Bli säker-podden

Nikka Systems och SSF Stöldskyddsföreningen
  • 0.0 (0)
  • TECNOLOGÍA
  • CADA SEMANA
Bli säker-podden

“Bli säker” är podden som gör dig lite säkrare för varje vecka som går. Karl Emil Nikka och Peter Esse diskuterar dagens IT-säkerhetsutmaningar varvat med de senaste säkerhetsnyheterna och lyssnarnas frågor. Podden produceras av Nikka Systems och SSF Stöldskyddsföreningen. Avsnitten publiceras under CC BY 4.0-licens.

  1. HACE 16 H

    #288 Alla älskar Signal… nästan

    I över sex år har Bli säker-podden rekommenderat meddelandeappen Signal. Appen är gratis, reklamfri och integritetsvärnande. Finansieringen kommer via frivilliga donationer. Det finns många skäl att använda Signal-appen. Det främsta skälet är säkerheten. All kommunikation går, utan undantag, totalsträckskrypterat. Det innebär att enbart sändare och mottagare kan läsa meddelandena, se bilagorna och lyssna på samtalen. Till och med videosamtal och gruppkonversationer är totalsträckskrypterade. En annan fördel är att Signal skyddar mot spoofing. Appen finns dessutom till alla operativsystem: IOS, Android, Windows, Mac OS och Linux. Genom åren har Bli säker-podden lyft fram dessa skäl som argument för att byta till meddelandeappen Signal. 2020 stämde EU-kommissionen in och började rekommendera appen till sina medarbetare. För några dagar sedan gjorde EU-kommissionen samma sak. I mitten av februari gav till och med svenska Försvarsmakten ut en instruktion om att använda Signal. Veckans avsnitt av Bli säker-podden dedikerar därför huvudämnet till att analysera Försvarsmaktens rekommendation. Peter och Nikka diskuterar hur Signal står sig mot konkurrerande meddelandeappar för att förstå varför Försvarsmakten valde just Signal. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd288.

    38 min

  2. 14 FEB

    #287 Säker AI på lilla trygga datorn

    I fjol utsåg Elektronikbranschen den så kallade AI-datorn till Årets pryl. Elektronikbranschen skrev att ”AI-datorn med sin nya teknik förenklar vardagen genom att göra avancerad funktionalitet tillgänglig och lättanvänd för alla”. Det faktiska tillämpningsområdet för AI-datorer har än så länge varit något begränsat, men det finns en situation då de AI-processorutrustade datorerna briljerar: möjligheten att dra nytta av AI utan att skicka data till molntjänster. I förra veckans poddavsnitt pratade Peter och Nikka om skillnaden mellan den molnbaserade och den lokala versionen av AI-modellen Deepseek. I veckans poddavsnitt följer de upp med en genomgång av den stora fördelen med att köra AI-modeller lokalt. Då minimeras risken för att den behandlade datan läcker. Nikka lyfter också två nya exempel på relaterade situationer då lokala AI-lösningar stärker säkerheten. Windows-versionen av Microsoft Edge har precis fått en ny funktion som med hjälp av lokal AI varnar för scareware, till exempel annonser som påstår att datorn har blivit infekterad. Google håller också på att rulla ut en ny Android-app vid namn Android System Safety Core. Den appen använder lokal AI för att blockera spam-meddelanden och hindra barn från att skicka nakenbilder på sig själva. De nya AI-funktionerna i Microsoft Edge och Android kräver inte processorer med dedikerade AI-kärnor. Det gör däremot mer resurskrävande AI-verktyg, såsom Protons skrivassistent. Nikka konstaterar därför att utnämnandet av AI-datorn som Årets pryl 2024 kan ha legat helt rätt i tiden. Molntjänster må vara kraftfullare än kontorsdatorer, men ingenting skyddar datan lika väl som när den behandlas lokalt på lilla, trygga datorn. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd287.

    34 min

  3. 7 FEB

    #286 Djupdykning i kinesiska Deepseek

    I slutet av januari fick de amerikanska AI-jättarna en ny utmanare. Från till synes ingenstans klev det kinesiska startup-företaget Deepseek in på arenan. Deepseeks AI-modeller visade sig inte bara vara konkurrenskraftiga rent funktionsmässigt. Deepseek chockade världen när de berättade hur lite det hade kostat att träna modellerna. Deepseek gjorde till och med den tillhörande molntjänsten gratis att använda, vilket fick Deepseek-appen att rusa upp till toppen av appbutikernas popularitetslistor. Sedan lanseringen har kontroverserna kring Deepseek duggat tätt. Analytiker har ifrågasatt den låga träningskostnaden. ChatGPT-utvecklaren OpenAI har anklagat Deepseek för att ha utnyttjat OpenAI:s modeller för att träna Deepseeks modeller. Kopplingarna till Kina har gjort att många företag ifrågasatt om de bör använda Deepseeks molntjänst. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Deepseeks AI-modeller och Deepseeks molntjänst. Nikka konstaterar att molntjänsten är hårt censurerad och ger svar som lika gärna hade kunnat komma direkt ur det Kinesiska kommunistpartiets handbok. Molntjänstens personuppgiftspolicy klargör också att användarnas data sparas av ett kinesiskt företag på kinesiska servrar. Därmed är det inte längre en fråga om huruvida svenska företag bör använda molntjänsten. Frågan är om de överhuvudtaget kan använda molntjänsten. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd286.

    36 min

  4. 31 ENE

    #285 Försvarsmakten varnar för bakdörrar

    Svenska politiker vill att säkra meddelandeappar såsom Signal ska förses med bakdörrar. Genom dessa bakdörrar ska brottsbekämpande myndigheter kunna ta del av konversationerna trots att de är totalsträckskrypterade. Detta innebär slutet för möjligheten att kommunicera säkert, åtminstone för de laglydiga. Bakdörrsdrömmarna diskuteras inte bara på EU-nivå utan även lokalt i Sverige. Utöver EU:s massövervakningsförslag Chat Control 2.0 och Europols Going Dark-initiativ har Sverige tagit fram ett eget utkast till svensk lagrådsremiss. Remissen heter ”Datalagring och tillgång till elektronisk information”, och remissinstansernas synpunkter har precis publicerats. I veckans podd går Peter och Nikka igenom vad remissinstanserna tycker om det svenska förslaget. Samtidigt som Säkerhetspolisen stöttar förslaget blir det sågat längs fotknölarna av remissinstanser med teknisk säkerhetskompetens. Säkerhetsföretaget Truesec anmärker rent av på att den underliggande utredningen uppenbarligen saknade cybersäkerhetskompetens. Truesec får medhåll av Netnod som underkänner utredningens resonemang och konstaterar att förslaget förutsätter att tjänsterna bygger in sårbarheter. Journalistförbundet varnar därutöver för att förslaget tar bort journalisters möjlighet att kommunicera säkert med sina källor. Kritiken påminner om varningarna som IT-säkerhetsbranschen redan har framfört mot massövervakningsförslaget Chat Control 2.0. Den här gången väljer dock även den tyngsta spelaren att invända. Försvarsmakten tar bladet från munnen och varnar för att förslaget ”inte kommer att kunna uppfyllas utan att införa sårbarheter och bakdörrar som kan komma att nyttjas av tredje part”. Politikernas bakdörrsdrömmar har blivit en fråga om det svenska samhällets säkerhet. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd285.

    39 min

  5. 24 ENE

    #284 Borde Tiktok tillåtas på jobbmobilen?

    Under flera år har USA hotat att förbjuda Tiktok om appen inte säljs till ett amerikanskt bolag. Den gångna helgen blev förbudet verklighet. Tiktok plockades bort från appbutikerna och inloggade amerikanska användare möttes av ett felmeddelande. Förbudet blev dock kortvarigt. Ett dygn senare var appen tillbaka. USA:s nytillträdde president Donald Trump sköt upp förbudet i hopp om att hitta en lösning. De amerikanska turerna kring Tiktok har återaktualiserat frågan om huruvida Tiktok-appen borde få finnas på svenska jobbmobiler. I veckans podd återvänder därför Peter och Nikka till frågan. Poddens rekommendation har inte förändrats, men det har däremot underlaget som företagen kan basera sina beslut utifrån. En studie från Rutgers University antyder att Tiktok visar mer kinavänligt innehåll än konkurrerande appar från amerikanska Meta och Google (Tiktoks ägare Bytedance förnekar att videoklippens ämne påverkar prioriteringsalgoritmen). Noyb har också anmält Tiktok till den grekiska motsvarigheten till Integritetsskyddsmyndigheten och hävdar att appen bryter mot GDPR. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd284.

    39 min

  6. 17 ENE

    #283 Digitala fingeravtryck lämnar fotspår

    Annonsnätverken har många metoder för att spåra användare på nätet. De ofta omdebatterade spårningskakorna är långt ifrån det enda sättet. IP-adresserna är ett annat sätt. Webbläsarnas så kallade ”fingeravtryck” är ett tredje sätt. Alla webbläsare avslöjar information om sig själva. Det kan handla om allt från tidzon och språk till skärmupplösning och operativsystem. Dessa egenskaper är långt ifrån unika, men en kombination av sådana egenskaper kan mycket väl vara det. Därigenom kan en webbläsare spåras mellan webbplatser trots att användaren blockerar spårningskakor och skyddar sin IP-adress med en VPN-tjänst. 2019 förklarade Google varför de förbjöd Google-annonsörer att spåra användare via fingeravtryck. Google skrev att fingeravtrycksspårning ”undergräver användarnas val och är fel”. Nu har Google ändrat åsikt. I Googles uppdaterade riktlinjer är det uttryckliga förbudet mot fingeravtrycksbaserad spårning bortplockat. I början av januari briserade samtidigt en annan stor spårningsnyhet. 404 Media och Wired avslöjade hur tusentals appar samlade in användarnas geografiska positioner. Apparna läckte sedan datan till bland annat norska Gravy Analytics som i sin tur råkade ut för ett dataintrång. Underligt nog var flera av de berörda apputvecklarna helt omedvetna om att datan hade hamnat hos Gravy Analytics. Förklaringen låg i sättet som de annonsfinansierade apparna valde ut vilka annonser som skulle visas för användarna. I veckans avsnitt pratar Peter och Nikka om spårning på nätet. Avsnittet är det första av två avsnitt på ämnet. Avsnittet avslutas med ett utdrag ur Lena Cohens artikel ”Online Behavioral Ads Fuel the Surveillance Industry – Here’s How” som EFF publicerade sjätte januari 2025 under CC BY-licens. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd283.

    34 min

  7. 10 ENE

    #282 Mobilnummer kan fortfarande spoofas

    Så kallad ”spoofing” är ett återkommande problem. Bedragare kan ringa från ett helt annat telefonnummer än det som visas på mobilskärmen. PTS kräver att svenska operatörer ska motverka spoofing. Sedan i fjol måste operatörerna förhindra att någon ringer från utlandet med ett svenskt fast nummer. Från och med mars måste operatörerna också stoppa spoofade utlandssamtal från svenska mobilnummer. Lösningen som PTS kräver kommer att stoppa många spoofade samtal, men det är ingen hundraprocentig lösning. I slutet av december testade vi att spoofa samtal inom och mellan de svenska operatörerna. Resultatet var nedslående. Trots att Telia hade tagit på sig ledartröjan och redan börjat blockera spoofade mobilnummer kunde vi spoofa samtal till och från Telia-mobiler. I bland annat USA har operatörerna infört en mer långtgående lösning som kallas Stir/Shaken. Den gör att kompatibla samtal signeras, så att den som blir uppringd ser en grön bock intill verifierade uppringarnummer. För närvarande finns inga planer på att införa motsvarande teknik i Sverige. För att råda bot på problemet har den svenska entreprenören Lisa Hasselgren startat företaget Säkra samtal där SSF Stöldskyddsföreningen är delägare. Säkra samtal erbjuder en app som låter uppringande företag styrka att det faktiskt är någon från företaget i fråga som ringer. Med Säkra samtals-appen kan den som blir uppringd också se vilken medarbetare på företaget som ringer, även om medarbetaren ringer från ett växelnummer eller ett dolt nummer. I veckans poddavsnitt gästas Nikka av Lisa från Säkra samtal. Nikka berättar mer om sitt spoofing-test och förklarar varför PTS åtgärdskrav är bra men otillräckliga. Lisa berättar om bakgrunden till Säkra samtal och om hur appen fungerar. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd282.

    37 min

  8. 3 ENE

    #281 800 000 tyska bilar (Volkswagen-läckan)

    På årets upplaga av Chaos Communication Congress avslöjades en stor dataläcka. Volkswagen Group hade samlat in bilars GPS-positioner och sparat dessa utan totalsträckskryptering. De etiska hackarna i Chaos Computer Club kom över datan i samband med att de upptäckte att Volkswagen hade råkat lägga sina inloggningsuppgifter till molntjänsten Amazon AWS publikt på webben. Totalt berörs över 800 000 elbilar av märkena Volkswagen, Skoda, Audi och Cupra (Seat). Enligt tyska Spiegel tillhör 68 000 av bilarna svenska bilägare. Volkswagen- och Cupra-bilarna är värst drabbade eftersom Volkswagen där, i strid med sin en policy, hade sparat GPS-positionerna med 10 cm noggrannhet. Det var därför inga problem för de etiska hackarna att se var bilarna hade parkerat historiskt, vilket i sin tur avslöjade allt från ett hemligt Volkswagen-labb till platserna där polis- och underrättelsetjänstfordon brukade parkera. I årets första poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Volkswagen-läckan. Peter förklarar varför enbart specifika bilmodeller drabbades. Nikka förklarar varför de läcka GPS-positionerna ska ses som personuppgifter och varför Volkswagen inte borde ha samlat in dem från första början. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd281.

    37 min
Ver todo (288)

Acerca de

“Bli säker” är podden som gör dig lite säkrare för varje vecka som går. Karl Emil Nikka och Peter Esse diskuterar dagens IT-säkerhetsutmaningar varvat med de senaste säkerhetsnyheterna och lyssnarnas frågor. Podden produceras av Nikka Systems och SSF Stöldskyddsföreningen. Avsnitten publiceras under CC BY 4.0-licens.

Información

  • Creador
    Nikka Systems och SSF Stöldskyddsföreningen
  • Años de actividad
    2019 - 2025
  • Episodios
    288
  • Clasificación
    Apto
  • Copyright
    © CC BY 4.0 Nikka Systems och SSF Stöldskyddsföreningen
  • Mostrar sitio web
    Bli säker-podden

También te podría interesar

Para escuchar episodios explícitos, inicia sesión.

Mantente al día con este programa

Inicia sesión o regístrate para seguir programas, guardar episodios y enterarte de las últimas novedades.
Elige un país o región

Africa, Oriente Medio e India

Asia-Pacífico

Europa

Latinoamérica y el Caribe

Estados Unidos y Canadá