riksmuséet i Stockholm, och han gör det med framgång. Idag har han ett möjligt rekord i de 2,4 miljarder år gamla strukturer som tros vara svampfossil.
    Eftersom vår röda grannplanet består av samma sorts material, så kan Magnus Ivarssons kunskaper komma väl till pass när amerikanska NASA nu söker efter spår av liv där. Och amerikanerna har bett honom hjälpa till i jakten.
    I Vetenskapsradion Forskarliv hör vi honom tacka han sina dåliga betyg för att han fick ta "omvägen" genom geologin till biologin. Det ger honom en bättre förståelse för hur geosfären och biosfären hänger ihop, säger han.
    Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Janne Wallenius kärnkraftverk – science fiction blir verklighet

    Janne Wallenius kärnkraftverk – science fiction blir verklighet

    1979 havererade reaktor två i kärnkraftverket i amerikanska Harrisburg. Det fick Janne Wallenius att som tolvåring bestämma sig för att försöka utveckla framtidens miljövänliga kärnkraft.

    Idag är han professor i reaktorfysik på KTH och på god väg att få finansiering för att bygga en pilotreaktor i Oskarshamn. Till skillnad från flertalet av världens reaktorer som är vattenkylda ska den här reaktorn kylas med flytande bly. Det gör att den skulle kunna bli en del av fjärde generationens kärnkraftssystem där man återvinner bränslerester från dagens svenska kärnkraft.
    Det finns idag ingen återvinning av använt kärnbränsle. Det finns experimentell återvinning, men kommersiell utbyggnad skulle i nuläget bli för dyr, säger Janne Wallenius. Men om det skulle gå att göra på ett säkert sätt, skulle vinsterna kunna bli stora. Eftersom det finns mycket energi kvar i resterna skulle det kunna försörja Sverige med elström i flera hundra år, och avfallet skulle bli mer kortlivat än dagens kärnkraftsavfall. Under gymnasieåren i Trollhättan gjorde Janne Wallenius och hans kompisar ett science fiction-fanzine som de skickade per post till sina prenumeranter. När han senare studerade i Estland drev han ett förlag som gav ut science fiction-litteratur på estniska. Science fiction-intresset och kärnkraftsforskningen har tvinnats ihop under Janne Wallenius forskarliv.
    Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 min
    Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar

    Fredrik avslöjar hur människan påverkats av historiska klimatförändringar

    Han har ena foten i naturvetenskapen och den andra i humaniora. Fredrik Charpentier Ljungqvist är forskaren som avslöjar hur vi människor påverkats av klimatförändringar under historiens gång.

    Fredrik Charpentier Ljungqvist är bara 38 år, men har redan hunnit skrivit flera populärvetenskapliga böcker och är flitigt citerad både i media och i vetenskapliga sammanhang. Han är sedan förra året docent inom två olika fält, både i historia och naturgeografi.
    Programledare: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Erik gifter ihop filosofin med ekonomin (R)

    Erik gifter ihop filosofin med ekonomin (R)

    Erik Angner märkte som student att de grundläggande frågor han ställde gjorde föreläsarna obekväma. Det fick honom att söka sig till filosofin. Nu forskar han i gränslandet filosofi-ekonomi.

    Vad är ett tal? Den typen av grundläggande frågor ville Erik Angner gå till botten med när han läste olika ämnen på universitetet. Det förde honom snart till vidare studier inom filosofi.
    Nu har han disputerat i både filosofi och nationalekonomi, och forskar i gränslandet mellan dem. Då kan det handla om frågor som välfärd och normer.
    Programmet är en repris från januari i år.
    Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se
    Producent:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Bea Uusma uttyder Nordpolenfararen Andrées dagbok (R)

    Bea Uusma uttyder Nordpolenfararen Andrées dagbok (R)

    Bea Uusmas intresse för vad som hände männen i Andrée-expeditionen fick henne att utbilda sig till läkare. Nu är hon den första sedan 1930-talet som får undersöka den dagbok Andrée bar på sig när de dog.

    Hur kan inte alla människor i hela världen vara intresserade av Andrée-expeditionen? säger Bea Uusma, om historien om de tre männen som så kapitalt misslyckades med sin polarfärd i ballong, i slutet på 1800-talet. Hon tycker att historien har allt.
    Äventyrarna nådde inte Nordpolen. De hamnade på Vitön långt uppe i Arktis, och dog där. Deras läger hittades först 33 år senare och det är fortfarande oklart hur de dog. Bea Uusma vill lösa den gåtan.
    Efter att ha intresserat sig för expeditionen i cirka tjugo år är hon nu inne i den del av forskningen som kanske är den mest spännande hittills. Hon har fått tillstånd att undersöka den illa medfarna dagboken, med moderna tekniker på både Riksantikvarieämbetets kulturarvslaboratorium och Nationalmuseums forskningsavdelning.
    Eftersom dagboken är så skadad och skör har ingen tidigare fått ta ut den ur arkivet, sedan 1930-talet när den just hittats och undersöktes.
    Förhoppningen är att Bea Uusma med de nya teknikerna ska kunna läsa mer av det som inte syns med blotta ögat på de mögelskadade dagbokssidorna. Redan nu har hon sett sådant som ingen annan sett - förutom Salomon August Andrée som skrev det, säger hon.
    Programmet är en repris från januari 2021. 
    Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
    Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min

Kundrecensioner

5.0 av 5
3 betyg

3 betyg

Viv Stockholm ,

Intressant och finurligt

Intervjuer med nyfikenhet

Mest populära podcaster inom Vetenskap

Andra som lyssnade prenumererar på

Mer av Sveriges Radio