Vetenskapsradion

Sveriges Radio
  • 4,6 (8)
  • SCIENCES
  • TOUS LES JOURS
Vetenskapsradion

Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

  1. Mykoplasma – här är de som drabbas hårdast i höstens smitt-topp

    -1 J

    Mykoplasma – här är de som drabbas hårdast i höstens smitt-topp

    Betydligt fler är inlagda på sjukhus med mykoplasma i år än i vanliga fall. Smittan var nästan borta under pandemin nu är den tillbaka med besked. Men de flesta undgår lunginflammation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mykoplasma är en bakterie som ofta bara ger mild sjukdom, men i uppskattningsvis vart tionde fall leder till lunginflammation. Barn brukar inte bli särskilt sjuka av dem. Däremot kan det vara de som tar hem smittan till sina föräldrar, som ofta tillhör den generation som blir sjukast. Johan Nöjd, smittskyddsläkare i region Uppsala svarar på frågor om mykoplasmainfektioner. Marcus Rönnlund, 21, berättar om när han togs in på sjukhus för lunginflammation med mykoplasma. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

    20 min
  2. Fler ska få bättre vård för klimakteriebesvär

    -1 J

    Fler ska få bättre vård för klimakteriebesvär

    Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet. Programmet sändes första gången 20241015. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

    19 min
  3. AI i socialtjänsten – kan mer än vi vågar nu

    -2 J

    AI i socialtjänsten – kan mer än vi vågar nu

    Nu när socialsekreterare i Helsingborg tar hjälp av generativ AI skrapar de bara på ytan av det som kan göras av AI-verktyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När socialsekreterare nu tar hjälp av generativ AI är det för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Efter att ha testat verktyget internt har man nu sen i mitten av oktober valt att genomföra ett pilotförsök på riktigt. Reporter Anders Diamantanders.diamant@sr.se Producent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    19 min
  4. Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

    -6 J

    Sonden som ska stämma träff med en komet – i tiotals kilometer i sekunden

    Om några år ska sonden Comet Interceptor skickas upp i rymden för att komma nära en förbipasserande komet. Vilket komet det blir, vet man inte förrän då och mötet kommer att gå svindlande snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en laboratoriebänk på Ångströmlaboratoriet i Uppsala ligger ett elektronikkort som ska med upp i sonden. Forskaren vid Institutet för Rymdfysik Anders Eriksson berättar om kometernas hemvist i Oorts moln längst ut i solsystemet, och om vilken sorts komet han hoppas att sonden som ska skickas upp 2029 kan sammanträffa med. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

    20 min
  5. Donald Trump som USA:s president – så påverkas klimatarbetet

    -6 J

    Donald Trump som USA:s president – så påverkas klimatarbetet

    Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

    19 min
  6. Därför vill vi ge bilen ett smeknamn – och här är de vanligaste

    7 NOV.

    Därför vill vi ge bilen ett smeknamn – och här är de vanligaste

    Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han. Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar. Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20 min
  7. Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga (R)

    6 NOV.

    Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga (R)

    Leder till depression och utmattning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ledningsregementet i Enköping upptäckte läkaren Mats Navrén att det var ganska många värnpliktiga som sökte hjälp för att de kände sig nedstämda eller hade dåligt med energi. Han drog igång ett forskningsprojekt tillsammans med Gymnastik och- Idrottshögskolan och Försvarsmedicinskt centrum. Resultaten överraskade. Var fjärde tjej som ryckte in i Enköping hade låga blodvärden, och 10% hade också järnbrist. Stefan Lindgren, som är professor emeritus i medicin och gastroenterologi, menar att vården måste bli bättre på att fånga upp och behandla järnbrist. MedverkandeMats Navrén, läkare och specialist i allmänmedicin och arbetsmedicin. Arbetar på Försvarshälsan i Enköping, som är företagshälsovård för värnpliktiga och anställda. Hoa Sjöholm som gjort värnplikten som skyttesoldat i Falun och det senaste året arbetat på Pliktrådet. Stefan Lindgren, professor emeritus i medicin och gastroenterologi vid Lunds universitet. Har arbetat som överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Programmet är en återutsändning från 4 maj 2023. Reporter Cecilia OhlénProducent Annika Östman

    19 min
  8. Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

    5 NOV.

    Hon forskar om när Sverige var känt för porrklubbar och sexshoppar

    Klara Arnberg är docent i ekonomisk historia och har forskat länge om pornografimarknaden i Sverige. Sverige var det andra landet i världen där pornografin blev laglig, 1971, och då frodades porrbutikerna och porrbiograferna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte minst i Stockholm, där Klara Norra Kyrkogata hade den största ansamlingen. Stockholm och Sverige stack ut, och vissa turister åkte till Sverige för att få uppleva det här. Bland annat krävde rockgruppen Led Zeppelin att ceremonin när de skulle få en guldskiva 1973 skulle vara på en känd porrklubb i Stockholm, där det pågick livesex i bakgrunden.Men efter en tid med fri pornografi vaknade också de som var emot porr och blev alltmer högljudda. Bland annat började hyresvärdar säga upp sexshoppar och porrklubbar, tidningarna slutade ta in annonser och marknaden trycktes tillbaka igen, visar Klara Arnbergs forskning.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

    20 min
Tout afficher (507)

Notes et avis

4,6
sur 5
8 notes

À propos

Upptäck ny forskning och fascinerade program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Informations

  • Chaîne
    Sveriges Radio
  • Création
    Sveriges Radio
  • Années d’activité
    2009 - 2024
  • Épisodes
    507
  • Classification
    Tous publics
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2024. All rights reserved.
  • Site web de l’émission
    Vetenskapsradion

Plus de contenus par Sveriges Radio

  • Naturmorgon
    Sciences
    Sciences

    Toutes les 2 semaines

Vous aimeriez peut‑être aussi

Pour écouter des épisodes au contenu explicite, connectez‑vous.

Recevez les dernières actualités sur cette émission

Connectez‑vous ou inscrivez‑vous pour suivre des émissions, enregistrer des épisodes et recevoir les dernières actualités.
Choisissez un pays ou une région

Afrique, Moyen‑Orient et Inde

Asie‑Pacifique

Europe

Amérique latine et Caraïbes

États‑Unis et Canada