Gräns

Sveriges Radio

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

  1. Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen

    27 APR.

    Så kan ryska vapen hamna hos svenska gängen

    Det finns en stark oro för att vapen som används i kriget i Ukraina ska hamna hos kriminella i Sverige och andra länder när striderna upphör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det strömmar fortfarande in vapen till Sverige från forna Jugoslavien trots att det gått 25-30 år sedan de slutade strida där. Under året har det gjorts rekordbeslag av handgranater i Sverige till exempel. De här vapnen används av de kriminella gängen. Nu när det pågår ett nytt krig i Europa finns det en risk att vapen kommer smugglas från Ukraina på liknande sätt i framtiden. Särskilt de vapen som inte finns registrerade. – Jag vet ju att inledningsvis av den fullskaliga invasionen så bildades det ju en massa milisgrupper och dessa milisgrupper utrustades ganska snabbt för att kunna försvara sin stad eller sitt område, säger major Roger Djupsjö som arbetar med de svenska leveranserna av vapen till Ukraina. Ryska vapenDet är inte bara vapnen som västvärlden sänt till Ukraina som riskerar att hamna i fel händer. Det finns andra vapen som ligger ännu mer i farozonen. Ta till exempel alla hundratusentals vapen som ryska soldater blivit av med när de dödats. Många av de här vapnen har hamnat hos nya ägare och är ofta inte registrerade någonstans. – Det är de vapnen som är den stora utmaningen, säger Magnus Jacobson Silverryd som är senior expert på Folke Bernadotteakademin. Det har hänt många gånger förrKrigen i forna Jugoslavien är bara ett i raden av skräckexempel på hur det kan gå om vapen får flöda fritt i samhället utan att staten har någon kontroll. Gemensamt för de flesta fallen där det gått riktigt illa är att västvärlden först pumpat in en massa vapen i en stat som sedan har kollapsat. Irak, Afghanistan och Libyen är tre exempel. Även Ukraina har en historik av vapensmuggling efter Sovjetunionens fall då korruptionen var utbredd och det fanns gott om vapen kvar från den röda armén, men det finns en del som talar för att historien inte ska upprepa sig. Ukraina är en fungerande stat till skillnad från de länder som tidigare haft problem med vapenspridning. – Ukraina har inte kollapsat. Det finns mycket som Ukraina fortfarande kan göra själv, säger Pieter Wezeman som är senior forskare på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Arbetet är redan igångDet pågår en massa projekt både internt i Ukraina för att förhindra att det blir som efter krigen i Jugoslavien. Många organisationer i Europa har tänkt på den här frågan från det att västvärlden började skicka vapen till Ukraina. – Så det här finns med på dagordningen på varenda möte där vi pratar vapen, säger Jesper Liedholm som är analytiker på Tullverket. Det pågår ett omfattande arbete i Ukraina med att på olika sätt få ordning på vapen-registrering och -lagstiftning och att få bukt med korruptionen. Om eller när kriget tar slut blir det viktigaste att skapa en trygghet i Ukraina så att människor vågar lita på att de klarar sig utan vapen. – En afrikansk kollega sa till mig för någon månad sedan att det gäller att avväpna människors sinnen. Där det finns ett behov av att skaffa sig ett vapen kommer folk att försöka hitta ett sådant, säger Magnus Jacobson Silverryd på Folke Bernadotteakademin. Claes Aronssonclaes.aronsson@sverigesradio.se Medverkande: Major Roger Djupsjö, lärare Försvarshögskolan Magnus Jacobson Silverryd, senior expert Folke Bernadotteakademin Jesper Liedholm, analytiker Tullverket Pieter Wezeman, senior forskare Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. Claes Aronsson, programledare Sylvia Dahlén, programledare Kalle Glas, producent Ljudkällor: SR, Netflix, Tucker Carlson Network, France24, TV4, Forbes

    27 min
  2. Så funkar den svenska oljereserven

    17 APR.

    Så funkar den svenska oljereserven

    När robotarna viner i Mellanöstern blir det tydligt vilken maktfaktor det är att kontrollera oljan. Och Sverige tvingas göra den största tappningen av olja någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oroligheterna i Iran gör att det så viktiga Hormuzsundet blir en bricka i spelet, där en femtedel av av all olja och gas passerar. Nu har sundet varit stängt i snart två månader vilket påverkat priset på olja markant, som i förlängningen kan påverka världsekonomin. För att försöka mildra det skenande oljepriset har Internationella Energirådet nu öppnat upp reserverna och låter olja flöda ut på marknaden. Det här kallas för lageravtappning och det har gjorts fem gånger tidigare, men den här gången sticker ändå ut. – IEA gick ut med att man ville göra en större lagertappning, den största som har gjorts genom historien. Man vill lagertappa 400 miljoner fat av de 1,8 miljarderna, säger David Sällh som arbetar med beredskapsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Beredskapsoljelagret, som är gemensamt för de 32 medlemsländerna, är en följd av 1970-talens oljekriser då ransoneringar tvingades göras och varmvattnet stängdes tidvis av. Idag är vi inte lika beroende av olja från Mellanöstern eftersom vi mestadels köper olja från Nordsjön, och våra hus värms upp med annat än olja. Det i kombination med oljereserven gör att vi har bättre förutsättningar vid denna oljekris. Men vissa drivmedel börjar det bli ont om, som till exempel flygplansbränsle och diesel. – Det vi har identifierat är att flygfotogenet, det vanligaste flygbränslet, kan man säga, är det som är störst risk för brist i nuläget. Det beror dels på att vi har en relativt liten flygfotogenproduktion i Sverige och i EU, sett till vår totala användning, säger Rebecka Bergholtz, analytiker på Energimyndigheten. Men om situationen i Mellanöstern skulle eskalera kan de åtgärder vi byggt upp ändå visa sig otillräckliga. – Att man börjar återigen bomba olika typer av anläggningar, det är det absolut värsta. Och att man börjar sikta in sig på de här olika fartygen som ligger där. För då tappar vi ytterligare fartygskapacitet, vi tappar produktionskapacitet och det kommer ta lång tid att läka globalt, säger David Sällh. TEXT: Sylvia Dahlén MEDVERKANDE: Rebecka Bergholtz, analytiker på avdelningen för energiberedskap på Energimyndigheten. David Sällh, ansvarig för trygghetsfrågor på branschorganisationen Drivkraft Sverige. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

    16 min
  3. Svensken som räddat hundratals liv i Ukraina

    13 APR.

    Svensken som räddat hundratals liv i Ukraina

    Alexander Lindström arbetade 1.5 halvt år som sjukvårdare i Ukrainas armé. Han konstaterar att svensk sjukvård inte är redo för kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lämnar Alexander Lindström Sverige och den officersutbildning han påbörjat. Han tar i stället anställning som frivillig sjukvårdare och ska under sina 1,5 år i landet ha vårdat över 300 soldater vid fronten. – Jag har ju övat hela mitt vuxna liv nästan – på att försvara Sverige, försvara demokratin. Att under en blågul flagg strida mot ett ryskt försök att begränsa demokratin. Det är det jag är i Försvarsmakten för att göra. Det är inget jobb där man tjänar pengar, det är inte jättebra framtidsutsikter, men jag tror på det – och det var det jag såg hända i Ukraina, säger Alexander Lindström om varför han sökte sig dit. Under sin tid där hann han arbeta både under offensiverna i Charkiv och Zaporizjzja, men också vid striderna i Bachmut – ett slag som beskrivits som det blodigaste sedan andra världskriget. – Det var så mycket drönare, det var så mycket artilleri och det var ständiga ryska angrepp till fots. Det var otroligt svårt, för rörligheten begränsades så mycket att skadade blev kvar väldigt länge på skadeplatser, säger han. Att vårda skadade i fält är alltid utmanande, och det blev inte lättare av den ständiga bristen på sjukvårdsmaterial. Alexanders sjukvårdsenhet, som bestod av fyra personer, stödde en bataljon med runt tusen stridande soldater. Under den ukrainska motoffensiven i Zaporizjzja hade de sju doser smärtstillande läkemedel i sina förråd. Att behöva vårda sårade soldater utan smärtlindring är otrevliga minnen i dag. Han minns särskilt ett fall där en soldat skadats i låret. – Man kunde få ner tre knytnävar i hans lårmuskel, och där satt jag och funderade: Har vi råd att ge honom en dos smärtlindring? Ja, en dos kan vi acceptera. Men hans smärta och lidandet som han fick gå igenom – bara för att vi inte hade rätt resurser – det är sådant man kommer ihåg, när det inte riktigt gick som det skulle, säger han. Men utöver att ge vård under knappa och spartanska förhållanden var Alexander och hans sjukvårdskollegor ständigt utsatta för ryska attacker. Trots att det strider mot krigets lagar såg Ryssland dem som prioriterade mål. – Det är för att det har en väldigt stor effekt på förbanden som slåss. En skyttesoldat kan ta väldigt stora risker om han har förtroende för sin organisation. Men sekunden han vet att kedjan bakåt är bruten – den dagen han hör att förbandsplatsen inte finns längre, eller att sjukvårdstransporten har sprängts – då börjar han tveka. När någon då säger åt honom att storma, att gå framåt och ta en otrolig risk, då tänker han efter för första gången. Då kanske han inte tar det steget, eller så gör han det mindre entusiastiskt. Därför var vi prioriterade mål. Det drog ner stridsmoralen på vår sida när vi förlorade sjukvårdare. Att Ryssland så flagrant bryter mot krigets lagar innebär att Sverige måste tänka om kring hur man vårdar skadade i krig. – Förut har vi i Sverige övat på att ställa upp sjukvården på en stor öppen äng, med ett stort rött kors på uppblåsbara tält. Jättebra, så att fienden inte råkar skjuta på oss. Men nu vill fienden skjuta på oss. Då måste man göra helt tvärtom. Man måste gömma sig, man måste gräva ner sig. Man kan inte samla skadade på en plats – för då kommer de att skjuta, bara för att slå ut dig, säger Alexander. TEXT: Kalle Glas

    26 min
  4. Så värvas spioner för att komma åt Sveriges hemligheter

    6 APR.

    Så värvas spioner för att komma åt Sveriges hemligheter

    Därför är vissa människor lättare att värva som spioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det pågår en ständig kamp mellan underrättelsetjänster att värva spioner och komma åt motståndarens hemligheter, och sen kriget i Ukraina bröt ut har det behovet ökat. Men hur värvas en agent? Finns det särskilda personlighetsdrag en underrättelseofficer letar efter i jakten på spioner? Och vad är egentligen skillnaden mellan en spion, agent och underrättelseofficer? Gräns kör live på poddfest om spioner. Medverkande: Carolina Angelis, Säkerhetsexpert och före detta underrättelseofficer på MUST och FRA. Elina Elveborg Lindskog, Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Anna Lioufas. Analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas

    28 min
  5. Så överrumplade ukrainska förband ryssarna vid fronten

    30 MARS

    Så överrumplade ukrainska förband ryssarna vid fronten

    Ukraina har gått på offensiven, men omvärldsläget med krig i Iran och bråkiga EU-länder riskerar att kasta grus i den Ukrainas krigsmaskineriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De flesta som följer kriget i Ukraina har väntat på en rysk våroffensiv, men i stället är det Ukraina som har tagit initiativet. I slutet av januari gick de till motanfall och lyckades bryta igenom de ryska ställningarna på flera frontavsnitt. Det är första gången på två och ett halvt år som Ukraina tar mer terräng än de förlorar. – Till exempel har man lyckats ta sig in i de här så kallade dödszonerna, alltså de områdena längs fronten som helt domineras av drönare och där det nästan är omöjligt för trupp eller fordon att ta sig in i eller förflytta sig, säger Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. En förklaring till framgångarna är att Elon Musk har beslutat att stänga ner sitt satellitsystem Starlink på den ryska sidan. Ryssarna kan helt enkelt inte i samma utsträckning se vad som händer ute på slagfältet när de inte har någon internetuppkoppling. Det har Ukraina utnyttjat. – Det systemet gör att man kan agera mycket snabbare än vad motståndaren kan. Det är det som ger framgång på slagfältet, säger Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Iran–kriget hotar framgångarnaMen det finns mörka moln på himlen för Ukraina. USA:s och Israels attack mot Iran har lett till åtminstone två positiva saker för Ryssland. Det första är att priset på olja har skjutit i höjden. Det innebär att den ryska statskassan varje dag ökar med över en miljard kronor. Ett annat stort problem till följd av kriget i Iran är att det riskerar att bli brist på luftvärnsrobotar när USA, Israel och gulfstaterna ska skydda sig mot iranska motattacker. Och det här är vapen som Ukraina desperat behöver. – Det kommer att bli ett stort problem de kommande månaderna, alltså Ukrainas förmåga att skjuta ner kryssningsrobotar och luftvärnsrobotar, eftersom det produceras väldigt få avancerade luftvärnsrobotar. Så det är också en stor vinst för Moskva, säger Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring och forskare vid Försvarshögskolan. TEXT: Kalle Glas MEDVERKANDE: Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring vid Försvarshögskolan Johan Huovinen, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan Lubna El-Shanti, Ukraina korrespondent för Sveriges Radio. Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Tekniker: Mats Jonsson

    27 min
  6. Så kunde Sverige hamnat i strid på Grönland mot USA

    20 MARS

    Så kunde Sverige hamnat i strid på Grönland mot USA

    När Sverige skickade militär till Grönland tonades anledningen ner, men den Svenska närvaron kan varit för att skydda mot ett amerikanskt angrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av januari och USA har precis attackerat Venezuela, presidenten avsätts. När Donald Trump väljer att prata om Grönland dagen efter attacken bedöms läget vara superfarligt, säger en källa inom danska säkerhetstjänst till Danmarks Radio. Senare under januari skickar Danmark och flera andra länder personal från Försvarsmakten till Grönland. Danmarks Radio har pratat med en rad centralt placerade källor från flera länder som uppger att danska soldater gjorde sig redo för strid mot USA. Även Sverige skickade skickade militär personal till Grönland i januari, som beskrev det som förberedelser inför en övning. Men i själva verket kan det varit det för att skydda ön mot ett amerikanskt angrepp. – De är verkligen uppseendeväckande, måste man säga. Danmark känner sig så. så hotat av ett amerikanskt angrepp så [00:30] att man förbereder sig för väpnat motstånd mot ett sådant. Det är ingenting som någon hade trott på innan den nuvarande Trumpadministrationens tillträde, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi.  Danmarks Radio beskriver hur danska soldater tillsammans med militärer från Sverige och flera andra Natoländer gjorde sig redo för strid mot allierade USA. – Det är det som blodpåsarna berättar. Men man hade också med sig sprängmedel för att kunna sabotera flygfält och göra dem obrukbara för amerikanare.  De nya uppgifterna från DR förstärker bilden av att Grönlandskrisen är det värsta som Nato varit med om.  – En framstående dansk Nato -forskare och krigsvetare beskrev läget som att Nato ligger på intensiven. MEDVERKANDE: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och lektor i säkerhetspolitik och strategi. Sylvia Dahlén och Claes Aronsson, programledare. Kalle Glas, producent.

    12 min
  7. Därför har Sverige börjat pressa Putins skuggflotta

    13 MARS

    Därför har Sverige börjat pressa Putins skuggflotta

    De senaste veckorna har Sverige och andra länder med kust i norra Europa gått från ord till handling för att stoppa den ryska skuggflottan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska skuggflottan växte sig stark 2023 efter det att EU och G7 satt ett tak för hur mycket Ryssland fick ta betalt för oljan som exporteras sjövägen. För att kunna fortsätta att sälja olja till det högre världsmarknadspriset bytte Ryssland ut alla sina oljefartyg mot andra som var registrerade utomlands. – Ja, man har ju helt enkelt dammsugit marknaden efter äldre tankfartyg som olika rederier runtomkring har varit intresserade av att tjäna pengar på att sälja till Ryssland, säger Torbjörn Becker som är chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Klirr i kassan för RysslandI dag består skuggflottan av ungefär 1 200 äldre fartyg som ofta är dåligt försäkrade och inte särskilt sjödugliga. De är helt enkelt tickande miljöbomber i den känsliga Östersjön, men det finns flera anledningar till att skuggflottan är ett problem. Ett annat är att den gör det möjligt för Ryssland att fortsätta att tjäna stora pengar på oljeexporten. Oljan står för åtminstone en tredjedel av den ryska statsbudgeten och är huvudskälet till att den ryska regimen kan fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina. – Det är väldigt viktigt att förstå att för Ukraina spelar det roll om Ryssland har råd att köpa hundra raketer eller drönare från Kina, Iran eller andra länder, eller femtio, säger Becker. Hårdare tag mot skuggflottanSkuggflottan har länge kunnat jobba ganska ostört men under det senaste året har EU börjat införa sanktioner mot fartygen. Ungefär halva skuggflottan har sanktioner mot sig, vilket gör att de får det svårare att få service och hjälp med annat, men det här räcker inte för att slå ut skuggflottan. – Jag tror inte man ska prata så mycket om nya sanktioner hit och dit utan i stället fundera på hur de som finns ska realiseras och omsättas, säger Linus Fast som forskar på sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det verkar som att flera länder runt Östersjön och Nordsjön nu börjat göra just det. Häromveckan bordade belgisk militär med hjälp från Frankrike ett fartyg som hade falska flagg från Guinea men med kopplingar till Ryssland. Några dagar senare bordade Kustbevakningen och polisens insatsstyrka ett fartyg utanför Trelleborg. Även det med falsk flagg, vilket är ett brott mot havsrätten som annars ger fartyg med utländsk flagg stora friheter. Den här offensiven mot skuggflottan som vi sett under den senaste tiden kan också leda till att spänningarna på Östersjön ökar. Hör mer om det i det här avsnittet av Gräns. UPPDATERING: I en tidigare version lät det som att om Sverige införde regler för dubbelskrov så skulle man kunna förbjuda gamla fartyg att verka i Östersjön. Vi har nu förtydligat det partiet. Det som syftades på är att om Sverige och andra länder införde liknade regler som regeln om dubbelskrov, så skulle det få stor effekt. Claes Aronssonclaes.aronsson@sr.se Ljudkällor: SR, SVT Medverkande: Torbjörn Becker, Chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm Linus Fast, Forskare i sjösystem på Totalförsvarets Forskningsinstitut Lena Lindgren Schelin, Generaldirektör Kustbevakningen Kalle Isaksson, Vakthavande befäl på Kustbevakningen Claes Aronsson, Programledare Sylvia Dahlén, Programledare Kalle Glas, Producent

    27 min
  8. Så hotas Sverige av Rysslands kemiska vapen

    2 MARS

    Så hotas Sverige av Rysslands kemiska vapen

    Kemiska vapen är förbjudna trots det använder Ryssland det i stor skala i Ukraina och nu gör sig Sverige redo för att möta hotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan åtminstone 2024 har Ryssland på ett systematiskt sätt använt kemiska vapen för att slå ut ukrainska soldater. – Ukraina har ju rapporterat in ungefär 15 000 fall där det bekräftats att kemikalier används i krigföringen. Det är ju tillbaka på slagfältet i stor skala och på daglig basis, säger Rikard Norlin, expert på kemiska vapen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den oberoende organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, har inte kunnat arbeta på plats i Ukraina i den utsträckning som skulle ha behövts på grund av faran, men vid tre tillfällen har man kunnat ta prover och bekräftat användningen av tårgasen CS. Soldater utan skyddsmask tvingas upp ur sina värn ut i den öppna terrängen där de är oskyddade mot drönare, artilleri och kulor. – Alla normalt funtade människor flyr därifrån eller ger sig. Det blir en instinkt att bara slippa smärtan och obehaget, säger Norlin. Tårgas är inte dödligt, men konsekvensen kan ändå bli döden. Tårgas är också förbjudet att använda i krig enligt kemvapenkonventionen, CWC, som Ryssland har ratificerat. Dödliga stridsgaserDet finns många vittnesmål från ukrainska soldater om att de utsätts för annat än bara tårgas. – Det har eskalerat med gasattacker av stridsgas – inte tårgas, utan riktig stridsgas, säger Christer, som är svensk frivillig soldat i Ukraina. Han har varit hemma i Sverige i vinter och fyllt på med materiel som efterfrågas vid fronten. Där har skyddsmasker blivit ett måste. Vad det är för typ av kemisk gas har inte bekräftats, men att något använts vittnar inte minst döda soldater om. – Det är soldater som inte har skottskador eller den typen av trauma. Men de verkar ha dött av någon form av förgiftning. Ukraina kan dock inte med enkla medel vid fronten bestämma vad det är de har avlidit av, säger Rikard Norlin. Flera underrättelsetjänster har offentligt sagt att ämnet klorpikrin använts av Ryssland i Ukraina. Det är att likna vid tårgas, men med skillnaden att den dödar. – Vid låga doser är den väldigt irriterande i luftvägarna, och ju högre dos du får, desto sämre kommer du att må – och till slut är den också dödlig. Det krävs inte superhöga doser för att den ska bli dödlig, säger Per-Anders Enquist vid Försvarsmaktens CBRN-enhet vid Totalförsvarets skyddscentrum. Att Ryssland eskalerar användningen av kemiska vapen i Ukraina borde inte förvåna någon med tanke på landets historik. Ryssland hade tidigare en av världens största arsenaler av kemiska vapen, uppskattningsvis 40 000 ton. Det sista ur den arsenalen ska ha destruerats så sent som 2017, enligt kraven i konventionen mot kemiska vapen som ratificerades 1997. – Enligt kemvapenkonventionen skulle de ha förstört allt det där, men det är tydligt att det finns kvar. Det såg vi med Navalnyj och Skripal. Det finns saker kvar där, säger Enquist. Sverige rustarDet finns många tillfällen då kemiska vapen använts och där civila drabbats. – Händelserna i Irak, i Halabja, var nog några av de värsta gasattackerna som har skett. Över 5 000 civila strök med, säger idéhistorikern Peter Bennesved vid FOI. Och Sveriges civila försvar har börjat förbereda sig på kemiska attacker. Idag finns tillverkning av skyddsmasker i bland annat Kristianstad och Ystad. Ministern för civilt försvar, Carl-Oscar Bolin, presenterade vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen tidigare i år att Myndigheten för civilt försvar köpt in 20 000 skyddsmasker. Förutom inköp av masker hölls förra året en stor övning i Holmsunds hamn utanför Umeå. Scenariot: Ryssland har spridit ut en farlig och frätande syra. Just valet av hamn var ingen slump. – Man får ju titta på vad Sverige har för uppgift och hur en motståndare skulle vilja göra det svårare för oss att utföra den. Sveriges roll i Nato-samarbetet om det blir krig är att fungera som logistisk hubb och skydda transporter till och från andra länder där striderna med större sannolikhet kommer att stå. Därför kommer prioriterade mål i Sverige vara transportinfrastruktur. Och då är kemiska vapen effektiva. – Om någon går och sprejar med en parfymflaska som innehåller något supergiftigt är det ett hot man inte vet omfattningen av i första läget. Resurserna som kopplas på kan bli väldigt dyra för samhället. Återigen: det finns en krigsekonomi bakom också, säger Per-Anders Enquist vid Totalförsvarets skyddscentrum TEXT: Kalle Glas Medverkande: Per-Anders Enquist, kemiskt expert vid Totalförsvarets skyddscentrum Rikard Norlin, kemi expert vid Totalförsvarets Forskningsinstitut Peter Bennesved, idéhistoriker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut ”Christer”, Svensk frivilligsoldat i Ukraina Programledare: Claes Aronsson & Sylvia Dahlén Producent: Kalle Glas Ljudkällor: SR, SVT

    26 min
Visa alla (140)

Värdar och gäster

4,5
av 5
562 betyg

Om

Gräns är en podd om försvar och om hoten mot Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustavsson

Information

  • Skapad av
    Sveriges Radio
  • Aktiva år
    2021 - 2026
  • Avsnitt
    140
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • Programmets webbplats
    Gräns

Du kanske också gillar