Johan Kants rektorspodd Johan Kant

I årtionden har riksdagspolitiker lyft fram hur viktigt läraryrket är och att man måste värna lärarkåren. Ändå har det blivit värre och värre för lärare när det gäller både arbetsbörda och ansvar. Trots höga rop om administrationshelvete och bristande nationella prov och urusel kursplan har ingenting hänt. Ingenting!
I detta poddavsnitt samtalar jag med pedagogen och läsforskaren Bo Sundblad om nedmonteringen av läraryrket.
Trevlig lyssning!

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarnas förening, skrev 5/4-21 en debattartikel i Dagens Nyheter (DN) där han synliggjorde den marginalisering som skett på läromedelsfronten. Tagen av artikelns innehåll bestämde jag mig för att kontakta Per Kornhall för att fråga honom ifall han hade tid för en pratstund om detta förfall. Till min glädje fick vi ett bra samtal över telefon.
Verkligen skrämmande hur denna utveckling har skett i det tysta och inte uppmärksammats av någon debattör - inte heller jag har tagit upp denna fråga.
För vem drabbar det? Egentligen alla elever, men framförallt de som inte har skriven text i sin hemmiljö eller en tradition av att läsning och studier. Alltså en marginalisering och ett klassamhälle redan på skolnivå.

Det är intressant att Skolverkets tjänstemän så kategoriskt avfärdar Per Måhls inspel om Skolverkets förslag till nytt betygssystem. Jag menar, Per Måhl har ju varit sakkunnig i betygsberedningen, skrivit fyra böcker kring betyg och bedömning och otal artiklar. Per Måhl är verkligen expert och trots det avfärdas han.
I det här poddavsnittut talar jag med Per Måhl angående hans artikel i Skola och Samhälle som rönte så stor debatt. Vi talar om stycke för stycke där Per får berätta om texten.

Forskarna som hade myntat begreppet fonologisk medvetenhet; Usha Goswami, professor i neurologisk forskning med fokus på kognitiv utveckling, Camebridge University och Peter Bryant, professor i utvecklingspsykologi, Oxfort University hade kommit till en makalös upptäckt:
”Vi har tvingats komma till två obekväma slutsatser – obekväma, i alla fall, för författarna till en bok om fonologisk medvetenhet och läsning.
Det första är att det finns mycket lite direkt evidens för att barn som lär sig läsa är beroende av relationen mellan bokstav och ljud. 
Den andra att det finns en hel del evidens för att barn lätt och naturligt lär sig läsa på andra sätt. (Goswami an Bryant 1990:46)”
Ett sådant kritiskt självmedvetande är, hur som helst, uppenbarligen inte tillfinnandes hos många av dem som använder konstruktionen fonologiskt medvetande.”
Frågan är om lågstadie- och speciallärare har det modet? Eller om falangen av psykologer som ser på läsningen utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv? Den sistnämnda gruppen har nog inte modet att ompröva sina ställningstaganden - det är alldeles för mycket prestige och makt som står på spel. Lika bra att låta tusentals elever misslyckas i stället. Man står ju sig själv närmast.
I det här poddavsnittut talar jag med läsforskaren Bo Sundblad om fonologisk medvetenhet.
Trevlig lyssning!

Läsutvecklingsschemat (LUS) är en baktalat instrument. Vad beror det på? Kanske var Bo Sundblad före sin tid eller också var det så att den genren som står för den naturvetenskapliga sättet att se på läsning har varit för starka och vunnit läskriget. Ni vet det läskrig som rådde mellan olika företrädare för vad läsningen var.
I det här poddavsnittet kommer vi tala om vad LUS är och inte är.
Trevlig lyssning!

Den senaste tiden har det varit en stor snackis i skoldebatten om hur Skolverket på något sätt vill införa någon slags relativ bedömning. En person som reagerade på detta är betygsexperten Per Måhl som var gäst i Rektorspodden 24/2-21 (avsnitt 2). Men hur kan man förstå Skolverkets svar och deras vilja att återinföra någon form av relativ bedömning? Detta diskuterar jag med Bo Sundblad, betygsexpert och lektor i pedagogik, i akt och mening att komma bakom diskussionen och förstå vad det är som driver dessa människor.
Trevlig lyssning!