Vem vill jag vara, för vem och varför? Tre frågor som lätt försvinner i ett arbetsliv fullt av deadlines och prestation. Men ibland stannar man upp – eller får hjälp att göra det – och upptäcker att de har varit där hela tiden. Det är de frågorna som bär det här avsnittet där psykologen Marika Ronty är tillbaka med nästan 50 år av arbete med ledare och människor i bagaget. Det blir ett samtal om ledarintelligens, om inre och yttre syfte, om närvaro som den kanske mest värdefulla gåvan vi kan ge varandra – och om varför mänskligheten i mötet mellan människor blir viktigare ju mer teknik letar sig in i våra liv. Det yttre och det inre syftet Marika skiljer på yttre syfte – det vi gör, rollen vi tar, uppdraget vi genomför – och det inre syftet, det som verkligen driver oss inifrån. Det kan ta decennier att få fatt i det senare. Och det är, menar Marika, just det som avgör med vilken energi vi går in i det vi gör. Inte vad vi säger att vi gör, utan vad som faktiskt bär oss. Ledarintelligens – varför det behövdes Ledarintelligens är Marikas tankemodell, född ur decennier av arbete med hundratals chefer och ledare. Den bygger på insikten att ledarskap inte bara handlar om det rationella – mål, struktur, strategi – utan om samspelet mellan tre dimensioner: det rationella, det emotionella och det som har med skälet att göra, hjärtats intelligens, varför vi gör vad vi gör och för vem. Den fråga hon alltid fick, var hur man framför feedback och kritik på ett bra sätt. Det handlar om relationer. Och det är den dimensionen som fortfarande, efter 40 år i organisationer, inte fått tillräckligt med plats. Visionen går före målen När Marika frågade chefer hur det kändes när de uppnått sina mål, svarade åtta av tio – det känns tomt. Ur tomhet är det svårt att hämta kraft för nästa steg. Visionen, däremot, är en kraftkälla. Den ger energi. Och forskning från bland annat Boyatzis visar att samtal om vision och mening aktiverar det parasympatiska nervsystemet, det som lugnar och öppnar, snarare än det sympatiska, som håller oss i konstant beredskap. Resultat och kvalitet i arbetet blir faktiskt bättre när vi börjar där. Närvaro som det mest mänskliga vi kan ge Kanske det viktigaste i hela samtalet är enkelt att formulera men svårt att leva: att ge en annan människa sin fulla närvaro är en av de mest värdefulla sakerna vi kan göra för varandra. Att andas in varandra, som Marika uttrycker det. Att låta mellanrummen finnas. Att inte alltid ha nästa fråga redo, utan stanna i det som just sades. Det är där insikterna föds. Det är där tilliten byggs. Och det är just det, menar Marika, som blir viktigare ju mer teknik tar plats i våra liv och relationer. Att vara mänsklig. Reflektionsfrågor för dig som individ Vad är ditt yttre syfte i ditt arbete – och om du stannar upp och lyssnar lite djupare, vad är ditt inre? Tänk på en person du ska möta den närmaste veckan. Vad skulle det innebära att vara fullt närvarande med dem – och vad hindrar dig från det? När uppnådde du senast något du arbetat mot – och hur kändes det? Vad berättar det om var du hämtar din energi? Reflektionsfrågor för er som team eller organisation Hur ofta pratar ni om varför ni gör det ni gör – inte vad ni ska uppnå, utan för vem ni finns till och vad som egentligen driver er? Vad i era strukturer och system gör det svårt att vara mänskliga med varandra? Och vad skulle ett litet steg bort från det kunna se ut? Marika frågar: vad behöver du av mig, och vad behöver jag av dig, för att vårt möte ska bli bra? Hur skulle den frågan förändra era möten om ni ställde den på riktigt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
