Health for wealth

Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

0.0 (0)
CAREERS
UPDATED WEEKLY

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5D AGO

360: Så tar du upp svåra ämnen med din chef (repris)

Svåra samtal med chefen kan vara extra knepiga. Här är några saker att tänka på inför en sån situation. (Och i nästa avsnitt pratar jag om vad du som chef kan behöva tänka på!) Välj vad du ska ta upp – och när Välj ett bra tillfälle när ni har tid och lugn och ro. Tänk igenom problemet. Vad är det som är jobbigt och vad är de bakomliggande faktorerna? På vilket sätt stör det dig i jobbet? Ha gärna ett förslag på lösning själv Du visar att du tar ansvar genom att själv ha tänkt igenom situationen, vad du tror är orsakerna till problemen och föreslå en eller ett par sätt att lösa dem. Fundera på vad du förväntar dig för typ av svar Är du ute efter att få stöd för ett visst beslut eller val? Eller är ditt syfte att få din chefs perspektiv på en situation? Det är inte fel att, innan du presenterar problemet, säga vad dina förväntningar på hen är. Reflektera och tänk efter innan du svarar Ge dig själv tid att smälta svaret. Tacka för återkopplingen och nya perspektiv. Säg att du ska tänka igenom det innan du svarar eller återkommer, om det behövs.Undvik att brusa upp. Det är inget konstigt att bli både arg och ledsen men förbered dig så att inte känslorna kommer i vägen för själva samtalet. Står mycket på spel, stå på dig. Men gör det i första hand med vänlighet – man blir oftare lyssnad på då. Be chefen förtydliga om saker och ting är oklara Ställ de följdfrågor du behöver för att förstå vad din chef menar. Förtydliga gärna med en extra fråga: Så du menar att jag ska göra så här? Lycka till med dina samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 min
APR 3

359: Klimakteriet och arbetet

Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet. I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter. Kvinnor lever längre – men i sämre hälsa Vi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige. Hon beskriver hur så kallad "Bikini Science" fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta. Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanteras Monika delar med sig av siffror om klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv från den brittiska Fawcett-studien som visar att: 59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär 10 % valde att helt lämna sitt arbete Det mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Vad pågår i hjärnan? Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation. Begreppet "hjärndimma" är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen. Vad kan arbetsgivare göra? Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till: Skapa information och resurser på intranätet Rusta både medarbetare och chefer Erbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter) Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöver Hon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa. Avslutande tankar Att prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste "komma ut" med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas. Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

49 min
MAR 27

358: Hälsa- Mastering the basics!

I en värld där biohacking, superfoods och prestationsoptimering tar plats i rubrikerna är det lätt att glömma bort vad hälsa egentligen handlar om. "Mastering the basics" innebär inte att följa den senaste trenden, utan att ta hand om de grundläggande behov som gör att vi fungerar, orkar och känner mening i vardagen. Det handlar om sömn, rörelse, näring, återhämtning och social hälsa. Och det är mycket enklare – och samtidigt svårare – än vad vi ibland vill tro. I det här avsnittet reflekterar Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health och jag Hälsa utan pekpinnarI dagens samhälle blir hälsa ofta en prestationsfråga. Men de vanor som verkligen gör skillnad är inte dyra, komplicerade eller perfekta. De är ofta gratis, okrångliga och ibland till och med tråkiga. Men de funkar. Energi in, energi utEn bra modell att ha i bakhuvudet är den så kallade "energiglaset". Tänk dig ett glas fyllt med vatten – när det är fullt har du gott om energi. Belastningar tappar ur glaset, medan resurser fyller på. Nyckeln är inte att alltid vara på topp, utan att inte bli tom för länge. Sömn: Den viktigaste superkraftenEn god natts sömn stärker immunförsvaret, förbättrar vår kognitiva förmåga, reglerar hunger och mättnad, och gör oss mer balanserade mentalt. Men sömnen i sig kan vi inte kontrollera – den är en spegling av hur vi lever under dagen. Rörelse: Allt räknasForskning visar att de största hälsoeffekterna kommer när vi går från stillasittande till lite aktivitet. Därefter planar kurvan ut. Så börja enkelt. Gå en extra sväng. Stå upp och jobba. Allt räknas. Styrketräning: För framtidens livskvalitetStyrketräning blir allt viktigare med åren. Inte för att skulptera kroppen, utan för att behålla funktion och livskvalitet. Stark muskulatur minskar fallrisk, underlättar vardagliga rörelser och motverkar åldersrelaterade förluster. Nyckeln är att komma igång. Mat och energi: För att orka och må braMat är kanske det mest laddade av alla hälsoområden. Men den bästa kosten är ofta den enklaste. Grunden handlar om att äta för att må bra, för att tanka energi, och för att kroppen ska fungera. Undvik att fastna i svartvitt tänkande. "Allt eller inget" fungerar sällan. Tänk snarare "för det mesta". Det viktiga är helheten. Social hälsa: Den glömda grundenGoda, trygga relationer läker stress, ger oss mening och förstärker återhämtningen. Det behöver inte vara stora gester. Ett sms. En promenad. En snabb check-in. Arbetsplatsens roll: Struktur och kulturArbetsplatsen har en avgörande roll i att stötta hälsosamma vanor. Det handlar om att skapa: Struktur: t.ex. tydliga arbetstider, inga mejlkvällar, mötestider som respekterar dygnsrytmKultur: att det är uppmuntrat att ta paus, röra på sig och ha en balans Små steg som räknasAtt skapa hälsa handlar inte om stora omvälvande förändringar. Det handlar snarare om att bygga och hålla i enkla vanor över tid, som stöttar och funkar i vardagen. Tips & Reflektionsfrågor för att ta hand om din hälsa – “Mastering the Basics”Fredriks frågor – för att komma från tanke till handling:Var har jag min största potential till förbättring?Vad känns roligt eller motiverande att ta tag i?Vad vill jag behålla?Vad kan jag börja med – om än något väldigt litet?När ska jag göra det?Annies tillägg – för att hitta din riktning och drivkraft:Vad önskar jag att jag hade mer energi till?Vad vill jag känna mer av?Vad för dig närmare den känslan?Vad kommer jag att tacka mig själv för – om en vecka? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

57 min
MAR 20

357: Så gör friskvård nytta (repris)

Svenska företag lägger varje år enorma summor på friskvårdsbidrag. Men hur ser man till att de gör nytta? Oskar Halling Ullberg är doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet och har forskat på hur friskvårdsarbete bedrivs och hur friskvårdsbidrag används. Runt 85 % av de som arbetar i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag men bara 60-70% använder det fullt ut, enligt Oskars och hans kollegors studier. Det är svårt som forskare att studera om friskvårdsbidraget får effekt. Däremot kan forskningen visa vad som är viktigt att fokusera på och hur man ska göra. Tillräcklig summa För att få effekt av friskvårdsbidraget är det bra att se till att summan räcker till något långsiktigt. Även om man kan köpa ett liftkort eller en massage för pengarna gör bidraget mer nytta om det räcker till åtminstone en del av ett gymkort eller något annat återkommande. Att summan är åtminstone 3000 kronor ökar användandet. Gör det enkelt – kanske genom en portal Att göra det enkelt att använda friskvårdsbidraget gör också att fler utnyttjar det. Företag som anlitar en portaltjänst får högre nyttjandegrad. Inte minst för att medarbetare slipper ligga ute med pengarna själv och för att det blir mindre administration och kvittoredovisning. Prata om det Att chefer pratar om friskvårdsbidraget bidrar också till att fler använder det. Det kan vara värt att ta upp då och då. Många glömmer helt enkelt bort det. En vinkel att prata om kan vara varför aktivitet i vardagen är viktig och hur det går att koppla till målen med själva arbetet: att man orkar mer, blir piggare och mår bättre. Främja aktivitet på arbetsplatsen Oskar menar att man också ska fokusera mer på att göra den fysiska aktiviteten till att bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Det kan vara sånt som att se till att det finns trappor att välja som alternativ till hiss. Den vardagliga rörelsen är viktig och här finns mycket att utveckla på arbetsplatser. Friskvård handlar ofta om det som händer på fritiden. Det blir för snävt och vi tappar den viktiga vardagsrörelsen. Andra exempel är att underlätta promenadmöten och möjliggöra transport till och från jobbet genom motion. Livspusseltjänster Oskars tips är att bredda perspektivet ännu mer och se bortom träning och kost. En del företag stöttar sina medarbetare med livspusseltjänster. Oskar berättar om företag som erbjuder matlådor att köpa med hem, något som också kan bidra till hälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

43 min
MAR 13

356: Failat Feedback? Testa feedforward

Gör det lättare att utvecklas, flytta fokus framåt! Feedforward är en metod för att ge framtidsinriktad feedback. Istället för att fokusera på vad som gick fel i det förflutna, handlar feedforward om hur man kan förbättra och utvecklas framåt. Konceptet har populariserats av Marshall Goldsmith, en av världens mest kända ledarskapscoacher, som insåg att traditionell feedback ofta leder till försvarsmekanismer och negativa reaktioner. Feedforward syftar därför till att skapa en positiv och lösningsfokuserad dialog. Varför Feedforward? Många organisationer och ledare vill skapa en feedback-kultur, men upplever att det är svårt att få det att fungera. Här är några vanliga utmaningar med feedback: Feedback kan kännas obekvämt att både ge och ta emot.Positiv feedback glöms ofta bort, medan negativ feedback kan skapa rädsla och osäkerhet.Feedback upplevs ibland som en bedömning snarare än utveckling. Genom att istället arbeta med feedforward kan organisationer skapa ett mer lättsamt, motiverande och utvecklande samtalsklimat. Fördelar med Feedforward Framtidsorienterat – Fokuserar på förbättringsmöjligheter istället för att analysera misstag.Positivt och konstruktivt – Skapar en uppmuntrande kultur där medarbetare vågar utvecklas.Handlingsinriktat – Ger konkreta tips på vad som kan göras bättre nästa gång.Minskar motstånd och försvar – Upplevs som en hjälp snarare än kritik. Feedforward och arbetsmiljö Att arbeta med feedforward ligger i linje med ett hälsosamt arbetsklimatoch en positiv organisationskultur. Det har en stark koppling till det salutogena perspektivet, där man fokuserar på det som fungerar och bygger vidare på det. Mer om feedforward finns i min bok Kasam på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 min
MAR 6

355: Insikter från ett prisbelönt ledarskap

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny väg Att leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare. Att sätta medarbetarna först – på riktigt När Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med. - "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon. Delaktighet och decentralisering skapar engagemang En annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar. -"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon. Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen. Lärdomar från åren som vd Trots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram. - "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han. Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisation Fråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram. Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

48 min
FEB 27

354: Hantera din IT-stress (repris)

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel. Teknikstrul tar 75 minuter varje vecka En studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur. – 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system. – 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument. – 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden. – 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler. Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp. Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaron Här är två tidigare avsnitt vi nämner: 285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink. 169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm. Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka. Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 min
FEB 20

353: Hälsotrender och förmåner på arbetsplatsen

Investera rätt och effektivt! I det här avsnittet fördjupar vi oss i hälsa på arbetsplatsen och vilka trender som påverkar vårt sätt att arbeta med hållbar prestation och välmående. Vi går igenom insikter från trendlistor, diskuterar vilken roll arbetsgivare spelar och reflekterar över hur företag kan arbeta strategiskt med hälsa. Hälsotrender - nya som gamla? Vi inledde samtalet med att reflektera kring hälsotrender och vikten av att analysera dem kritiskt. Trendlistor är ofta klickvänliga, men vi behöver förstå vad som faktiskt är relevant för arbetsplatsen och vilka insatser som ger långsiktig effekt. Efter att ha analyserat över 200 trendlistor såg Fredrik att vissa områden återkommer gång på gång, medan andra är nya. De mest frekventa trenderna var: 1️⃣ Teknologi & Hälsa – Wearables, AI och digital hälsocoaching 2️⃣ Mental hälsa – Fokus på stresshantering och välmående 3️⃣ Träning & Fitness – Fysisk hälsa som en fortsatt central del 4️⃣ Återhämtning – Balansen mellan prestation och vila 5️⃣ Gemenskap – Vikten av relationer och social hälsa 6️⃣ Hälsa för äldre – En naturlig utveckling med en åldrande befolkning 7️⃣ Hållbarhet & Livsstil – Miljömedvetna val i vardagen 8️⃣ DNA & Personanpassning – Precisionsmedicin och individanpassade hälsotjänster 9️⃣ Wellness-coaching – Coaching för att stötta livsstilsförändringar Vi noterade att gemenskap och mental hälsa får allt större utrymme, vilket visar på en förflyttning från enbart fysisk hälsa till en mer holistisk syn på välmående. Hälsa på arbetsplatsen – från förmåner till strategiska insatser Vi diskuterade även hälsoförmåner och vilken roll de spelar i en organisation. En vanlig utmaning är att många arbetsgivare fokuserar på vilka förmåner de erbjuder, snarare än hur de används och vilken effekt de har. Exempelvis har 95 % av arbetsgivarna friskvårdsbidrag, men frågan är om det verkligen leder till ökat välmående? Ett snyggt gym på arbetsplatsen är bara en lösning om kulturen och strukturerna möjliggör användning. Såhär ser en översikt ut av det som organisationer i Chefs undersökning erbjuder. Vi lyfte fram att arbetsgivare bör gå från önskelistor till effektiva insatser: ✅ Istället för att bara fråga "Vad vill ni ha?" bör man fråga "Vad behöver ni för att må bra och prestera hållbart?" ✅ Istället för att lägga pengar på individuella förmåner bör man investera i en arbetsmiljö där hälsa är en naturlig del av vardagen. Till exempel kan en möteskultur som stöttar återhämtning och social interaktion kan ha större hälsoeffekt än en friskvårdsförmån som få utnyttjar. 📊 Strategisk hälsa vs. "Need to Have" Vi tittade vidare på tidningen Chefs undersökning som visade att: 🔹 28 % av organisationer säger att hälften av deras insatser är förebyggande 🔹 72 % säger att de försöker ha en öppen dialog om stress, men endast 24 % har en konkret strategi Vi diskuterade att en strategi är mer än en intention. En arbetsgivare som säger "vi har en öppen dialog om stress" har egentligen ingen konkret strategi. För att verkligen arbeta hälsostrategiskt behöver man gå längre än att bara erbjuda förmåner – man måste koppla dem till företagets mål, arbetssätt och kultur. För att skapa en hållbar arbetsmiljö behöver vi skifta fokus från enskilda erbjudanden till en långsiktig strategi där hälsa är en integrerad del av arbetet. Vi hoppas att dessa insikter kan hjälpa er att reflektera över vad ni erbjuder, hur ni gör det och vilken effekt det faktiskt har. Vårt nyckelbudskap är: Hälsa är inte en trend – det är en strategisk fördel! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

42 min

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Creator

Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier
Years Active

2016 - 2025
Episodes

361
Rating

Clean
Copyright

© @Healthforwealth
Show Website

Health for wealth

Science

Science

Updated Weekly
Health & Fitness

Health & Fitness

Updated Semimonthly
Mental Health

Mental Health

Updated Weekly
Mental Health

Mental Health

Updated Bimonthly
Alternative Health

Alternative Health

Updated Weekly
Mental Health

Mental Health

Updated Weekly
Health & Fitness

Health & Fitness

Updated Weekly