Filosofiska rummet

Sveriges Radio

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Trekvart om människan, etiken och existensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

  1. Den starkes rätt – har den inte alltid gällt?

    31 JAN.

    Den starkes rätt – har den inte alltid gällt?

    Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig? Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Veckans tips:Bok:Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean DongFirst Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma AshfordInspiration:Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr

    44 min
  2. Medvetandet – vetenskapens blinda fläck

    17 JAN.

    Medvetandet – vetenskapens blinda fläck

    Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är?   Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande.  En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Veckans tips:Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip GoffNytt sinne:Bälte som vibrerar mot jordens nordpolArtikel om bältetArtikel:Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

    44 min
  3. På spaning efter filosofiska trender

    3 JAN.

    På spaning efter filosofiska trender

    Striden om kärnan i det mänskliga, dilemmat om domstolar ska trumfa politiken, och om den nya Galenskapens filosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Svenaeus spanar om kampen om frågan vad det är som gör oss till människor. Det första spåret är synen på människan som algoritm och frågan om AI kommer bli smartare än människan. Det andra är det biologiska spåret om synen på människan som ett djur. Det tredje spåret är synen på människan som ett moraliskt, meningsskapande, ansvarskännande väsen. Vilken betydelse har det vilken syn som vinner kampen?Jasmina spanar om en moralisk konflikt i klimatförändringens spår. Klimataktivister som anser att politiker borde göra mer för klimatet kan gå till domstol. I Nederländerna dömde Högsta domstolen regeringen att sänka utsläppen av växthusgaser. En dom i FN:s internationella domstol i somras har bäddat för fler processer där juridiken kan trumfa politiken.  Vad är det moraliskt det rätta, vilka ska ha makten över beslut om klimatåtgärder, folkvalda politiker eller domstolar? Sofia ser en trend som hon själv är delaktig i. Allt fler filosofer kommer ut med egna psykiatriska diagnoser och ansluter sig till en ny filosofisk strömning: Philosophy of Madness. Där använder man den egna erfarenheten för att se på olika psykiska tillstånd eller på världen. Vad får dessa filosofer syn på och måste man ha egna erfarenheter för att nå kunskap? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet och Jasmina Nedevska, doktor i statsvetenskap och forskare i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl  Boktips för 2026:Verklighetens död - Helena GranströmJustice by Means of Democracy - Danielle AllenAgainst Willpower: Self-Control, Agency, and Society - Polaris Koi Tänkare som nämns i programmet:Peter Godfrey SmithShmuel NiliThi Nguyen

    44 min
  4. Fråga filosofen: Vad innebär alla människors lika värde?

    2025-12-20

    Fråga filosofen: Vad innebär alla människors lika värde?

    Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger:  Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel.  Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon. Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet.  Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?   Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

    44 min
  5. Har synen på barn ändrats om 13-åringar sätts i fängelse?

    2025-12-06

    Har synen på barn ändrats om 13-åringar sätts i fängelse?

    Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar?Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion? Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet?Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet:Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl   Veckans tips: Böcker: Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein - Wolfram EilenbergerHäng city - Mikael YvesandTV-serie:Adoloscence - Philip Bartantini

    44 min
  6. Blir vi säkrare av upprustning?

    2025-11-22

    Blir vi säkrare av upprustning?

    Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden? Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…? När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen? Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl    Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues Lacan Böcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

    45 min
  7. bell hooks – feminstikonen som hävdade att kärleken kunde revolutionera samhället

    2025-10-25

    bell hooks – feminstikonen som hävdade att kärleken kunde revolutionera samhället

    bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks?Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Konst:The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830Film:Sentimental value - Joachim TrierBöcker av bell hooks som nämns i programmet:Allt om kärlek: nya visionerÄr jag inte en kvinnaFeministisk teori: Från marginal till centrumBelongingBone BlackVideo:Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

    45 min
4,3
av 5
564 betyg

Om

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Trekvart om människan, etiken och existensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

Mer från Sveriges Radio

Du kanske också gillar