Expedition: Historia – Avsnitt 4: Den försvunna borgen som förändrade Sverige Expedition: Historia

Strax utanför Svedala i Skåne ligger platsen där den försvunna borgen Lindholmen låg på 1300-talet.
Lindholmen byggdes i början av 1300-talet och dess strategiska läge och att borgen var starkt befäst gjorde att den blev betydelsefull i slutet av århundradet.
Lindholmen var så viktig att den faktiskt ändrade svensk historia, även om den idag är så gott som bortglömd.
Bakgrunden var denna:
Mellan år 1332 och 1360 tillhörde Skåne den svensk-norske kungen Magnus Eriksson. Men år 1360 erövrade den danske kungen Valdemar Atterdag landskapet och återförde det till Danmark.
Olika maktkamper i början av 1360-talet inom Sverige ledde till att Magnus Eriksson och hans son Håkan, som gjorts till kung av Norge, bytte sida och gick i allians med Valdemar. Håkan gifte sig med kung Valdemars dotter Margareta.
Mäktiga män i Sverige beslutade sig för att avsätta Magnus Eriksson som kung och vände sig till starka krafter i dagens Tyskland. 1363 skedde en invasion av Sverige från tyska Mecklenburg, som idag ligger strax sydost om Danmark. Sverige fick en ny kung vid namn Albrekt av Mecklenburg, som var son till Magnus Erikssons syster Eufemia.
Den nye kungen Albrekt av Mecklenburg insåg att han borde ta tillbaka Skåne från Valdemar Atterdag i Danmark och 1368 kom han hit till Lindholmen i ett försök att återta provinsen. Han belägrade borgen i ett helt år, men misslyckades svälta ut och erövra den. Han fick istället återvända till Sverige med oförrättat ärende. 1370 beslutades att Skåne skulle fortsätta att vara en del av Danmark, mot att tyskarna fick stora rättigheter i Skåne. Den stora förloraren var den svenske kungen.
Hans eget öde skulle också bli Lindholmen, skulle det visa sig. För 30 år senare, i slutet av 1380-talet hade Albrekt av Mecklenburg gjort sig ovän med samma krafter som han en gång haft hjälp av då han blev kung. Nu hade en stor landägare som hette Bo Jonsson Grip avlidit och ett bråk om han testamentet ledde till att de mäktiga männen i Sverige vände sig till Valdemar Atterdags dotter Margareta med en fråga om inte hon var villig att härska även i Sverige.
Margareta hade blivit änka samt även blivit av med sin son Olof, och hade därför ärvt både Danmark och Norge. Margareta tackade ja till erbjudandet och landsatte 1388 en trupp i Varberg i Halland och utanför Falköping mötte hon Albrekts trupper året efter, 1389.
Albrekt förlorade slaget vid Åsle och greps och fängslades tillsammans med sin son Erik, och satt sedan inspärrad här på Lindholmen.
Albrekt och Erik var fängslade på Lindholmen i sex år innan det hölls ett stort möte – ett toppmöte – på Lindholmen där det beslutades att Albrekt skulle frisläppas mot att han lovade att avgå som kung och gå med på att Margareta skulle få styra i Sverige.
Överenskommelsen bildade en bas för Kalmarunionen som sjösattes två år senare 1397, en personalunion mellan Sverige, Danmark och Norge med Margaretas adoptivson Erik av Pommern (som egentligen hette Bogislav) på tronen.
Så här viktig var alltså Lindholmen i svensk historia, för utan denna borg och händelserna som utspelade sig här, skulle svensk historia se helt annorlunda ut, med tanke på att Kalmarunionens vara eller icke vara var något som Danmark och Sverige sedan stred om, fram och tillbaka, i över hundra år.
Men borgen finns inte kvar. Idag återstår bara en hög med övergivna tegelstenar som legat här i hundratals år.
Besökt gärna Lindholmen men låt tegelstenarna ligga där för kommande generationer.



Get full access to Swedish Historian at swedishhistorian.substack.com/subscribe