Naturmorgon

5.0 (3)
CIENCIA
CADA DOS SEMANAS

Naturmorgon

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

HACE 5 DÍAS

Naturpanelen om krulliga tallbarr och myggans magiska snabel

Lyssnarfrågor får svar från experterna i Naturpanelen: Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Novembermörkret kryper på men då finns ett ljus i mörkret: Experterna i Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor! Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson tar sig an frågor om märkliga apelsiner, krulliga tallbarr, vackra höstfjärilar och öländska vandrande pinnar. Och hur en tunn och mjuk myggsnabel kan sticka hål genom såväl människohud som blodkärl, och hur fågelföräldern avgör vilken unge som ska få mat. Eller kanske just den frågan som du hör av dig med. Mejla till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 0470-72 60 85. Programledare är Joacim Lindwall.

1 h y 35 min
2 NOV

Anne Sverdrup-Thygesons naturböcker flyger över världen – och om fjällbevakaren som går i pension

Vi träffar författaren till Insekternas planet i Ås utanför Oslo, och naturbevakaren Alf Kjellström vid Storulvån i Jämtlandsfjällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur får man en bok om insekter att bli en internationell bestseller? Det frågar vi Anne Sverdrup- Thygeson, författare och professor i bevarandebiologi vid universitetet i Ås i Norge. Hennes ”Insekternas planet” gavs ut på norska 2018 och har sedan dess översatts till över 25 olika språk, och hon har följt upp succén med böcker om skog och biologisk mångfald. Vår reporter Lisa Henkow träffar Anne-Sverdrup Thygeson på hennes arbetsplats på Norges miljö- och biovetenskapliga universitet för att höra varifrån hennes insektsintresse kommer, varför Elsa Beskows böcker är en inspirationkälla och hur hon ser på ansvaret att som forskare bidra med kunskap kring hur vi kan stoppa artutrotningen. Vi tar oss till en annan arbetsplats, nämligen Jämtlandsfjällen, där Alf Kjellström jobbat som naturbevakare i 30 år. Nu går han i pension och samtalar med Joacim Lindwall om vad de många åren i fjällen har betytt för honom. Så här på senhösten surrar det faktiskt fortfarande av insekter på vissa platser, och runt vissa växter. Murgrönan blommar väldigt sent på säsongen och ger en viktig sista måltid åt exempelvis blomflugor. Det har Gudrun Tiberg i Göteborg lagt märke till, och vi ber entomologen Mikael Sörensson berätta mer om detta fenomen. Vad händer om en snok träffar på en huggorm? Det undrar tioåriga Sandra Ekstam från Stockholm. Vi skickar frågan vidare till ormforskaren Ludvig Palmheden. Det dignar av rönnbär på sina håll i landet. Favoritmat för den färgstarka fågeln tallbit. Och det börjar pratas om att det i höst kan bli en så kallad tallbits-invasion. Vi har frågat er som lyssnar om ni har sett tallbitar, och vi ringer upp fågelskådaren Annika Rastén för att få veta mer om fågeln som alltså dyker upp då och då, och har väldigt vackra läten. I veckans kråkvinkel förundras Jenny Berntson Djurvall över hur det egentligen går till när ett träd fäller sina löv. Programledare är Mats Ottosson.

1 h y 35 min
26 OCT

Genvägen till att upptäcka okända insektsarter – och en tur till sjön Båven

En revolution. Så beskriver Fredrik Ronquist DNA-metoden som snabbt kan beskriva artrikedom. Och så lär vi känna fiskgjusen, storlommen och malen i sjön Båven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår fältreporter Lena Näslund finns vid sjön Båven i Sörmland tillsammans med konstnären och författaren Mats Gärling. I boken ”Båven – insjö i förändring” beskriver han livet i och runt klarvattensjön han följt sedan han var liten pojke. Det blir fokus på fiskgjuse, storlom och den sägenomspunna fisken mal – för att nämna några arter. Hur många insektsarter finns det i Sverige? Nu finns det ett snabbare sätt än tidigare för att få svar på den kniviga frågan – och inte minst för att upptäcka de många arter som vi tidigare inte känt till. Naturmorgons reporter Lisa Henkow har träffat entomologiprofessor Fredrik Ronquist som utvecklat en DNA-metod för att få reda på vilka insektsarter som finns på en viss plats. Han säger själv att det är det mest revolutionerande han varit med om under sin karriär – en möjlighet att äntligen få koll på den mångfald som finns och därmed ge oss möjlighet att bevara den. Och just nu pågår ett globalt möte om den biologiska mångfalden, COP16, i Cali i Colombia. Det är en fortsättning på det möte som hölls 2022 i Montreal, och där beslut togs om att skydda 30 procent av världens natur innan 2030. Nu ska det bestämmas hur det ska gå till. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som precis har anlänt till Cali för att bevaka mötet. Det drar ihop sig till Halloween och fladdermössen dyker upp i alla former och färger just nu. Men varför har just fladdermöss blivit en symbol för skräck? Vi pratar med fladdermusexperten Johan Eklöf som just nu befinner sig i Nya Zeeland för att delta i en konferens om ljusföroreningar. Programledare är Karin Gyllenklev.

1 h y 35 min
19 OCT

Skog utan hyggen – och höstsafari i stan med Didrik

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är. Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation. Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren. I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse. Programledare är Joacim Lindwall.

1 h y 35 min
12 OCT

Ålen – häpnadsväckande, hemlighetsfull och hotad

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt. Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö. Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik. Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat. Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas. Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan. Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten. Programledare är Karin Gyllenklev.

1 h y 36 min
5 OCT

Skattjakt på svampvecka – och tidsresa i halländsk bokskog

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa. Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla. Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten. Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits. Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel. Programledare är Mats Ottosson.

1 h y 34 min
28 SEPT

Fågelmorgon i akvarellfärger och blåkrabban som äter Venedigs hjärtmusslor

Vid Dalkarlskärret utanför Uppsala målar Frida Sjösten morgonens fåglar. Och i år har den amerikanska blåkrabban ökat kraftigt i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi målar fram morgonen tillsammans med biologen, fågelskådaren och akvarellmålaren Frida Sjösten. I sin akvarellåda plockar hon fram de färger som behövs för att beskriva höstens nyanser vid Dalkarlskärret strax utanför Uppsala. Och de som behövs för att skildra fågellivet vid den lilla sjön! Har vi tur möter vi ljudliga smådoppingar med ungar och majestätiska sångsvanar som seglar fram i dimman. Här finns också gäss, rörhonor och olika änder, och kanske någon vadare. De sistnämnda är Fridas favoritfåglar. Fältreporter på plats är Helena Söderlundh. Och så ska vi till vattnen utanför Venedig där hjärtmusslorna – kända inte minst från maträtten spaghetti alle vongole – minskat kraftigt de senaste åren. Reporter Izabella Rosengren har träffat fiskarna Dominico Rossi och Paolo Mancini som berättar om den viktigaste orsaken: den amerikanska blåkrabbans ankomst. En invasiv krabba med stor aptit och snabb reproduktion. Den har kommit hit förr, med fartygens barlastvatten, men då har vattnet varit för kallt på vintern och den har inte överlevt. Med klimatförändringen verkar den nu klara vintrarna bra. Nu försöker man samla in krabborna, och i viss mån äta upp dem. Vi ber också Anna Dimming, samordnare för akvatiska invasiva arter på Länsstyrelsen i Västra Götaland, berätta om de krabbarter som är invasiva i Sverige och om det finns någon risk att blåkrabban etablerar sig här. Vem äter vem i naturen? När två arter stöter på varandra är det inte självklart vem som ska gå till attack och vem som är offret. Naturmorgons lyssnare Olle Swahn blev vittne till när en mus attackerade en kopparorm och såg ut att äta upp den. Är detta vanligt? Vi frågar reptilexperten Claes Andrén. I år fyller facebookgruppen Spindelnätet tio år. Intresset för att få svar på sina spindelfrågor har varit stort – idag har gruppen 25 000 medlemmar. Vi ringer upp gruppens initiativtagare Kajsa Mellbrand, och passar på att reda ut några frågetecken om en gul och svart spindel som blivit allt vanligare i Sverige. I veckans kråkvinkel konstaterar Ingrid Engstedt Edfast att en liten fluga verkligen kan vinna över en mycket större människa. Programledare är Mats Ottosson.

1 h y 35 min
21 SEPT

Äggsamlaren i Tornedalen – och om Utklippans natur

Vi möter höstens flyttfåglar,och kanske någon enstaka padda, på Sveriges sydostligaste ögrupp Utklippan. Och får reda på vem äggherren John Wolley var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längst ut i Karlskrona skärgård ligger Utklippan som en Enslighetens ö, eller snarare öar – Utklippan består av flera låga klippskär. Hit har fågelskådaren Göran Andersson åkt regelbundet för att märka fåglar höst och vår. Nu har besöken resulterat i en bok. Fältreporter Lena Näslund besöker Utklippan tillsammans med Göran Andersson, Rolf Larsson och Ulf Lundgren för att möta flyttfågelsträcket och sälarna. Och få reda på hur läget är för groddjuren på öarna. Fågelentusiasterna som tog över efter att fyren avbemannades upptäckte nämligen att Utklippan var ett eldorado för groddjur. Utan biltrafik och landlevande rovdjur, med gott om insekter och märlkräftor i tångbankarna, frodades sällsyntheter som långbensgroda, strandpadda och grönfläckig padda – de blev både stora och gamla. Så var det tills snoken dök upp. Och så möter vi en annan fågelskådare, Åke Flygare, på en myr vid Vittangi i Tornedalen. Han har skrivit en bok om den förmögne engelsmannen John Wolley som kom hit på 1800-talet för att samla ägg och skjuta fåglar. Så gick fågelstudierna till på den tiden. Att samla fågelägg är idag helt förbjudet. Hur går det till när en silkeslarv gör sidentyg? Det undrar ett Melody och Simson och deras klasskompisar på Hertsöskolan i Luleå. Entomolog Moa Pettersson svarar. Är du på väg ut på svamptur? Då kan du passa på att hålla utkik efter mer än kantarell och Karljohan. Nu vill SLU Artdatabanken få in jordstjärnor och stjälkröksvampar i ett forskningsprojekt. Elisabet Ottoson är den som ska ta emot alla paketen och vi ringer upp henne. Vi har också tittat närmare på vad regeringens budgetproposition kan betyda för naturen det närmaste året. I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh på natur som höjer pulsen - och den som får den att gå ner. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

1 h y 35 min

5

de 5

3 calificaciones

Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Canal

Sveriges Radio
Creador

Sveriges Radio
Años de actividad

2009 - 2024
Episodios

500
Clasificación

Apto
Copyright

© Copyright Sveriges Radio 2024. All rights reserved.
Mostrar sitio web

Naturmorgon

Ciencia

Ciencia

Cada día

Ciencia

Ciencia

Cada día
Ciencia

Ciencia

Cada semana
Sociedad y cultura

Sociedad y cultura

Cada semana
Historia

Historia

Cada semana
Ciencia

Ciencia

Dos veces a la semana
Historia

Historia

Cada semana