500 episodes

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket Sveriges Radio

    • Science
    • 4.7 • 19 Ratings

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina språkfrågor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

    Bilarna gör oss språkligt kreativa

    Bilarna gör oss språkligt kreativa

    Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
    Språkfrågor om bilar Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?
    Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?
    Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. 
    Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?
    Varför heter det kofångare?Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?
    Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?
    Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodellerLäs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Språkljuden som haft betydelse för människans överlevnad

    Språkljuden som haft betydelse för människans överlevnad

    Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.
    Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitetKan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.
    Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. 
    Finns det fonestem i alla språk? 
    Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?
    Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?
    Lär dig mer om ljudsymbolikTitta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).
    Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).
    Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).
    Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Ordspråken som får dig att framstå som otrevlig

    Ordspråken som får dig att framstå som otrevlig

    Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.
    Språkfrågor om ordspråkHur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?
    Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk?
    Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?
    Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?
    Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?
    Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?
    Mer om ordspråk, ordstäv och talesättBok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).
    Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).
    Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929).
    Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).
    Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015).
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 29 min
    Därför upprepar vi oss i språket

    Därför upprepar vi oss i språket

    Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
    Språkfrågor om upprepningarFrasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?
    I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?
    Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? 
    Varför säger vi hej hej och inte bara hej?
    Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?
    Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?
    Mer om upprepningar och reduplikationTitta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)
    Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)
    Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Så används språket i jakten på kärlek

    Så används språket i jakten på kärlek

    Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
    Språkfrågor om kärlekVad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?
    Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? 
    En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?
    Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?
    Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?
    Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?
    Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?
    Mer om kärlek, dejting och språkLäs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

    • 29 min
    Så ska du inte prata om norrländska

    Så ska du inte prata om norrländska

    Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål.
    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
    – Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
    Språkfrågor om norrländska dialekterVad är gemensamt för de norrländska dialekterna?
    Vilka dialektområden finns i Norrland?
    Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?
    Vad har ordet he för etymologi?
    Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?
    Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?
    I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?
    Mer om norrländska dialekterLäs om Norrländska mål från ISOF.
    Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).
    Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)
    Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)
    Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)
    Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min

Customer Reviews

4.7 out of 5
19 Ratings

19 Ratings

Bluechap ,

Utmärkt

Underbart program. Som utlandssvensk lär jag mig mycket om svenska språkets utveckling och historia. Tack vare programmet funderar jag på att ta kurser i Svensk språkhistoria på distans på universitetsnivå.

Top Podcasts In Science

Radiolab
WNYC Studios
Hidden Brain
Hidden Brain, Shankar Vedantam
StarTalk Radio
Neil deGrasse Tyson
Something You Should Know
Mike Carruthers | OmniCast Media | Cumulus Podcast Network
Ologies with Alie Ward
Alie Ward
Science Friday
Science Friday and WNYC Studios

You Might Also Like

Vetenskapsradion Historia
Sveriges Radio
Dick Harrison svarar
Sveriges Radio
Vetenskapsradion På djupet
Sveriges Radio
Allt du velat veta
Acast - Fritte Fritzson
Bildningspodden
Anekdot
Harrisons dramatiska historia
Historiska Media | Acast

More by Sveriges Radio

P1 Dokumentär
Sveriges Radio
Vetenskapsradion Historia
Sveriges Radio
Naturmorgon
Sveriges Radio
Vetenskapsradion På djupet
Sveriges Radio
P1 Kultur
Sveriges Radio
Vetenskapspodden
Sveriges Radio