Svenska kanonpodden

Nyhetsmagasinet Fokus

100 verk – 100 avsnitt. Journalisten André Persson och historikern Lars Trägårdh, som också varit huvudansvarig för arbetet med kanonlistan, går igenom svensk kulturkanon. Varje avsnitt tar avstamp i ett verk, en person eller en företeelse som format Sverige, och sätter in det i en bredare historisk och samtida kontext.Podden ges ut av Fokus och görs på Beppo.

Épisodes

  1. 6 juin

    Ekonomi / Särbeskattningen: Reformen som gjorde kvinnor ekonomiskt fria

    Hur kan en förändring i skattesystemet bidra till att förändra ett helt samhälle? I avsnitt 11 berättar vi historien om särbeskattningen – reformen som 1971 kom att förändra familjelivet, arbetsmarknaden och synen på individens frihet i Sverige. Fram till dess beskattades gifta makar gemensamt, vilket gjorde det ekonomiskt mindre lönsamt för många kvinnor att arbeta utanför hemmet. När varje vuxen individ istället började beskattas utifrån sin egen inkomst förändrades spelreglerna. Reformen stärkte kvinnors ekonomiska självständighet, ökade arbetskraftsdeltagandet och blev en viktig del av den svenska jämställdhetsrevolutionen. Men särbeskattningen handlade om mer än pengar. Den byggde på en ny idé om medborgarskap – att kvinnor och män skulle betraktas som självständiga individer med egna rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det här är berättelsen om reformen som flyttade makt från hushållet till individen och vars konsekvenser fortfarande präglar arbetsmarknaden, familjepolitiken och den svenska välfärdsmodellen.

  2. 29 mai

    Ekonomi / IKEA: När Sverige möblerade världen

    Hur kunde ett litet postorderföretag från de småländska skogarna förändra sättet människor bor och inreder sina hem över hela världen? I avsnitt 10 berättar vi historien om IKEA och dess grundare Ingvar Kamprad. När företaget startas 1943 är Sverige fortfarande ett relativt fattigt land, och möbler är för många en kostsam investering. Men Kamprad ser en möjlighet att göra välformgivna möbler tillgängliga för vanligt folk. Med rötterna i den småländska entreprenörsandan växer IKEA fram genom nytänkande idéer som platta paket, självmontering och storskalig produktion. Resultatet blir en affärsmodell som inte bara pressar priserna utan också förändrar en hel bransch. IKEA blir snart mer än ett möbelföretag. Det blir en symbol för det moderna Sverige präglat av innovation, funktionalitet och tron på att god design ska vara tillgänglig för alla. Samtidigt speglar företagets resa Sveriges egen utveckling från fattigt jordbruksland till global exportnation. Det här är berättelsen om Ingvar Kamprad, IKEA och företaget som gjorde svenska möbler till en del av vardagen världen över.

  3. 22 mai

    Ekonomi / Saltsjöbadsavtalet: Den svenska modellen

    Hur lyckades Sverige gå från öppna klasskonflikter och arbetsmarknadskrig till samförstånd och stabilitet – och vilket pris krävdes för kompromissen? I avsnitt 9 berättar vi historien om hur ett avtal mellan arbete och kapital kom att forma det moderna Sverige. År 1938 möts LO och SAF på Grand Hotel i Saltsjöbaden för att skriva under det som blir känt som Saltsjöbadsavtalet. Efter decennier av strejker, lockouter och bittra arbetsmarknadskonflikter försöker fack och arbetsgivare skapa en ny spelplan – där förhandling ska ersätta konfrontation. Sverige präglas vid den här tiden av ekonomisk oro, växande klasskillnader och politisk polarisering. Industrialiseringen har skapat enorma rikedomar, men också hårda motsättningar mellan arbetare och arbetsgivare. För att undvika fortsatt konflikt krävs ett nytt sätt att hålla ihop samhället. Saltsjöbadsavtalet blir startpunkten för det som senare kallas den svenska modellen – där arbetsmarknadens parter själva tar ansvar för löner, villkor och konflikter, utan ständig politisk inblandning. Men avtalet handlar inte bara om arbetsfred. Det lägger grunden för decennier av ekonomisk stabilitet, välfärdsbygge och svensk industris framgång – samtidigt som det förändrar maktbalansen mellan arbete, kapital och politik för generationer framåt.

  4. 15 mai

    Ekonomi / Folkpensionen: Ett land för ålderdomen

    Vad händer med ett samhälle när människor inte längre behöver frukta fattigdom på ålderns höst? I avsnitt 8 berättar vi historien om hur trygghet blev en del av det moderna Sverige. År 1913 genomförs en av de mest avgörande reformerna i svensk historia: folkpensionen. För första gången får äldre människor rätt till en grundläggande ekonomisk trygghet – oavsett familj, välgörenhet eller fattigvård. Men vägen dit var långt ifrån självklar. Bakom reformen fanns hårda politiska konflikter och stora frågor om ansvar, arbete och solidaritet. Skulle staten ta ansvar för människors trygghet genom livet – eller var varje individ utlämnad till sig själv? Folkpensionen blev startpunkten för ett nytt samhällskontrakt och lade grunden för det som senare skulle bli den svenska välfärdsstaten. Det här är berättelsen om hur pensionen förändrade Sverige – och om idéerna som fortfarande formar vårt samhälle idag.

  5. 8 mai

    Ekonomi / Harsprånget: När vattnet blev svensk energi

    Hur kunde vattenkraften i Norrland förändra Sverige för alltid? I avsnitt 7 berättar vi historien om hur vatten bokstavligen blev till energi och lade grunden för det moderna Sverige. Under 1900-talet genomfördes en av de största infrastruktursatsningarna i svensk historia: utbyggnaden av vattenkraften i Norrland. I centrum står Harsprånget i Lule älv – Sveriges största vattenkraftverk och själva symbolen för landets elektrifiering. När Sverige tog steget in i industrialiseringens genombrott växte behovet av energi explosionsartat. Fabrikerna skulle drivas, järnvägarna rulla och städerna lysas upp. För att möjliggöra tillväxten behövdes en ny kraftkälla – större, starkare och mer pålitlig än något landet tidigare haft. Svaret fanns i de mäktiga norrländska älvarna. Genom enorma ingenjörsprojekt med dammar, tunnlar och kraftstationer kunde naturens krafter omvandlas till elektricitet för ett helt land. Harsprånget blev kronan på verket: ett tekniskt och ekonomiskt jätteprojekt som kom att försörja svensk industri och välfärd med energi under efterkrigstiden. Men framstegen hade ett pris. Utbyggnaden förändrade landskap, flyttade samhällen och påverkade människors liv för generationer framåt. Harsprånget blev därför inte bara en symbol för framtidstro och modernisering – utan också för de konflikter som uppstår när naturresurser exploateras i utvecklingens namn.

  6. 1 mai

    Ekonomi / Norrköpings industrilandskap: Kraften som förändrade allt

    Vad händer när en ström av vatten sätter ett helt land i rörelse? I avsnitt 6 berättar vi historien om hur vattnet – bokstavligen – drev fram Sveriges industrialisering. Under 1800-talet växer Norrköping fram som ett av landets viktigaste industriella centra, med industrilandskapet längs Motala ström i hjärtat. Här byggs fabriker, kvarnar och verkstäder tätt intill varandra, alla beroende av den kraft som vattnet levererar. Sverige är på väg bort från det agrara samhället, men industrialiseringen befinner sig fortfarande i sin linda. För att skapa tillväxt krävs nya produktionsformer, ny teknik – och inte minst tillgång till energi. I Norrköping möts alla dessa förutsättningar. Motala ström driver maskinerna, och staden utvecklas snabbt till ett centrum för textilindustri och tidig fabrikstillverkning. Ett nytt samhälle tar form, präglat av arbete, produktion och urbanisering. Industrilandskapet blir en symbol för Sveriges stora omvandling – från jordbruk till industri, från lokala ekonomier till nationell tillväxt. Här läggs grunden för det moderna Sverige och för den ekonomiska utveckling som skulle följa under de kommande hundra åren.

  7. 24 avr.

    Ekonomi / Johan Gripenstedt: När ekonomin släpptes fri

    Vad händer med ett land när människor plötsligt får friheten att arbeta, skapa och konkurrera på egna villkor? I avsnitt 5 berättar vi historien om hur ekonomin – bokstavligen – släpptes fri för att förändra Sverige. Under mitten av 1800-talet genomförs en av de mest avgörande reformerna i svensk historia: näringsfrihetsreformen. I centrum står Johan August Gripenstedt: finansminister, liberal reformator och drivande kraft bakom avskaffandet av skråsystemet. Sverige var vid den här tiden ett fattigt jordbruksland, där näringslivet var hårt reglerat och möjligheterna att starta företag begränsade. Yrken styrdes av skrån och rörligheten i ekonomin var låg. För att skapa tillväxt krävdes en ny ordning. Näringsfriheten blev början på en genomgripande omvandling av den svenska ekonomin. Nya företag växte fram, handeln ökade och människor fick större frihet att arbeta och försörja sig. Entreprenörskap, konkurrens och ekonomisk rörlighet tog plats – och reformen lade grunden för industrialiseringen och Sveriges utveckling till en modern exportnation.

  8. 17 avr.

    Ekonomi / Storskiftet: När kartan blev politik

    Vad händer när man ritar om själva kartan över ett land? I avsnittet berättar vi historien om hur jorden bokstavligen lades om för att förändra Sverige. Under 1700-talet genomförs en av de mest genomgripande reformerna i svensk historia: Storskiftet. Ett försök att bryta upp det gamla bysystemet, samla splittrade jordlotter och skapa ett mer effektivt jordbruk. Sveriges jordbruk var vid den här tiden ineffektivt. Marken låg utspridd i smala remsor, och produktionen räckte inte till för en växande befolkning. För att möta framtiden krävdes något radikalt – en ny ordning. Storskiftet blev startskottet för en omvandling som inte bara förändrade landskapet, utan också människors vardag. Gårdar flyttades, byar splittrades och relationen mellan människor, mark och arbete ritades om i grunden. I stället tog idéer om effektivitet, äganderätt och ekonomisk rationalitet allt större plats. Det här är berättelsen om reformen som lade grunden för kommande skiften, industrialiseringen – och i förlängningen det moderna Sveriges framväxt.

  9. 10 avr.

    Ekonomi / Sveriges riksbank: När pengar blev makt

    Vad händer med ett samhälle när ingen längre litar på pengar? I det här avsnittet av Svenska kanonpodden berättar vi historien om hur pengar blev makt i Sverige – och varför stabila institutioner kom att bli avgörande för Sveriges utveckling. År 1668, mitt under stormaktstidens dramatik, grundas det som i dag är Sveriges riksbank – världens äldsta ännu verksamma centralbank. Den växer fram ur spillrorna av Stockholms Banco, vars spektakulära kollaps skakar förtroendet för både pengar och krediter i hela riket. I en tid präglad av krig, svajiga valutor och ekonomisk oro ställs en avgörande fråga: hur skapar man stabilitet när själva värdet på pengar står på spel? Genom århundradena utvecklas Riksbanken från en försiktig bankinstitution till en av de mest inflytelserika aktörerna i Sveriges ekonomi – med ansvar för räntor, inflation och finansiell stabilitet. En institution som sällan märks i vardagen, men som kliver fram när kriser hotar att skaka samhället i grunden. Det här är berättelsen om pengar, förtroende och makt – och om hur en enda institution kan forma ett lands ekonomiska och politiska öde.

  10. 3 avr.

    Ekonomi / Falu koppargruva: Berget som byggde Sverige

    Vad är det som kan göra ett land rikt, mäktigt – och samtidigt sluka liv i mörkret under jord? I dagens avsnitt berättar vi historien om Falu koppargruva, där brytningen började redan runt år 1000. Under medeltiden växte gruvan snabbt och blev Europas viktigaste källa till koppar. På 1600-talet stod Falun för två tredjedelar av världens kopparproduktion och var Sveriges största arbetsplats, med över tusen arbetare. Här skapades enorma rikedomar, ny teknik och livlig handel – men också en hård och riskfylld tillvaro som bidrog till den krigsekonomi som lade grunden för Sveriges stormaktstid. Det här är berättelsen om berget som byggde Sverige. Och om priset som betalades för det. Podden ges ut av Fokus, sponsras av Fredrik Gradin och produceras på Beppo.

  11. 27 mars

    Ekonomi / Varför ekonomi i svensk kanon?

    Vad har ekonomi med svensk kultur att göra? Vi inleder vår poddserie om svensk kulturkanon med att bjuda in ekonomen Daniel Waldenström. Avsnitten om ekonomi inrymmer allt från företag som Falu koppargruva och Ikea till viktiga institutioner som Riksbanken, men också överenskommelser som Saltsjöbadsavtalet och lagar som särbeskattningen av makar. Hur hänger allt det här ihop egentligen? Avsnittet sponsras av Fredrik Gradin och ges ut av Fokus.

  • 11 épisodes

À propos

100 verk – 100 avsnitt. Journalisten André Persson och historikern Lars Trägårdh, som också varit huvudansvarig för arbetet med kanonlistan, går igenom svensk kulturkanon. Varje avsnitt tar avstamp i ett verk, en person eller en företeelse som format Sverige, och sätter in det i en bredare historisk och samtida kontext.Podden ges ut av Fokus och görs på Beppo.

Informations

  • Création
    Nyhetsmagasinet Fokus
  • Années d’activité
    2026
  • Épisodes
    11
  • Classification
    Tous publics
  • Copyright
    © Nyhetsmagasinet Fokus
  • Site web de l’émission
    Svenska kanonpodden

Vous aimeriez peut‑être aussi