Sieps Podcast Sieps

Genom EU-nämnden har Sveriges riksdag stort inflytande över svensk EU-politik. Hur har det fungerat under det svenska EU-ordförandeskapet? EU-nämndens ordförande Hans Wallmark gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Statsvetaren Valentin Kreilinger bidrar med forskningsperspektiv. 
 
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet breddats och fördjupats. I detta avsnitt av Sieps Podcast gästar EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) för ett samtal om hur riksdagen har förvaltat detta uppdrag under det svenska ordförandeskapet.
Riksdagens inflytande över svensk EU-politik har varit stark även under ordförandeskapet. Dock med den skillnaden att regeringen inte sökt förhandlingsmandat i EU-nämnden, då de istället intagit en ordförandeskapsposition. Detta samtidigt som den svenska regeringen i egenskap av ordförande hanterat frågor som polariserar de svenska partierna och där Sveriges position avviker från EU-majoriteten. Wallmark menar att både regeringen och EU-nämnden har hanterat dessa frågor med finkänslighet och med respekt för ordförandeskapets roll som oberoende medlare. 
Riksdagen kommer under ordförandeskapshalvåret att ha arrangerat åtta interparlamentariska konferenser med de nationella parlamenten i övriga EU. Wallmark menar att Sveriges sätt att ta tillvara dessa möjligheter till dialog, med sitt fokus på sakfrågor som klimatomställningen, den inre marknaden och stödet till Ukraina, sticker ut då många andra ordförandeskapsparlament tidigare tenderat att fokusera på institutionella frågor. 
Att riksdagen och EU-nämnden har en stark roll är också något som Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, håller med om. Enligt honom avspeglas detta just i tyngdpunkten på sakfrågor i de interparlamentariska konferenserna, då svagare parlament tenderar att söka sätt att stärka sin roll genom diskussioner kring formfrågor. Kreilinger har nyligen också skrivit en analys om nationella parlaments roll i EU:s lagstiftningsprocess. I avsnittet berättar han mer om resultatet av sin analys, som fokuserar på den politiska dialogen mellan nationella parlament och kommissionen. 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På söndag går Turkiet till val. Ställningen mellan presidentkandidaterna är jämn och det råder ett spänt läge i landet. Bitte Hammargren och Louise Callaghan gästar Sieps Podcast för ett samtal om vad som står på spel.
Två starka kandidater möts i det turkiska presidentvalet på söndag. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan utmanas av den samlade oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu. Medan Erdogan drivit Turkiet i auktoritär riktning under många år går utmanaren till val på en omfattande agenda för frihet och demokrati.
För att sätta detta val, som kallats årets viktigaste, i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Bitte Hammargren, tidigare mellanösternkorrespondent och nu vid Utrikespolitiska institutet, och Louise Callaghan, som bevakar bland annat Turkiet för The Times. Hammargren är aktuell med en bok om den turkiska republikens hundraåriga historia och sätter in söndagens val i historiskt sammanhang. Hon beskriver hur landets turbulenta historia präglar dagens Turkiet. Landets relation till EU beskriver hon som transaktionell i dagsläget. Callaghan beskriver också hur hon i mötet med många turkiska väljare märker en skepsis gentemot EU. Samtidigt finns det förutsättningar för en bättre relation mellan Turkiet och EU.
Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hopp och utjämning. Så beskriver Jakob Lewander och Markus Johansson, utredare respektive forskare i statsvetenskap på Sieps, läget i svensk EU-opinion just nu. Hopp i meningen att stödet har ökat rejält från föregående år och utjämning i meningen att åsiktsskillnaderna mellan olika samhällsgrupper har blivit mindre.
Varje år undersöker SOM-institutet vid Göteborgs universitet svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet. Jakob Lewander och Markus Johansson har skrivit en Europapolitisk analys om 2022 års SOM-undersökning och gästar programledaren Karin Flordal i detta avsnitt av Sieps Podcast.
2022 års SOM-undersökning visar att svenskarnas stöd för EU är större än någonsin. Markus Johansson pekar även på att ökningen från föregående år är den största förändring som skett i stödet för EU, medan Jakob Lewander lyfter fram att också skillnaden i stöd mellan olika samhällsgrupper har jämnats ut. Bostadsort, utbildningsnivå och partisympatier har fått mindre betydelse för svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet.
De två gästerna ser det ökande stödet som en konsekvens av den säkerhetspolitiska situationen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Analysen av siffrorna från SOM-institutet landar också i en tid då Sveriges roll i EU fått ökad aktualitet. Detta genom EU-ordförandeskapet men också då både Sverigedemokraterna och Liberalerna nyligen har gjort olika politiska utspel som kan komma att förändra Sveriges position i unionen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiska värden och rättsstatens principer hör till det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar. Men vad innebär dessa principer, varför behöver ordförandeskapet fokusera på den och vad kan Sverige åstadkomma i sammanhanget? Det är några av de frågor som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast.
Rättsstatens principer är åsidosatta i vissa av EU:s medlemsstater och en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar är att arbeta för att stävja denna oroande utveckling. Men vad kan egentligen Sverige göra som rådsordförande? För att resonera kring detta gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som också nyligen arrangerade en stor konferens på temat.
För att förstå ordförandeskapets roll behöver man till att börja med förstå vad rättsstatsprincipen innebär, varför bristande respekt för principerna i ett EU-land är ett problem för hela unionen och vilka mekanismer som står till buds för att komma till rätta med problemen.
Avsnittet gästas även av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet samt Sveriges ledamot i Venedigkommissionen. Han beskriver den tillbakagång som skett i Ungern och Polen och förklarar hur även Europadomstolen genom sin rättspraxis kan bidra till EU:s arbete på området.
Programledare är som vanligt Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps, och Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap på Sieps.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet svenskar som har någon av EU:s institutioner som arbetsplats står inte i proportion till Sveriges storlek – det finns en geografisk obalans. Detta avsnitt av Sieps Podcast söker svar på vad det beror på, vad det får för konsekvenser och hur balansen kan bli bättre.
Det finns för få svenskar i EU-maskineriet, sett till Sveriges relativa storlek i EU. Detta trots att institutionerna strävar efter geografisk balans på alla nivåer och en strategi för detta har funnits på plats sedan 2018.
Samtidigt är stödet för EU rekordhögt bland svenskarna. Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar? För att hjälpa till att svara på den frågan gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Åsa Webber, kabinettschef hos den svenska kommissionären Ylva Johansson och Matilda Rotkirch som är ansvarig för att främja svensk EU-rekrytering vid Sveriges EU-representation.
En främmande förvaltningskultur och en attraktiv arbetsmarknad på hemmaplan kan nämnas bland orsakerna till att svenskar inte söker tjänster hos EU:s institutioner. Konsekvensen blir brist på representativitet, svag legitimitet och ett demokratiskt underskott. De svenska perspektiven kan gå förlorade och dialogen mellan Sverige och EU kan försvåras.
Sverige delar problemet med fler medlemsländer, och för att råda bot på det har nationellt riktade intagningsprov och snabbare processer föreslagits.
Avsnittet leds av Karin Flordal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med gröna givens industriplan tar EU upp kampen med USA och Kina om framtidens gröna teknik. Men även andra drivkrafter ligger bakom. Handlar det egentligen om protektionism? Sieps Podcast gästas av Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, för ett samtal om innehållet i planen.
En rad händelser i omvärlden, inte minst sårbarheter som framkom under pandemin, har format diskussionen om EU:s industripolitik och på senaste tiden har USA:s Inflation Reduction Act, IRA, påskyndat utvecklingen. Men en plan för hur industripolitiken ska bidra till att EU blir klimatneutralt 2050 har varit tanken sedan den gröna given lanserades 2019. Det framhåller Mats Engström, senior rådgivare på Sieps och en av gästerna i detta avsnitt av Sieps Podcast.
Avsnittets andra gäst, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, välkomnar initiativ för att klara den gröna omställningen men varnar också för de negativa effekter som just importrestriktioner och uppluckrade statsstödsregler kan få.
Sverige värnar vanligtvis öppna globala marknader och det svenska ordförandeskapet har lyft fram långsiktig konkurrenskraft och resiliens som ett prioriterat område. Hur går detta ihop med industriplanen?
Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.