300 avsnitt

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Filosofiska rummet Sveriges Radio

    • Religion och spiritualitet
    • 4.3, 330 betyg

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

    Romanen som filosofiskt redskap

    Romanen som filosofiskt redskap

    Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet.

    Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen?
    Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Förnuft och känsla

    Förnuft och känsla

    Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

    Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den?
    Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

    Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

    Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

    Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961.
    I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik.
    I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död.
    BOKTIPS I PROGRAMMET:

    Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.
    Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)
    Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)
    Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Hopp - motivation eller snuttefilt i en osäker tid?

    Hopp - motivation eller snuttefilt i en osäker tid?

    Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar.

    I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede.
    Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    Lusten att äga - om konstnärliga och andra värden

    Lusten att äga - om konstnärliga och andra värden

    Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar.

    I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk.
    Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen?
    Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    Vad krisen lär oss

    Vad krisen lär oss

    Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

    Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten?
    En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft?
    Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 44 min

Kundrecensioner

4.3 av 5
330 betyg

330 betyg

Småbarnsmamman2 ,

Vinklad

Som vanligt när Sveriges radio producerar något så är det vänstervinklat.

Jeesz ,

Filosofiskt var ordet

En tänkvärd podd som tar upp människans alla innersta funderingar, komplexa som simpla. Men snälla skippa Dick Harrison🥱 i alla poddavsnitt han deltar i blir tyvärr så mycket sämre då han alltid vet allt till 1000%! Ingen annans reflektion, fundering, känsla eller åsikt räknas, utan fullkomligt körs över av Mr Professorn. Otrevlig, arrogant och besserwisser har nämligen fått ett ansikte pga honom.

rubydaweeb ,

!!

Nice

Mest populära podcaster inom Religion och spiritualitet

Andra som lyssnade prenumererar på

Mer av Sveriges Radio