Tyngre Träningssnack Tyngre

Jacob och Wille kör en uppdatering på två ämnen som de diskuterade för några år sedan i podden. Först går de igenom en översiktsartikel på översiktsartiklar över olika former av återhämtningsmetoder. De ämnen som diskuteras är bland annat kompressionskläder, värme och kyla, massage och aktiv återhämtning.
Efter det diskuteras ketoner som kosttillskott. Från att ha varit väldigt intressant som eventuell prestationshöjare och för snabbare återhämtning så verkar man idag mer nyttja det som en del av en återhämtning när idrottare behöver få i sig mycket energi på kort tid. Till exempel under olika etapper i krävande cykellopp.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Introsnack om solbränna, fotbollsskola och måla husväggar (00:07:55) En uppdatering kring återhämtningsmetoder (00:19:01) Kompressionskläder (00:31:19) Olika former av Värme och kyla (00:35:55) Massage (00:47:05) Aktiv återhämtning (00:50:09) En uppdatering kring ketoner som kosttillskott

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa. I detta avsnittet får du bland annat lära dig varför en ökad EMG signal efter aktiveringsövningar troligen inte betyder att muskeln nu aktiveras bättre. Varför skillnader i genomsnitt inte nödvändigtvis betyder att du behöver behandla olika grupper olika. Hur du kan hamna snett om du försöker kopiera teknik och träning från de som är allra bäst på någonting. Och varför man tittar på gruppnivå i RCTs istället för att titta på mindre grupper eller individer när studien är klar.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Introsnack om sommarsemester och fotbolls EM (00:05:22) Vanliga missförstånd kring träning och hälsa (00:06:53) Människor som inte tänkt igenom sina premisser innan de börjar dra slutsatser från dem (00:16:15) Genomsnittliga skillnader betyder inte att man behöver ge olika lösningar (00:26:59) Du kan inte titta på en deltagares resultat i en RCT och säga att det är från åtgärden (00:33:11) Vården arbetar redan individanpassat - men på ett enkelt och logiskt vis (00:36:26) Du antar att du ska kopiera den som är bäst för att bli lika bra (00:51:09) Folk antar att en högre EMG efter "aktivering" innebär bättre prestation

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack. I avsnittet berättar Amina först om sin väg från en mer allmän journalist till dedikerad vetenskapsjournalist. Vi får också höra om hur Aminas intresse för pandemier och virus kom till och hur det var att sitta med lite förkunskaper när coronapandemin började skymtas i rapporter kring nyår 2019-2020.
Sen går vi vidare och diskuterar själva pandemin och svårigheterna med att navigera bland osäker data och heta känslor både på bland allmänheten och på redaktionerna som skulle förmedla nyheter.
Till sist berättar Amina också om de kurser hon har startat upp som riktar sig mot journalister som vill bli bättre på att rapportera vetenskap. Här diskuterar vi också missar som ofta uppstår när vanliga journalister ska rapportera mer vetenskapliga frågor.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Introsnack om semester och barnaktiviteter (00:06:01) Veckans gäst, vetenskapsjournalisten Amina Manzoor (00:10:58) Ett intresse för pandemier innan SARS-CoV-2 panemin 2020 (00:14:45) När snacket kring coronaviruset började komma igång kring nyår 2019-2020 (00:19:20) Vad som fick Jacob att börja bli intresserad kring det hela (00:23:04) Hur sorterar man bland all information när det är bråttom att få ut ny, men korrekt, information (00:29:38) När tävlingen mellan länderna började dra igång och hets bland människor (00:36:53) En del var dåliga att förmedla osäkerhet samtidigt som fel blev hårt dömda (00:42:24) Hur är det att skriva om en bok om något som pågår just där och då (00:46:34) De tydliga extrema grupperingarna som uppstod i framför allt USA (00:48:12) Många blandade ihop kunskap med vad vi borde göra med den kunskapen (00:51:32) Hur navigerar man när en stor fråga blir polariserad där de olika sidorna ibland har mer rätt (00:55:48) De många konstiga grupperingarna om uppstod och förändrades över tid (01:03:18) Frågan kring munskydd (01:17:11) Jacob tror att vissa regler gav onödig polarisering och att vissa börja identifiera sig med antivaxxarna (01:23:13) Sverige ligger i världstopp när det gäller antalet personer som tagit 3 doser eller fler av covid-19 vaccinen (01:24:31) Det var många människor som beteende sig väldigt illa mot sina medmänniskor (01:31:25) Aminas kurser i vetenskapsjournalistik (01:34:21) Pressmeddelande och ledartexter från vetenskapliga tidskrifter känns idag mer överdrivna och starkt tilltagna (01:36:45) Borde medierna skriva fler artiklar om vetenskap eller med djupgående kring vissa vetenskapliga frågor?

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester (dry blood test) som hon skrev sin avhandling på. Istället för urin eller blodprov så kan man i vissa situationer med fördel ta en liten droppe blod från ett stick i fingret för att testa efter olika dopingpreparat.
I avsnittet diskuterar vi också kosttillskott och risken för att åka fast i ett dopingtest från en kontaminerad produkt.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Intro där Jacob har dålig mic och Wille en dålig kropp (00:06:23) Veckans gäst, Sara Solheim om antidopingforskning (00:13:27) Vad fick Sara intresserad för doping? (00:18:54) Läkemedelsindustrin ger WADA tidig tillgång till nya mediciner för att kunna leta efter det vid dopingprover (00:20:40) Saras avhandling på testmetoder där man använder sig av torrt blod (00:22:54) Nedsidorna med urinprover (00:27:05) Vanliga blodprover kräver kylförvaring som sköts bra (00:29:23) Dry blood spot kan i vissa situationer ersätta urinprov (00:32:30) Hur länge kan man förvara ett dopingprov för senare analys? (00:37:52) Dry blood spot tester är godkänt inom antidoping idag och du kan testa många (00:39:36) Kan testet ge falska positiva svar? (00:45:59) Vi kan idag hitta så små koncentrationer så misstagsdoping kan bli vanligare (00:49:34) Det är väldigt svårt att få ett värde på risken med kosttillskott (00:56:55) De som använder doping använder fler kosttillskott (01:01:49) Hur bloddoping fungerar i praktiken och hur man kan upptäcka det (01:13:15) Otillåtna dopingämnen som du kan få i dig via vanlig mat (01:19:41) Det är ofta svårt att bevisa positiva dopingfall som avsiktlig doping

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande. Först diskuterar Jacob och Wille knäskador och den efterföljande risken för knäartros. Hur stor är den riskökningen och vad vet vi om hur olika faktorer påverkar risken? I den här delen kommer mycket av informationen från en översiktsartikel från 2022 med titeln, Risk factors for knee osteoarthritis after traumatic knee injury: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and cohort studies for the OPTIKNEE Consensus.
Nästa ämne för dagen är omhändertagande av akuta skador där det under väldigt många år varit väl etablerat att man bör följa något som brukar kallas för PRICE eller ibland RICE. Detta är förkortningar som står för:
Protect Rest Ice Compression Elevation Ibland har man också använt POLICE där OL står för Optimal Loading och är tänkt att ersätta rest. Det finns inte särskilt mycket forskning utförd på de här snarlika metoderna så det mesta är baserat på spekulationer och praktisk erfarenhet.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Introsnack om träning, fotboll och semester (00:04:01) Vad kan man göra för att försöka undvika artros efter en knäskada? (00:13:42) Alla knäskador som påverkar något kring leden ökar risken för senare knäartros (00:17:02) Förutom skada så känner vi inte till något som påverkar risken för sekundär artros (00:18:59) Allt vi vet idag gäller behandlingar som gavs för 10-20 år sedan (00:20:39) Rekommendationerna för att minska risken är de samma som för att minska risken för primär artros (00:35:17) Hjälper kompression, kyla och elevation vid akut skadebehandling (00:36:18) Protection - En bra idé om det du gör inte är viktigt (00:38:48) Rest - Tanken är att minska blodgenomströmningen för stunden (00:39:41) Ice - Kyla hjälper mot smärta, lär sällan hjälpa själva skadan läka (00:41:13) Compression - Tryck tror vi kan minska på svullnaden och snabba på möjligheten till rehab (00:59:49) Finns det någon tid där rörelse börjar ske för tidigt? (01:00:59) Hur Jacob tycker man bör använda kompression vid en akut skada

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år. Fredrik var också med och tog fram grundmaterialet till de nya näringsrekommendationerna med hjälp av två litteraturgenomgångar där en handlade om hälsoeffekterna från olika fettsyror och den andra om hälsoeffekterna från olika fettrika livsmedel.
Det du kommer att slås av i det här avsnittet är hur mycket av det som du får höra här som går emot det material som oftast är som populärast på sociala medier idag. Mättat fett är av allt att döma sämre än andra fetter. Omega-6 har ingen negativ påverkan på inflammation i kroppen och i stort verkar hälsoeffekterna positiva. Och även om omega-3 verkar vara positivt så är inte datan för stora hälsoeffekter så stark som många får det att låta som.
Till sist blir det även en diskussion kring sambandet mellan variabilitet av blodsockret och olika hälsoutfall då Fredrik nyligen skrivit en översiktsartikel kring det tillsammans med andra forskare från Uppsala Universitet.
På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt.
Hålltider
(00:00:00) Introsnack om trädgårdsarbete och fotbollsskola hos konkurrenterna (00:07:11) Veckans gäst Fredrik Rosqvist, PhD (00:08:07) En forskarkarriär dedikterad till fetter och olika fettsyrors påverkan på vår hälsa (00:10:52) Hur det var att forska på fett när LCHF var som störst (00:14:29) Fredriks första studier på hur olika fetter påverkar fett i levern (00:17:49) Vad skiljer olika fettsyror åt och varför spelar det roll? (00:23:37) Mättat fett påverkar inlagringen av fett betydligt mer än andra fetter (00:25:33) En märklig studie enligt Ann Fernholm (00:28:19) Blir man fetare av kalorierna från mättat fett? (00:30:34) Resultatet på fett i levern har replikerats flera gånger (00:32:50) Vidare forskning där Fredrik fick lära sig betydligt mer kring olika metoder att mäta metabolismen (00:36:02) Hur man använder sig av olika isotoper för att mäta inlagring och nybildning av ämnen (00:41:52) Du kan använda fettväv om biomarkör för vilka fetter människor äter, ibland (00:46:20) Ny observationsstudie som visar ungefär samma resultat som de kortsiktiga interventionerna (00:51:28) Mättat fett verkar sämre än socker när det gäller inlagring av fett i levern (00:52:30) Framtagandet av bakgrundsmaterial till de nya nordiska näringsrekommendationerna (00:53:53) MCT fett och deras kända effekter (00:57:55) Hur påverkar omega-3 och omega-6 olika hälsomarkörer? (01:04:04) Nästan allt som blir populärt på sociala medier kring fetter idag går rakt emot dagens konsensus (01:09:21) Ny litteraturöversikt på kontinuerliga blodsockermätare och blodsockervariation (01:15:17) Det är väldigt svårt att veta vad som orsakar vad (01:22:00) Det är ett stort problem i att alla mäter variabilitet i blodsocker på olika vis