Stockholms läns museum

Stockholms läns museum

0.0 (0)
SOCIETY & CULTURE

Stockholms läns museum

Podcast by Stockholms läns museum

09/18/2019

Rysslägret I Lissma Del 2

Fortsätt följa med oss på resan till andra världskrigets Huddinge och Lissma herrgård. Rysslägret vid Lissma herrgård utanför Huddinge öppnades 1942 för att inackordera sovjetryska krigsflyktingar som flytt kriget eller tysk fångenskap. Lägret stängdes i oktober 1946. De flesta av de intagna skickades tillbaka till Sovjet, men vissa lyckades stanna kvar i Sverige. Barackerna där de intagna bott revs och herrgården lämnades öde. I den andra delen kommer vi att gå närmare i historien om rysslägret, minnena av lägret och vad om hände där. Medverkande: Astrid Klasbo, Lennart Granstedt, Gunnel Jacobsen, Elisabeth Hedborg, Hanna Sjöberg, Maria Backman och Vitaly Pozdniakov. Producent: Munck med Sofia Nyblom som programledare. Foto: Alf Nordström, Stockholms läns museum

21 min
09/12/2019

Rysslägret i Lissma Del 1

Följ med Stockholms läns museum på en historisk resa, till händelser som vi sällan pratar om. Rysslägret vid Lissma herrgård utanför Huddinge öppnades 1942 för att inackordera sovjetryska krigsflyktingar som flytt kriget eller tysk fångenskap. Lägret stängdes i oktober 1946. De flesta av de intagna skickades tillbaka till Sovjet, men vissa lyckades stanna kvar i Sverige. Barackerna där de intagna bott revs och herrgården lämnades öde. Idag finns nästan inga lämningar kvar av lägret eller herrgården. Vilka var de som bodde på lägret, hur hamnade de där och vad vet vi om platsen idag? Medverkande: Astrid Klasbo, Lennart Granstedt, Gunnel Jacobsen, Elisabeth Hedborg och Sebastian, soldaten Ivans son. Producent: Munck med Sofia Nyblom som programledare.

27 min
07/09/2019

Samtal om rysshärjningarna 1719: Minnen, lämningar och sägner

Rysshärjningarna är en historisk händelse som mer än någon annan har levt kvar i minnet hos skärgårdsborna. Från 11 juli till mitten av augusti 1719 terroriserade en rysk flotta med 25 000 soldater och 250 skepp Stockholms skärgård och svenska ostkusten. Flera städer och byar brändes och ödelades. Avsikten var att tvinga fram ett slut på det nordiska kriget som pågått sedan år 1700 och få svenskarna att skriva på ett fredsavtal. I år är det 300 år sedan rysshärjningarna och detta uppmärksammar vi genom att publicera en podd där författarna Gunnar Lind och Irene Kimanius pratar om minnen, lämningar och sägner om ryssarnas anfall i skärgården 1719. På flera hembygdsgårdar i skärgården visas i sommar utställningen om rysshärjningarna som producerats av museet Hamn i Fisksätra och Stiftelsen Kulturmiljövård. Med författarna Gunnar Lind och Irene Kimanius, programledare och producent är Sofia Nyblom. Inspelningen är gjord på Munck Stockholm. Ruin från Sundby säteri (Ornö), som brändes av ryssarna 1719. Foto: Anna Ulfstrand. Lästips och fördjupning: Gunnar Lind (2019). Brända hemman: Roslagen - det ryska anfallet mot Stockholms skärgård 1719. Irene Kimanius (2019). Pestepidemier, vargattacker och rysshärjningar: berättelsen om Häringe slott från 1400-talet till i dag.

24 min
02/19/2019

Flemingsbergsandan

"Efter att ha ägnat de två inledande avsnitten om Flemingsberg åt arkeologi, kulturmiljö, samt regional- och stadsplanering har platsverkstan nu nått fram till alla de som bor, lever och verkar här. Under hösten 2018 har Moa Beskow, etnolog på Stockholms läns museum, intervjuat olika personer i Flemingsberg. Hon har träffat dem i deras hem, på deras arbetsplatser och bjudit in till samtal på museet. Frågorna har smattrat och svaren har varit lika många som de varit olika. Vad har de för tankar om den här platsen och om färgsättningen av husen i Flemingsberg? Vilken är deras relation till platsen, byggnaderna och dess historia? Vad innebär trygghet? Hur påverkas de av medias bilder? Vad tänker de om framtiden och utvecklingen? Och Flemingsbergsandan, vad är det? Medverkar gör Anne, Carlos, Barbro, Björn, Pamela, Cecilia, Fato, Maja, Dejana och Gabi. Foto: Berndt Klyvare, Nordiska museets arkiv

52 min
01/11/2019

Arkeologi & kulturmiljö i Flemingsberg

När Flemingsberg nämns tänker många stockholmare på Karolinska sjukhuset, Södertörns Högskola eller miljonprogrammets färggranna fasader. Färre tänker på den varierade kulturhistoria som gömmer sig mellan husen i Flemingsberg. I det här poddavsnittet har museets arkeolog Daniel Sahlén bjudit in docent och prorektor Kerstin Cassel från Södertörns högskola för ett samtal om arkeologi och kulturmiljö i Flemingsberg. Foton: Daniel Sahlén

37 min
01/04/2019

Flemingsberg - visionerna

”År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling”. Så lyder inledningen på den formulerade visionen som återfinns i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg och i det här avsnittet samtalar vi om planerna för den regionala stadskärnan. Inbjudna gäster är Malin Danielsson, kommunalråd som ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor i Huddinge kommun, Charlotte Persson, chef för Huddinge kommuns strategiska sektion på samhällsbyggnadsavdelningen samt Cecilia Lindahl, regionplanerare på Landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning. Moa Beskow, etnolog vid Stockholms läns museum leder samtalet och ber gästerna att konkretisera visionerna. Vad menas med ord som stadskvalitet och hur ska Flemingsberg bli till en urban stadskärna? Vad är en inspirerande miljö och på vilket sätt har Flemingsberg en unik identitet? Vad innebär orden i visionen för de människor som lever och bor här nu och vilka är det som ska lockas till platsen? Följ med på ett spännande samtal om både samtid och framtid. Utvecklingsprogrammet hittar du här: https://flemingsberg.se/wp-content/uploads/2018/03/Utv_program_Flemingsberg_FINAL.pdf

1h 2m
12/08/2018

Fake News del II

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon. I det andra poddavsnittet baserat på utställningen och de intervjuer som producerades för den hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Karin von Sydow och Karin Willis, Pär Holmgren, Maria Wetterstrand, Tor Lindstrand och Irene Molina.

50 min
12/01/2018

Fake news del I

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid. Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon. I det första av två vindlande poddavsnitt baserade på utställningen hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Jack Werner, Pär Holmgren och Joanna Rubin Dranger (tre av de experter som intervjuades i utställningen).

36 min

Podcast by Stockholms läns museum

Creator

Stockholms läns museum
Years Active

2018 - 2019
Episodes

17
Rating

Clean
Copyright

© All rights reserved
Show Website

Stockholms läns museum