Vetenskapsradion

Sveriges Radio

0.0 (0)
SCIENCE
UPDATED DAILY

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

5 HR AGO

De pyrande spåren av västländernas oljejakt i mellanöstern som nu flammar upp – del 2

Trots mycket tal om grön omställning så står fossila bränslen fortfarande för 85 % av världens energiproduktion. Och de pågående krigens effekter visar tydligt på riskerna i beroendet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna andra del av två hör teknikhistorikern Per Högselius om hur västländernas jakt på olja under tidigt 1900-tal blev en del av kolonialismen, och om vilka följder det får idag. Vi hör också om hur fossil naturgas efterhand gav nya makthavare och beroenden, och om alla de områden där vi använder fossila bränslen utan att vi riktigt tänker på det. De fossila reserverna i marken har ofta bedömts vara på väg att ta slut, men ny teknik ger ständigt nya möjligheter till fortsatt utvinning. Samtidigt innebär användningen att den globala uppvärmningen ökar, så hur kan beroendet brytas? Och vilka beroendekedjor och risker kommer med omställningen till förnybar energi? Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
2 DAYS AGO

Så hamnade världen i det energiberoende som nu skapar global kris – del 1

Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol. Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
3 DAYS AGO

Detta berättar en ring på några gram

Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet. Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet. Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
3 DAYS AGO

Hjärnhinneinflammationen i Kent – så söks förklaringar

Två ungdomar har avlidit och flera blivit sjuka i ett utbrott av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Men varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England. Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar? Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker. Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige. Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

20 min
5 DAYS AGO

Så kartläggs isen Antarktis med 20 meter långa iskärnor och syreisotoper

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen. Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält. Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet. – Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se Tekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

20 min
6 DAYS AGO

Här ligger spåren efter svenska sydpolarexpeditionen som slutade på isflak

I samlingarna finns kartor, fakturor och byggdelar till stugan på Snow Hill, där en oplanerad övervintring gav forskningstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven. Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare som Roald Amundsen, Robert Falcon Scott och Ernest Shackleton, samt manus till ett tal i Göteborg 1908. Föreståndaren Anders Larsson pekar också på material om Nordenskiölds liv i Göteborg, från Geografiska föreningen till arbetet med den blivande Handelshögskolan och fredsengagemanget under första världskriget. Arkivet började byggas upp 2001 och växer fortfarande genom gåvor från släktingar och kompletterande förvärv. Reporter: Mats Carlsson Lénartmats.carlsson-lenart@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
17 MAR

Nya nobelpris till Japan – men oro för vetenskapens framtid i landet

2025 fick Japan två naturvetenskapliga nobelpris att lägga till den stora samlingen. Men de belönade upptäckterna gjordes för länge sedan, och idag har andra länder kommit ikapp och kanske förbi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På plats i Tokyo möter vi Anders Karlsson, som följt utvecklingen för japansk forskning sedan 1990-talet. Han är tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan, och nu anställd hos vetenskapsförlaget Elsevier. Karlsson berättar om läget för den japanska vetenskapen och om den ökande konkurrensen från andra länder, och hittar nycklar till utvecklingen i kulturella, historiska och samhällsekonomiska faktorer. Medverkande: Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché, och idag anställd på vetenskapsförlaget Elsevier; Shimon Sakaguchi, nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2025. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min
14 MAR

Därför skapar specialdesignade kaffeburken köphysteri

Rörstrandmönstret Mon Amie från 50-talet möter Zoégas jubileumskaffe. Kombinationen av trend och nostalgi gör burken svår att motstå för många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakten på den Mon Amie-mönstrade kaffeburken går att förstå som ett skolboksexempel på hur konsumtionsbeteenden triggas, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Hon pekar på en checklista av mekanismer där en konstgjord brist står i centrum. Begränsad upplaga, tillsammans med att erbjudandet bara dyker upp i vissa butiker och vid olika tillfällen, gör att möjligheten att köpa begränsas. I en vardag präglad av utbudsöverflöd skapar det något som får vissa att resa långt, köa tidigt och agera mer impulsivt än vanligt. Sociala medier förstärker effekten när tips, bilder och berättelser om “fyndet” sprids och fler känner sig manade att haka på. Där växer också Fomo, Fear of Missing Out, rädslan att hamna utanför när alla andra verkar ha förstått grejen. Ossiansson beskriver dessutom jakten som en upplevelse i sig, delad med andra. Designen spelar roll: trygghet, tradition och nostalgi kopplade till 50-talets mönster kan ge högt symbolvärde när något välkänt kombineras med en ny produkt. Professor emeritus Rikard Wahlund lyfter samtidigt riskerna. Försök att medvetet manipulera kan slå tillbaka om kunder känner sig styrda, och om exklusiviteten späds ut kan de som redan fått burken reagera negativt. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

20 min

See All (495)

Anders Larsson

Guest
Anders Karlsson

Guest
Shimon Sakaguchi

Guest
Björn Gunér

Guest
Lena Konovalenko

Guest
Kerstin Lundmark

Guest
Joachim Nilsson

Guest
Jack Valentin

Guest
Katarina Danestig Sjögren

Guest
Anders Knutas

Guest

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje