Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa Åsa Melin

Hur ofta hör man en kvinna säga att hon är stolt över att hon gått igenom klimakteriet? Det borde vara ofta, för visst kan det krävas både kraft och energi att ta sig igenom. Anita Silden Prante förstod inte varför kroppen strejkade och sömnen haltade. Trots att hon är barnmorska. Efter många googlingar började det gå upp för henne att hon var i klimakteriet. Anita kände ett ansvar att dela med sig av sina utmaningar, sitt sökande och de lösningar som hjälpte henne. Hon startade instagramkontot @menopausbyanita 2019. Idag är Anita 54 år och postmenopausal dessutom aktuell med Menopausboka i Norge. Hon vill utvidga perspektivet på klimakteriet för att öka medvetenhet för att kvinnor ska förstå hur mångfacetterat det kan vara. Det är viktigt att slå hål på myter och öka kvinnors kunskap för att dämpa oro samt öka trycket på att vården ska bli bättre. Även om klimakteriet alltid funnits, så är vi den första generationen som haft de utmaningar och de förutsättningar vi står i nu. Vi talar också om bristen på hormonläkemedel och hur detta kan kopplas till jämställdhet. 
Läs mer och hitta mer relevant information på www.klimakteriepodden.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

All stress är inte farlig men det finns belägg för att klimakteriesymptom som ångest, oro, hjärtklappning, hjärndimma och minnesförlust kan förvärras och orsakas av stress. Många upplever försämrad sömn till följd av bl a grubblande och ältande som är grogrund för en ond cirkel. Det är inte bara psyket som påverkas av negativ stress utan en rad andra funktioner påverkas. I det här avsnittet ska vi reda när stress blir farligt för oss och varför vi får en kick av kortvarig stress och vad som gör att långvarig stress ger negativ effekt på många av kroppens vitala funktioner och varför den kan leda till utmattningssyndrom. Gäst är Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare som på ett målande och pedagogiskt sätt berättar om mekanismerna bakom stress, varför vi känner det och vilka funktioner som påverkas. Vissa har större sårbarhet och riskerar att drabbas av utmattningssyndrom och lär vi oss se och känna varningstecken kan vi kanske bromsa i tid. Vi får anledning att fundera på ansvarstagande, kontrollbehov, delegering och hur långt vi kan gå när det gäller omvårdnad av andra.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När över 40.000 kvinnor svarat på vilka symptom de själva upplever som värst i klimakteriet så kommer vallningar och svettningar en bra bit efter det psykiska måendet och olika former av kroppsliga förändringar. Klimakterierapporten 2024 är sammanställd av det digitala klimakterievårdföretaget Womni. Med ett nätbaserat självskattningstest har kvinnor fått rangordna och betygsätta sitt upplevda mående enligt en internationellt erkänd symptomlista. Det är ovanligt att man har ett så stort underlag i en undersökning och just därför att utfallet intressant även om kvinnorna hittat till enkäten då man troligen haft misstanke om att upplevda symptom har med klimakteriet att göra. I avsnittet får Womnis chefsläkare berätta mer om studien och vad som är extra intressant att lägga fokus på. Vi får också höra vilka symptom som kan vara svåra att bedöma och vad som händer vidare.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En duktig flicka gör det som förväntas av henne och lite till, hon funderar inte på vad hon egentligen längtar efter och behöver. Söker hon vård och får höra att det inte är något fel, trots yrsel och ständig huvudvärk, så är det väl bara att kämpa hårdare… Ja, många känner tyvärr igen sig i de orden och vad blir konsekvensen? Har det gått tillräckligt långt så säger till slut kroppen ifrån och utmattningen är ett faktum. I det här avsnittet får vi höra hur Susanna Bävertoft med små medvetna steg lyckats ta sig tillbaka från en utmattning och skapa en hållbar situation. Susanna är ingenjör i botten och har skolat om sig till coach och arbetar som stress- och avspänningspedagog. Vi får kunskap kring ogynnsamma tankar, hur orimliga krav påverkar oss och hur man kan ta steg mot att leva närmare sina värderingar utan att vända upp och ner på allt. Vi får lära oss mer om självmedkänsla, självreglering och olika sorters återhämtning. Kanske är det här avsnittet som ger dig förmåga att uppskatta det du har, omfamna dig själv och ta tag i det som behöver förändras i grunden.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sanne Gottliebs engagemang bottnar i att hon själv kom tidigt i klimakteriet och när hon långt senare fick det stöd hon behövde insåg hon hur dåligt hon mått under många år, helt i onödan. Sanne Gottlieb har många strängar på sin lyra och är nyutexaminerad sjuksköterska och aktuell med boken ”Menopause mamas”. Sanne vill göra upp med synen på att det klimakteriet är problematisk period man bara ska igenom och istället belysa det faktum att med rätt hjälp är det en kraftfull fas av varje kvinnas liv. Hon har ett hett temperament och som smittar av sig, hon har lyft debatt kring kvinnohälsa politiskt i Danmark och hon räds inte att tala klarspråk. Hon vill öka medvetenheten kring kvinnohälsa på alla plan, speciellt vikten av att förstå att klimakteriet kan börja långt innan mensen slutar och att den här biologiska processen inte ska problematiseras. Vi får också en inblick i hur vården och inställningen till hormoner ser ut i Danmark.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marianne Natvik är allmänläkare i Norge och specialiserad på klimakteriet. Hon forskar också på hur kvinnor upplever att de behöver information och upplysning kring klimakteriet. Hon menar att det är viktigt med övergångsoptimism eftersom övergångsåldern inte är en undergång. Faktum är att när vi går igenom klimakteriet har vi cirka hälften kvar av livet. I avsnittet får vi veta vad som skiljer Norge och Sverige åt i kunskap, upplysning, behandling, inställning till hormoner och vad läkare, respektive kvinnor, upplever. Det är mycket som liknar vår situation i Sverige men även en hel del saker som är helt annorlunda. Vad kan man erbjuda förutom hormoner och hur ser det ut med läkarnas utbildning och tillgänglighet? Hur ser intresset för hormonbehandling ut och hur talar man om klimakteriet i Norge? Dessutom får vi veta ett bra ställe att rekrytera kvinnor till forskning är genom frisörer.
Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.