Gräns

Sveriges Radio

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

  1. Så kan Kanada trotsa Trump genom att köpa JAS Gripen

    2 FEB.

    Så kan Kanada trotsa Trump genom att köpa JAS Gripen

    Det pågår en duell mellan Sverige och USA om att få sälja stridsflygplan till Kanada. Det självklara valet borde vara USA men inte längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter en flera år lång process bestämde Kanada 2022 att landets nya stridsflygplan skulle bli amerikanska F‑35 från tillverkaren Lockheed Martin. På förlorarsidan stod svenska Saab med sitt JAS Gripen, som gick miste om en affär värd runt 250 miljarder kronor. Sedan dess har Trump inlett ett handelskrig mot grannen i norr med höga importtullar, vilket slår hårt mot den kanadensiska ekonomin som är tätt sammanflätad med den amerikanska. – Det är tre fjärdedelar av Kanadas export som går till den amerikanska marknaden, säger Christophe Premat, föreståndare för Centrum för Kanadastudier vid Stockholms universitet.  Trump har också en fientlig ton mot Kanada och har antytt att grannlandet borde ingå i USA om de vill slippa tullarna. Ett av motdragen från Kanada blev därför att göra en översyn av det tidigare beslutet att köpa amerikanska stridsflygplan. Det här har öppnat upp för Saabs JAS Gripen‑E. – Saabs nackdel har blivit en enorm fördel. Nu utvärderar länder sin försvarsmateriel baserat på hur bra respektive produkt är, och dessutom är det en fantastisk fördel att vara ett land som Sverige, som är pålitligt och aldrig skulle göra ett annat land förnär, säger Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council där hon bland annat följer svensk vapenexport. Kill switchMen det handlar inte bara om politik. Det finns en oro i flera länder som köpt F‑35‑plan att USA i framtiden kan göra deras stridsflygsflotta i princip obrukbar. Det har till och med talats om att det finns en inprogrammerad avstängningsknapp i F‑35 som USA kan använda mot länder som trilskas. Men riktigt så illa verkar det inte vara. – The problem of having something like a kill switch that's remotely operated is that it creates a very big attack surface for a cyber attack… what if an adversary gets access to the kill switch? So I think that's a major objection to the idea that such a thing exists, säger Bill Sweetman, amerikansk analytiker med fokus på stridsflyg. Men det finns andra sätt USA kan göra F‑35 i princip obrukbara. Bill Sweetman – The critical software that allows the aircraft to identify threats and develop tactics and navigate accordingly, that critical software is only updated in a lab in Florida that is under US control. Det här beroendet har alltid funnits och oroat länder som köpt F‑35. Men det har ändå accepterats. Fast oron för Trump och vad som händer efter honom gör att allt fler röster nu hörs om att välja andra plan. Skulle Kanada riva kontraktet med Lockheed Martin och i stället välja Gripen kommer det beslutet att sända chockvågor över världen. – När man köper ett stridsflyg är det på riktigt ett strategiskt val som har återverkningar decennier efteråt. Det skulle verkligen vara ett blytungt strategiskt val och en stor kursändring som Kanada skulle göra i så fall, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Gripen-E vs F-35JAS Gripens fördel är att beroendet av USA minskar. Men F‑35‑förespråkarna säger att det är värt att behålla beroendet eftersom Gripen är ett sämre plan. Och nyligen fick de vatten på sin kvarn. I november publicerades en hemlig rapport som läckt till media, och den visade att F‑35 sopade mattan med Gripen när det kanadensiska flygvapnet utvärderade planen 2021. Men när experter i sin tur granskar rapporten ser den märklig ut. – Med risk för att framstå som en dålig förlorare från svensk sida, så var det ett lite mystiskt testresultat, säger Andreas Hörnedal på FOI. En sak som stack ut var att Gripen‑E fick låga poäng när det gäller förmågan att uppdateras med ny mjukvara över tid och att man inte är bunden till Saabs egenutvecklade programvara. – Gripen‑E:s största fördel är just att den är förberedd för att kunna göra uppgraderingar enkelt. F‑35 är gjord för att kunna uppgraderas också, men det man har sett hittills är att uppgraderingar i regel blir ganska dyra, säger Hörnedal. En annan märklig sak med rapporten är att den över huvud taget blev offentlig, i och med att den är topphemlig. – It was a deliberate move to sabotage any plan to acquire the Gripen. I think there's no other way to put it, säger Bill Sweetman. Saabs chanserF‑35‑förespråkarna är beredda att ta till oschyssta metoder. Men Sverige lägger sig inte heller platt. I höstas reste en stor delegation med kungen i spetsen till Kanada och besökte bland annat den kanadensiska flygplanstillverkaren Bombardiers fabrik. Och vice statsminister Ebba Busch (KD) lyfte i tv fram Gripens alla fördelar, men också alla jobb det skulle skapa i Kanada. Det här oblyga sättet att marknadsföra vapen utomlands är helt nytt, menar Elisabeth Braw vid tankesmedjan Atlantic Council: – Det har skett ett, tycker jag, väldigt märkbart skifte inom Sveriges tillvägagångssätt. Om det funkar återstår att se. Ännu pågår inga formella förhandlingar mellan Kanada och Saab, men kanadensiska myndigheter har bett Saab svara på en del frågor. Och vid sidan av F‑35 verkar det inte finnas något annat alternativ än Saabs. – I Kanada talas det idag mer om JAS Gripen än under större delen av 2010‑talet, och Gripen nämns som det mest realistiska europeiska alternativet. Det är bra nyheter för Sverige, skulle jag säga, säger professor Christophe Premat vid Centrum för Kanadastudier på Stockholms universitet. TEXT: KALLE GLAS Medverkande Elisabeth Braw, seniorforskare vid tankesmedjan Atlantic Council Bill Sweetman, analytiker med fokus på stridsflyg Christophe Premat, professor och föreståndare på Centrum för Kanadastudier vid Stockholms Universitet Andreas Hörnedal, forskningsledare på avdelningen för försvarsteknik på Totalförsvarets forskningsinstitut Claes Aronsson och Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: CBC, CTV, CNBC, CNN

    30 min
  2. Därför är vi dåliga på att prata om försvaret

    19 JAN.

    Därför är vi dåliga på att prata om försvaret

    Militära säkerhetsfrågor dominerar idag den allmänna debatten, samtidigt är det få utanför Försvarsmakten som förstår det militära språket fullt ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betyder egentligen, brigad, artilleripjäs och operation ostbåge? När militärer pratar kan det antingen vara jättetydligt med vad som menas – men lika ofta kan det vara rena grekiskan. Och om allmänheten inte förstår vad militärer säger så är det ett problem när försvarsfrågor tar en allt större plats i våra liv.   – Vi har ju varit väldigt, väldigt, väldigt dåliga på att kommunicera och ha den här folkförankringen i synnerhet efter att vi gjorde den här pausen på värnplikten, säger Joakim Paasikivi som kanske är den expert som hörs mest i olika försvars frågor. Det militära språket måste vara rakt och tydligt - en order får inte missförstås. Men det har också gjort språket exkluderande. – I möjligaste mån när vi skriver våra texter ska de vara begripligt. Sen kommer vi till en gräns när vissa begrepp inte går att översätta till något annat. Det går till exempel inte att ersätta ordet brigad med jättestor byggkloss av människor. För det blir bara infantilt, säger Arméns kommunikationschef Dag Enander. Uppdatering: Vi sa felaktigt att staten bekostar hemtjänst och förskola, rätt är kommunerna. Medverkar Dag Enander, arméns kommunikationschef Joakim Paasikivi, flitigt förekommande expert i medier David Carlqvist, reservofficer och tidigare journalist på Sveriges Radio Programledare Josefine Owetz och Claes Aronsson Producent Kalle Glas

    29 min
  3. Så förbereder sig Sverige för ett kärnvapenanfall

    6 JAN.

    Så förbereder sig Sverige för ett kärnvapenanfall

    Allt fler länder dammar av sina kärnvapenarsenaler och det pratas till och med om provsprängningar igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten 2025 nämnde president Donald Trump att USA borde testa sina kärnvapen igen. Många undrar exakt vad han menade - vissa tolkade det som att han pratade om provsprängningar. Ryssland och president Putin svarade med att de också skulle börja testa sina kärnvapen. – Man ska se det som ett mer allmänt spel där både USA och Ryssland försöker känna vart den andra är på väg, säger Karl Sörenson som är forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Det framstår som att Trump satte snöbollen i rörelse, men det är nog mer sant att han bara reagerade på Rysslands kärnvapenupprustning som pågått en tid. Ryska kärnvapentesterRyssland har testat nya vapensystem som kan bära kärnvapenstridsspetsar. Det ena är långdistansroboten Burevestnik, som drivs av en kärnreaktor och därmed har en enorm räckvidd. Det andra exemplet på att ryssarna testar sin kärnvapenförmåga handlar om den obemannade ubåten Poseidon som kan bestyckas med en kärnvapenstridsspets. – Ryssland har flyttat fram positionerna enormt och det är en väldigt omfattande kärnvapensignalering som de har ägnat sig åt, säger Sörenson. Kinas kärnvapen ökarAtt Donald Trump pratar om att testa USA:s kärnvapen handlar inte bara om Ryssland. Även Kina har i skuggan av de två stora kärnvapenmakterna sakta men säkert rustat upp och skaffat fler kärnvapenstridsspetsar. – Då kan man fråga sig: Varför spelar storleken på de här arsenalerna så stor roll? Det har att göra med vilken typ av strategi ett land med kärnvapen har valt att använda, säger Sörenson. En strategi är att använda kärnvapnen för att slå ut motståndarens kärnvapenarsenal och konventionella vapensystem. Det är den doktrinen som Ryssland och USA använder. I den den andra strategin är syftet med kärnvapnen att kunna hota med vedergällning om man själv blir attackerad. Den här doktrinen har Storbritannien och Frankrike, och fram tills nyligen Kina som nu ser ut att byta strategi. – De förväntas nu gå upp och kanske lägga sig i paritet med USA och det skapar problem för USA. Hur ska de hantera det? Ska de dubbla sin arsenal? Det kanske inte behövs, men de kommer nog sannolikt behöva göra nån typ av upprustning, säger Sörenson. Brutna kärnvapenavtalUnder 90- och 00-talet rustade världens kärnvapenmakter ner. Ett av de viktigare avtalen om nedrustning kallas för Nya start-avtalet där USA och Ryssland lovade att begränsa storleken på sina arsenaler. Det avtalet löper ut i februari 2026 och det är oklart om det kommer förlängas. Ett annat oroväckande tecken i tiden är att det avtal som förbjuder provsprängningar av kärnvapen, provstoppsavtalet CTBT, inte ratificeras av tillräckligt många nationer. – Det återstår nio länder som ska göra det, däribland USA, Kina och Ryssland. Ryssland hade ratificerat, men de drog tillbaka sin ratificering 2023, säger Anders Ringbom på FOI.TEXT: Kalle Glas Medverkande:Karl Sörenson, forskningsledare på kärnvapenanalysprogrammet Totalförsvarets forskningsinstitut   Anders Ringbom, forskningschef på FOI på enheten för kärnvapendetektion.  Maria Gussarsson docent i militärhistoria på Försvarshögskolan.  Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Research och manus: Jimmy Halvarsson

    26 min
  4. Därför ska det civila försvaret tänka krig - inte kris

    2025-12-23

    Därför ska det civila försvaret tänka krig - inte kris

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar.   Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB. – Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris.  Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen. – Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell. Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet.   – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig. Text: Kalle Glas Medverkande: Mikael Frisell, Generaldirektör på MSB Programledare: Claes Aronsson Producent: Kalle Glas

    26 min
  5. Bråk i agent-Sverige om ny underrättelsetjänst

    2025-12-09

    Bråk i agent-Sverige om ny underrättelsetjänst

    Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion. Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten. ”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef.  Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper. ”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”. Text: Kalle Glas MEDVERKANDE Stefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012 Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området. Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan. Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén. Producent: Kalle Glas Ljudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

    30 min
4,5
av 5
559 betyg

Om

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Du kanske också gillar