55 min
#16 Stämpla inte cancer i pannan på patienterna! prostatacancerpodden
-
- Health & Fitness
Du har precis fått reda på att du har prostatacancer. Chock, förtvivlan och rullgardinen dras ner i ditt liv. Du börjar tänka på alla i din omgivning som har dött i cancer, och nu kanske du står på tur.
” De första orden vi läkare ger patienter som har cancer påverkar dem resten av livet”, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ola Bratt är en av de ledande auktoriteterna i Sverige inom just prostatacancer.
För patienter med lågriskcancer, där så kallad aktiv monitorering väntar, kan man enligt OIa Bratt, snarare vända det till ett glatt budskap:
”Jag har goda besked, de här vävnadsproverna vi tog för två veckor sedan visar ingen cancer som behöver behandlas”, och då sjunker axlarna ner på patienten, ”men vävnadsproverna visar också att cancercellerna inte är farliga nu men vi behöver följa upp dem.”
Bara de här två meningarna kan vara skillnaden mellan ett livslångt trauma och en snabb acceptans. Ola Bratt menar att läkaren bör undvika att stämpla cancer i pannan på patienter som med mycket stor sannolikhet inte ens kommer att insjukna.
Patienter med mellanriskcancer ställs inför ett helt annat dilemma. Ska de ta bort sin cancer via strålning eller operation? Idag överlämnas det valet i de flesta fall till patienten, som kastar sig på datorn och via Google börjar söka egen kunskap om biverkningar och rehabilitering. Kanske mer exakt vilken behandling som påverkar potens och läckage mest.
”De här beslutet får vi läkare inte överlämna till patienten”, säger Ola Bratt. ”Det är vi som har kunskapen och beslutet ska fattas ihop med patienten.”
Samtalet med Ola Bratt blir en resa in i det mesta om prostatacancer som du behöver veta:
- Varför PSA är ett osäkert cancerprov?
- Vilka nya blodprover är på gång att spåra prostatacancer?
- Hur diagnoskedjan förändras nu när magnetröntgen införs?
- Om det är dags att ta bort begreppet cancer för de som har Gleeson 6 och idag stämplas som lågriskcancer?
- Varför patienter med Gleeson 7 är den svåraste gruppen att ge rätt behandling till?
- Varför Ola Bratt är motståndare till oorganiserad PSA-testning (typ att gå till vårdcentralen)?
- Varför Ola Bratt fortfarande inte är övertygad om att införa nationell screening i Sverige?
- Varför det är motiverat med screening för bröstcancer men inte för prostatacancer?
I slutet av poddsamtalet riktar sig Ola Bratt till er lyssnare med två konkreta råd som jag tror att ni har stor nytta av.
Prostatacancerpodden programleds av journalisten Henrik Frenkel, med spridd prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, överläkare och professor i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Du har precis fått reda på att du har prostatacancer. Chock, förtvivlan och rullgardinen dras ner i ditt liv. Du börjar tänka på alla i din omgivning som har dött i cancer, och nu kanske du står på tur.
” De första orden vi läkare ger patienter som har cancer påverkar dem resten av livet”, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Ola Bratt är en av de ledande auktoriteterna i Sverige inom just prostatacancer.
För patienter med lågriskcancer, där så kallad aktiv monitorering väntar, kan man enligt OIa Bratt, snarare vända det till ett glatt budskap:
”Jag har goda besked, de här vävnadsproverna vi tog för två veckor sedan visar ingen cancer som behöver behandlas”, och då sjunker axlarna ner på patienten, ”men vävnadsproverna visar också att cancercellerna inte är farliga nu men vi behöver följa upp dem.”
Bara de här två meningarna kan vara skillnaden mellan ett livslångt trauma och en snabb acceptans. Ola Bratt menar att läkaren bör undvika att stämpla cancer i pannan på patienter som med mycket stor sannolikhet inte ens kommer att insjukna.
Patienter med mellanriskcancer ställs inför ett helt annat dilemma. Ska de ta bort sin cancer via strålning eller operation? Idag överlämnas det valet i de flesta fall till patienten, som kastar sig på datorn och via Google börjar söka egen kunskap om biverkningar och rehabilitering. Kanske mer exakt vilken behandling som påverkar potens och läckage mest.
”De här beslutet får vi läkare inte överlämna till patienten”, säger Ola Bratt. ”Det är vi som har kunskapen och beslutet ska fattas ihop med patienten.”
Samtalet med Ola Bratt blir en resa in i det mesta om prostatacancer som du behöver veta:
- Varför PSA är ett osäkert cancerprov?
- Vilka nya blodprover är på gång att spåra prostatacancer?
- Hur diagnoskedjan förändras nu när magnetröntgen införs?
- Om det är dags att ta bort begreppet cancer för de som har Gleeson 6 och idag stämplas som lågriskcancer?
- Varför patienter med Gleeson 7 är den svåraste gruppen att ge rätt behandling till?
- Varför Ola Bratt är motståndare till oorganiserad PSA-testning (typ att gå till vårdcentralen)?
- Varför Ola Bratt fortfarande inte är övertygad om att införa nationell screening i Sverige?
- Varför det är motiverat med screening för bröstcancer men inte för prostatacancer?
I slutet av poddsamtalet riktar sig Ola Bratt till er lyssnare med två konkreta råd som jag tror att ni har stor nytta av.
Prostatacancerpodden programleds av journalisten Henrik Frenkel, med spridd prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, överläkare och professor i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
55 min