Ekot granskar Sveriges Radio

Försäkringsbolag ställer olika krav på hur personer som blivit utsatta för sexualbrott ska bete sig för att ha rätt till ersättning, visar Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Simon” nekades ersättning efter att han anmält, vad han beskriver som en våldtäkt, bland annat för att han utsatt sig själv för risk och ”stannat kvar i situationen”.
Samtidigt menar experter att det inte är rimligt att ställa den typen av krav på hur man agerat vid sexbrott, då det till exempel är mycket vanligt att bli passiv.
Försäkringsbolaget Hedvig vill inte kommentera Simons fall, men säger efter en intervju med Ekot att de kommer förtydliga i sina villkor att aktsamhetskrav aldrig ska tillämpas vid sexualbrott.Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se

Finansmannen Jonas Wahlström, som genom sitt bolag Hvalfisken, äger mycket skog i Sverige, har i flera år velat få bort renarna från sin mark utanför Jokkmokk i Norrbottens län.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ekots granskning kan nu visa att han till och med vid ett tillfälle ansökte om skyddsjakt på ren.
Skyddsjakt på ren är olagligt i Sverige eftersom renarna ägs av någon. Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.
Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.se
i samarbete med Sameradion

En stor privat skogsägare har på flera sätt de senaste åren legat i konflikt med myndigheterna och motsatt sig deras försök att skydda gammal norrländsk skog, visar Ekots granskning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tallar som var flera hundra år gamla, med höga naturvärden, har systematiskt huggits ned under några få år, och myndigheterna har inte kunnat stoppa det. 
Varken finansmannen eller andra företrädare för bolaget vill kommentera Ekots uppgifter.
Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.seAlexander Gaglianoalexander.gagliano@sverigesradio.sei samarbete med Sameradion

När Joline tvångsomhändertogs togs det som en av flera orsaker upp att hon blivit sexuellt utnyttjad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke som omhändertas, visar Ekots undersökning av närmare 300 LVU-domar.
Även sexuella övergrepp flickor utsatts för anges bland skälen för att de ska omhändertas på grund av "eget beteende".
– Jag tyckte det var så jävla dåligt. Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en, säger Joline, en av de som omhändertagits.
Joline heter egentligen något annat.
Daniel Velascodaniel.velasco@sverigesradio.se

I år fyller John 39. Många av hans vänner har dött i överdoser, så många att John slutat räkna. Ekots reporter Randi Mossige-Norheim träffar honom i lägenheten han fått av socialtjänsten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har varit svårt att få tag i John. Han byter nummer hela tiden. Men nu, över tio år sedan vi träffades första gången på Sergels torg i Stockholm, så ses vi igen.
För första gången sedan jag lärde känna John har han en egen lägenhet, som han fått genom socialtjänsten, med golvvärme i badrummet och en liten bastu.
- Den person du träffade där på Sergels torg, han som var jag, var djupt nere i missbruk, och tänkte bara på nästa dos heroin, säger John.
Nu får John behandling för sitt missbruk med metadon. Det ska hålla honom borta från heroinet.
John undrar hur han någonsin ska komma in i samhället, få ett jobb och betala skatt.
Det här är del 13 i serien Följa John. De andra delarna i serien kan du lyssna på i Ekot granskar-podden.
Randi Mossige-Norheimrandi.mossige-norheim@sverigesradio.se

Det var efter att 11-åriga Bryna kommit på ett akutbesök på BUP på grund av en allvarlig självskada som hon fick antidepressiva läkemedel. Nu kritiseras kvaliteten på läkemedelsuppföljningarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är allt fler barn som får antidepressiva läkemedel i Sverige, och vården ska hålla noggrann koll på medicineringen eftersom det hos deprimerade ungdomar som tar de här läkemedlen finns en viss ökad risk för till exempel självmordstankar, självskadebeteende och aggressivitet.
Håkan Jarbin, som är chefläkare på BUP Halland, har varit med och utformat Läkemedelsverkets rekommendationer för hur man ska behandla barn med ångest och depression. Han understryker att sådana här läkemedel är viktiga och räddar liv.
– Biverkningarna kan vara svåra att upptäcka. De kan ligga rätt nära symptomen, säger Håkan Jarbin.Brynas mamma Jennie Jakobsson menar att hon inte förstod fullt ut vilka biverkningarna kunde vara:
– Jag tänkte ju att det var hennes mående. Jag känner ju att man lade mycket vikt på att jag skulle fixa det, säger hon.Tre specialistläkare, som gått igenom Brynas journaler för Ekots räkning, menar att BUP följt för dåligt hur läkemedlet påverkat henne.
I Brynas journaler står det visserligen att hon upplevs som något stabilare, men också att hon har ångest, kan bli mycket arg, har svårt att sova och fortsätter att skada sig själv.
Det går inte att se vad som är symptom på sjukdomen eller en eventuell biverkan på läkemedel säger Håkan Jarbin:
– Man skulle vilja veta: hur har hennes ångest, självskador, nedstämdhet, dödstankar varierat innan medicinen, och efter den lägre dosen?
BUP Västerbotten har själva konstaterat att effekterna av läkemedelsbehandlingen skulle ha följts upp på annat sätt.
Kerstin Eliasson är chef där. Hon vill inte svara på några frågor om det specifika fallet.
– I efterhand när vi har, när man tittar på ärenden så kan man ju se att vi skulle kunna gjort på ett annat sätt. Vi skulle kunna ha följt upp på ett annat sätt. Vi ska alltid sträva efter att bli bättre, säger Kerstin Eliasson, verksamhetschef på BUP Västerbotten.
Hit kan du vända dig om du mår dåligtÄr det akut – ring nödnumret 112.
SPES
MIND – självmordslinjen
Jourhavande Medmänniska
Maria Ridderstedtmaria.ridderstedt@sverigesradio.se
Victoria Gaunitzvictoria.gaunitz@sverigesradio.se