Filosofiska rummet Sveriges Radio

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker?
Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception.
Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?
I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. 
Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?
Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.
Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel?Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?
Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
 
 

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.
Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?
För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.
Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet – en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?
AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet?
AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.
Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.
Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.
Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.
Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.
Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.
Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?
För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.
Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl
Filosofer som tas upp i programmet:
John Searle
Hubert Dreyfus
Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus
René Descartes