Cellal Ko Ngalu RFI Fulfulde
-
- Science
Wuurugol e dow cellal e jam e aafiya, ko faale neɗɗo kala. Nokku to o woni fuu e nder dunuyaaru. Rama JALLO, jaɓɓoto e nder kaa taskaram, hertiyankooɓe cellal ngam yewtidude e maɓɓe alhaali ñawndiigu. Nawnuɓe e nawnuɓe selli e gollooɓe e fannu cellal, fuu aran ɗoo seeditoo e nder ndii njuɓɓudi.
Faandaare: Ko anndingol jamaa suudu baaba holno faddortee walla rentortee ngam ɓe waawa wooraade e danndude ko’e maɓɓe. Ko hollitugol e faamingol ɓe hakkeeji maɓɓe e noone no ɓe ñawndorta.
Taskaram kaa no keɗee e goorol (en direct) altineere kala e njamdi 8 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU). Himo waawaa keɗiteede e taalaataare kala e njamndi 17 silmaaji 50 Yonta Kuuɓal (TU).
Hiɗon waawi tawtoreede e jeewte amen ka tonngoode WhatsApp: 00 221 76 644 12 72
Hiɗon waawi kadi jokkaade hello RFI FULFULDE ka Facebook e ka Twitter.
Foofo mon, bismilla mon e tooli mon e keewal.
-
Hannde en njewtan dow alhaali ɓeydugol suukara e ñamri, battane majjum e cellal sukaaɓe heccuɗube
Battane ɓeydagol sukara e cellal sukaaɓe ko ngoƴa mawɗo, hannde, paatuɗo e alhaali ñaamdu maɓɓe. Fedde wi’eteende PUBLIC EYE yaltini ko ɓoyaani koo ciimtol kollirngol ɓeydugol suukara e ñaamanteeri sukaaɓe wano conndi wi’eteendi Cerelak ndi sosiyete Nestle moƴƴinta. Ɗum addi kuli-huli walla fayre wonannde cellal sukaaɓe yarateeɓe lebbi 6. Alaa e sagu battane ngol ɓeydagol suukara e ñameele sukaaɓe.. Ko e ndee toɓɓere njeewtaten altine hannde 29 lewru 4ɓurdu, yaadude heen e Dr Kumma BOLI, cafroowo sukaaɓe wondude e Abderahmaan JOP, hertorɗo ñaamdu.
-
Rawninde gurol ɓanndu mum e nebbe ina saabo ñawuuji wano kanseer haa wara woɓɓe, keɗoɗen dokteer Fatumata LI
Altine hannde 22 lewru 4ɓurdu njeewtaten ko e alhaali yimɓe waylooɓe nguru ɓanndu mum en ɓaleewu haa wonta ndanewu, tawo ko e nder leyɗe men Afrik, hol caɗeele gonɗe hen? Njaɓɓatoɗen ko dokteer Fatumata LI, hertorɗo ñabuuli paatuɗi e nguru e faransire ina wi'e "dermatologue", oo jeertini e ko faati e ranwinde nguru ɓanndu mum. E ɗum oo hollitii wonnde alhaali oo ina hulɓinii sabu ñawɓe ñawu kanseer wonnooɓe e nder cuuɗi cafrirɗi gila lewru 12ɓuru hitaande faltiinde ndee, fof maayi.
-
Cellal: alhaali huutorgol ekuteer (heɗorɗum) ko ɓooyi e battane mun e cellal noppi ɗin
Heɗiyannkooɓe Rfi Fulfulde on salminaama. Ka taskaram mon cellal ko ngalu en yewtay hannde fii huutorgol ekuteer. Ko huunde teskaande hannde e nder renndooji men. Woni ko fii notaade telefon, heɗaade ojooji Whatsap, walla heɗaade gaaci / gimi maa mbiyen misik e ko nanndi hen. Kono caggal mbelamma dañateeɗo heen, ɗum ina waawi jibinande neɗɗo oo caɗeele nanɗi. Holno huutorgol ekutooruuji ko juuti battinta e noppi men? Gila e caɗeele nanɗi haa muusalla noppi e geɗe goɗɗe. Ko Doktor Alfa Umaar, hertorɗo rafi noppi, jaɓɓiɗen hannde e altine 15 lewru 4ɓurdu.
-
Holno yimɓe mbuuruɓe e nokkuuje mbuluɗe haani jogaraade ko'e mum en tawa ɗomka tampinaayi ɓe?
Altine hannde 8 4ɓurdu, njeewtaten ko e holno yimɓe wuuruɓe e nokkuuje mbulɗe mbaɗata tawa ɗomka tampintaaɓe e nduu lewru suumaye ? Ko Aminata Darame, hertorɗo ñaamdu, mbismi ɗen kadi e ndee yeewtere Cellal ko Ngalu. Ma en keɗɗo e yeewtere men nde Dr Abu CAAM, hertorɗo ñawndugol nayeeɓe, o halanata en holno mawɓe kaani horrirde ?
-
Ko holmo e ñaametee ɓuri moƴƴande huurɗo e ko holno haanaa ñaamireede e nduu lewru?
Ko alhaali koorka ngarɗen yeewtude fii mum e ndee altineere, hannde, 1 lewru 4ɓurdu. Ngarɗen hannde ko yewtude ko faati e ñaamdu moƴƴinooru cellal e nder nduu lewru Sumaye. jeertina ko haana woɗɗeede e no haanaa ñaamireede. Ko Aaminata Darame woni koɗo men, ko o hertorɗo ñaamdu. Kono hadde men arde e makko en keɗoto yoga e heɗiyankooɓe Cellal ko Ngalu ɓe anndina en no ɓee nguuriri e nduu ɗoo lewru teddundu.
-
Ñawu ɓooƴe: maale maggu e no ngu ñawndirtee e no ngu faddortee?
Cellal ɓooye men ko huunde hittunde e nguurndam neɗɗo. Ko kanje siiwata, laɓɓina ƴiiiƴam neɗɗo, itta kala tuunɗe immotooɗe e terɗe meɗen. Nawnaare ɓooye no hattojini e ndarɗe heriiɗe.Mallol sinuwani wi'i: "Cellal e ñawu ko e tekteki fuɗoto kono ko e nder ɓooye feeñata". Ngol mallol ina holli walla firti nafa ɓooye e haanugol dankaade walla hilnaade walla reenudeede ɗe.Hannde e oo altine 25 lewru 3ɓurdu njeewtuten ko alhaali nawnaare ɓooƴe e fransire ina wiiye "Insuffisance rénale". Njaɓɓotoɗen ko Dr Fari KA, cafroowo hertorɗo nawnaare ɓooƴe. Omo jeyaa ñawndooɓe senegalnaaɓe aawuɓe ɓooƴe e neɗɗo e nder Senegaal (wattande neɗɗo ɓooye). Ɗum ko e lewru 11ɓuru hitaande 2023 laatii.