Poddius Castus – En podd om antiken Adam, Angelica, Emelie & Hanna

Hjälteresan eller monomyten, som i narratologi och komparativ mytologi är en gemensam mall för berättelser som involverar en hjälte som ger sig ut på äventyr, segrar i en avgörande kris och kommer hem förändrad eller förvandlad är en populär berättarform i vårt samhälle. Joseph Campbell, född 26 mars 1904, död 30 oktober 1987, var en amerikansk författare och litteraturprofessor på Sarah Lawrence College som skrev boken The hero with a thousand faces, grundbulten för det som vi kallar för hjälteresan.
Inspirationen till denna hjälteresa kommer till stor del från de antika myterna och berättelserna. Men är hjälteresan representativ för alla kulturers myter? Är den ens representativ för antiken? Hör oss prata om alltifrån hur de antika myterna är formade, till hur Star Wars skrevs efter den här modellen!

Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör tre favoriter i repris i det här specialminisnittet!
Det grekiska dramat var en av antikens stora konstformer, med tävlingar för manusförfattare och skådespelare lika viktiga som dagens Oscarsgala för filmbranschen. Dramat växte fram ur det religiösa firandet till guden Dionysos ära, och blev snabbt populärt. Det var tragedier med svåra familjekonflikter, gripande monologer och hemska specialeffekter. Men också komedier med löspenisar, politisk satir, sång och dans.
Backanterna brukar anses vara ett av den atenska tragikern Euripides allra främsta verk, tillika ett av de främsta tragiska verken någonsin. Det berättar historien om kung Pentheus av Thebe, vars familj bestraffas av Dionysos. Orsaken? De har förtalat Dionysos dödliga mor, Semele, och vägrat erkänna honom som son till Zeus. Efter att ha färdats över hela världen befinner sig nu Dionysos i Thebe för att utkräva sin hämnd, genom att inrätta en extatisk mysteriekult i staden.
Aischylos pjäs De sju mot Thebe är ett prisbelönt drama från antikens Grekland som innehåller lite av varje; familjefejd, intriger och ett blodigt slut. Men framför allt en varning om att man inte kan fly från sitt öde.
Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vara äventyrare under sent 1800- och tidigt 1900-tal var inte ett lätt liv, och inte blev det lättare om man även var kvinna. Men Gertrude Bell lät ingenting stoppa henne! Hon var en oerhört smart person som utöver sina äventyr även kunde flera språk och blev spion och kungamakerska.

Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör tre favoriter i repris i det här specialminisnittet!
Mordet på Germanicus: Den 10:e oktober år 19 e.v.t. dör Germanicus, den unge 'prinsen'. Han var älskad av folket och tänkt att bli nästa kejsare. Men hans död omgärdas av rykten och misstankar. Varför dog en så ung och vital person? Var det verkligen en naturlig död? Hör mer om mordet på Germanicus, och om den farligaste typen av kvinna – "häxan".
Förbannelsetavlor: Att kasta förbannelser över folk var ett hett ämne under antiken. En form som förbannelser tog under grekisk och romersk tid var som förbannelsetavlor. De kunde vanligtvis vara tillägnade en person man ogillade, men användes även för att kasta olycka i hästtävlingar. I den motsatta änden finner vi även kärleksformler. Det var, kort sagt, ett väldigt mångsidigt och behändigt verktyg, i alla fall så länge man trodde på att tavlorna hade verkan.
Mordet på Sextus Roscius: Sextus Roscius mördades på öppen gata i Rom, överfallen på väg hem från en middagsbjudning. Sextus var varken den första eller sista som kom att möta detta öde, men vem var det egentligen som mördade honom och varför? Trots att 2100 år har passerat sedan Sextus dog kan vi fortfarande följa rättegången mot den misstänkte.

Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 13 oktober år 54 så kliver den snart 17-årige Nero upp på kejsartronen. Han var den 5e kejsaren i Roms historia och hörde till den Julisk-Claudiska familjen. Han är kanske en av de mest kända av de romerska kejsarna och många till honom som den galna kejsaren som spelade lyra medan Rom brann. Men var han verkligen bara en självisk galning? Startade han branden i Rom? Hur mycket älskade han teater? Och vad hände egentligen mellan honom och hans mamma?
I det här avsnittet försöker vi bena ut vem Nero var, och varför han har blivit så illa omtalad.
Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 19 juli år 64, efter att solen gått ner, så börjar det brinna bredvid Circus Maximus. Det här ska visa sig vara en av de värsta och mest omtalade bränderna i det antika Roms historia. Vid tiden för brandens utbrott så är det kejsar Nero som sitter på tronen. Och många känner säkert till berättelsen om att han ska ha stått och sett på när Rom brann ner medan han spelade på sin lyra. Men i själva verket var Nero bortrest vid tiden för branden. Han skyndade hem och hjälpte till i släckningsarbetet och organisationen efteråt.
Men varför gick ryktet att det var Nero som startade branden? Hur mycket av staden drabbades egentligen? Och hur eller vem startade egentligen branden? Det här minisnittet handlar om den stora branden i Rom.
Get bonus content on Patreon
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.