Vetenskapsradion Hälsa Sveriges Radio

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association samt Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.
Särskilda rum i New York för självmordsbenägnaI New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.
Programmet sändes första gången 4 april i år
Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier.
Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.
Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress.
Utplåna skillnader i ohälsa till 2050En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?
Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete,  Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. 
Reporter: Cecilia OhlénProgramledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Flera och fler svenskar får det som kallas riktade hälsosamtal. Forskning har visat att samtalen kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De två senaste åren har flera regioner börjat erbjuda personer som är 40 eller 50 år så kallade riktade hälsosamtal.
Samtal om rörelse och vilaDet innebär provtagning och även samtal om möjliga livsstilsförändringar, som mer återhämtning och mer rörelser i vardagen. I vissa regioner kallas även 60 och 70 åringar, och på sina håll också förstagångsföräldrar. Hittills är det bara regionerna i Värmland och Blekinge som inte fattat beslut om att ha den här typen av samtal.
 Vill nå de som behöver det mestMen distriktssjuksköterskan Lisbeth Johansson i Jönköping märkte att de som kanske hade allra mest nytta av samtalen inte alltid dök upp. Hon satte igång forskning och disputerade nyligen på hur man når socioekonomiskt utsatta personer.
-Vi vill ju inte att de här samtalen ska öka hälsogapet ytterligare, men med ett sms och sedan ett uppföljande telefonsamtal så kom personerna som har mest nytta av det i högre utsträckning än tidigare, säger forskaren Lisbeth Johansson vid Futurum på Region Jönköpings län. 
Anpassade samtal på jobbetAndra typer av samtal sker också på arbetsplatser via företagshälsovården. En halv miljon svenskar har varit med om den här typen av samtal sedan 80-talet.
 – Jag tror att vi kommer att behöva anpassa hur samtalen sker, eftersom de finns så många olika förutsättningar för individerna och olika motivation. På en arbetsplats är det också hierarkier, strukturer  och arbetsmiljö som påverkar om man på arbetat kan känna att det här är hållbart hela livet, säger Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap med på  inriktning fysisk aktivitet och hälsa, vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
 Tips för alla typer av behovI programmet kan du också höra tips för dig som vill öka din träning, men också för dig som mest känner att du vill sjunka ned i soffan.
Medverkar i programmet gör Lisbeth Johansson, distriktssjuksköterska och  filosofie doktor i hälsa och vårdvetenskap som arbetar som forskare på Futurum på Region Jönköpings län samt Elin Ekblom Bak, professor i idrottsvetenskap, inriktning fysisk aktivitet och hälsa, på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
Flera Uppsalabor berättar också om de är nöjda med hur mycket de rör på sig: Maria Söderlund, Anders Westerlund, Anisia Cicilaki, Ilyane Relali, Mathilda Wennertorp och Karin Pereira.
Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Så hoppas forskarna kunna snabba på sårläkningen av svårläkta sår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
El kan locka hudceller att samlas för snabbare läkning av sår. Sågspån kan bli till ett förband som signalerar av sig själv om det uppstår bakterier i såret. Det jobbar forskare med i Sverige.
Omkring 40 000 personer i Sverige drabbas av sår som aldrig tycks vilja läka. Det kan ta månader eller år innan såren läks. Det leder till mycket lidande, komplicerade omläggningar, arbetskrävande insatser och höga kostnader för vården.
Så lockas hudcellerna till läkningVid forskningsfronten pågår det olika försök att snabba på och förenkla läkningen av sår. I Göteborg jobbar Maria Asplund , biträdande professor i bioelektronik vid Chalmers, på ett material som med elektricitet ska kunna locka hudceller att snabbare samlas till ytan där såret har uppstått.
Förband som ska kunna sitta kvarI bland annat Linköping jobbar Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, på att använda en råvara som det finns gott om i Sverige - sågspån. Spånen ska sen likt ett lackmuspapper färgas blått om bakterier skulle uppstå under förbandet. Det skulle kunna minska behovet av att ofta lägga om såren, tror forskarna.
Medverkar gör dessutom 77-årige Christer Olausson i Frölunda med ett svårläkt sår och Rut Öien, allmänläkare i Blekinge och docent vid Lunds universitet och ordförande i den nationella arbetsgruppen för personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för svårläkta sår.
Programmet sändes första gången 18 maj 2023.
Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
Producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Många inom vården har länge gått på knäna. Men enligt ny forskning är det inte bara på ledig tid personalen ska återhämta sig utan också på jobbet!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Flera forskningsprojekt på vårdcentraler i Skåne har visat att gemensamma korta övningar på morgonmöten, korta lunchpromenader eller egna mikropauser ger energi och kraft till personalen.  För sjuksköterskor har forskning visat att det är väldigt viktigt hur de introduceras i yrket de första åren. Vad som händer då kan få stora konsekvenser längre fram i yrkeslivet. 
Intensivt och kort återhämtning på vårdcentralFrån Vårdcentral Bunkeflo i Skåne berättar ST-läkaren Björn Harvey om erfarenheterna om återhämtning på jobbet. Här pågick projektet bara i en månad.
Medverkar i dagens Vetenskapsradion Hälsa gör dessutom doktor i folkhälsovetaren Lina Ejlertsson från Lunds universitet och specialistsjuksköterskan Ann Rudman docent i omvårdnad på Högskolan i Dalarna samt på institutionen för kliniska neurovetenskap på Karolinska institutet.  
Programmet sändes första gången 26 augusti 2022.
Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör et av världens största.
De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.
Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges radio tillåtelse att använda materialet.
Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se