90 episodes

Fjärde Uppgiften publicerar löpande intressanta intervjuer med forskare verksamma på svenska universitet, högskolor och institut.

Fjärde Uppgiften Podcast Acast

    • Social Sciences

Fjärde Uppgiften publicerar löpande intressanta intervjuer med forskare verksamma på svenska universitet, högskolor och institut.

    Känslor och politik har alltid gått hand i hand

    Känslor och politik har alltid gått hand i hand

    Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms Universitet
    Inför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken.
    I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!” For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 16 min
    Det finns för många lågpresterande skolor

    Det finns för många lågpresterande skolor

    Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet.
    Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på.
    ”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.”
      For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 9 min
    Så påverkar lobbyism och sociala medier demokratin i Sverige

    Så påverkar lobbyism och sociala medier demokratin i Sverige

    Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften.


    Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för Framtidsstudier


    Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 10 min
    Ökat medieutbud en utmaning för demokratin

    Ökat medieutbud en utmaning för demokratin

    ”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på sikt underminera demokratin, förklarar Jesper Strömbäck som menar att medieutvecklingen skulle kunna liknas vid demokratins klimatfråga. ”Över tid leder det till en utveckling som är svår att stoppa.”


    Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet


    Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 12 min
    Demokratiska innovationer – nya sätt att tackla framtidens utmaningar

    Demokratiska innovationer – nya sätt att tackla framtidens utmaningar

    Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter.
    Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett slumpvist urval medborgare bjuds in för att diskutera kontroversiella frågor som politiker ogärna tar i, eller om att invånare i fattiga områden får ansvar för sin egen budget. Även ny teknik öppnar upp för andra sätt att engagera medborgare i den demokratiska processen på ett mer direkt sätt än via traditionella val.
    I intervjun nämner Graham sajten Participedia: https://participedia.net/


    Graham Smith, Professor i statsvetenskap, University of Westminster


    Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 12 min
    Hur påverkas politiken av fler kvinnor i riksdagen?

    Hur påverkas politiken av fler kvinnor i riksdagen?

    Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken.


    Lena Wängnerud, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet


    Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

    • 11 min

Top Podcasts In Social Sciences

Listeners Also Subscribed To

More by Acast