Språket Sveriges Radio

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
Språkfrågor om norrländska dialekterVad är gemensamt för de norrländska dialekterna?
Vilka dialektområden finns i Norrland?
Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?
Vad har ordet he för etymologi?
Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?
Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?
I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?
Mer om norrländska dialekterLäs om Norrländska mål från ISOF.
Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).
Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)
Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)
Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)
Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”
Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!
Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”
”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?
”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?
”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?
”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”
”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”
”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?
”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?
Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.
Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.
Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.
Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.
– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.
Språkfrågor röster och språket i radio och på tvVad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?
Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?
Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?
Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?
Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?
Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?
Mer om språket i radio och tvBok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).
Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).
Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).
Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket.
Språkfrågor om insekterVad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?
Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?
Varför heter bålgeting just så?
Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?
Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?
Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.
– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om eufemismer och noaordVarifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?
Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.
Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?
En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?
Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?
Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaordKrönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).
Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om felsägningarVarför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?
Hur kan språkfel smitta?
Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. 
Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?
Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?
Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?
Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?
Mer om felsägningar Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang.
Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkiv
Lyssna på Galna radiogrodor
Lyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skratta

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.