EFN Ekonomikanalen

•

Kanal • 14 Sendungen

Geldanlage

Geldanlage

Wöchentlich
Wirtschaft

Wirtschaft

Wöchentlich
Wirtschaftsnachrichten

Wirtschaftsnachrichten

Wöchentlich
Wirtschaftsnachrichten

Wirtschaftsnachrichten

Täglich
Wissenschaft

Wissenschaft

25.06.2025
Gesellschaft und Kultur

Gesellschaft und Kultur

Wöchentlich
Wirtschaftsnachrichten

Wirtschaftsnachrichten

Täglich

vor 4 Tagen

113. Börsgåsen, vd-comebacker och glass för 65 kronor – är börsen klokare än vi?

AI-investeringarna skenar, Google fortsätter att ösa pengar över datacenter och Sydkoreas halvledarexport exploderar. Är vi på väg mot en ny bubbla eller bara början på en trend där allt ska lyfta för att AI leder till ständiga framgångar? Vi tar också upp varför Industrivärden plötsligt handlas till premie, varför breda ETF:er fortfarande är svårslagna trots att de känns tråkiga och om konsumentaktier till slut blivit så ratade att det kanske är dags att titta igen.Dessutom: Rapportsäsongen fortsätter att förbrylla. ABB och Volvo visar fin orderingång, medan Epiroc, Sandvik och Nestlé levererar starkt men straffas av börsen. Samtidigt rusar mindre kvalitetsbolag och frågan väcks om marknaden helt enkelt kräver det omöjliga av storbolagen. Vi pratar om det oväntade vd-avhoppet i Beijer Ref och om gamla vd:ar verkligen ska göra comeback i samma bolag.Och så hinner vi med ett nytt sund på världskartan, kungens oväntade kommentar om tatueringar, frimärken för 22 kronor och varför en kula glass numera känns som en lyxvara. Men varför ignorerar börsen både stigande oljepris och geopolitiska hot? Börsgåsen flyger vidare och Börssurr #113 är serverat.
2. Juli

101. Varför faller guld och bitcoin samtidigt?

Bitcoin har haft sin svagaste månad sedan FTX-kollapsen 2022, guldet faller och marknaden riktar all uppmärksamhet mot den amerikanska centralbanken. Vad är det egentligen som händer? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför stigande realräntor pressar både guld och kryptovalutor, vad marknaden tror om Kevin Warsh och Fed, och hur AI-förväntningar kan påverka både räntor och statsskulder. Dessutom: Storbritannien har fått ännu en ny premiärminister – utan att marknaden knappt reagerade – och Katrine listar tre centralbankstal som förändrade den ekonomiska historien, från Paul Volcker och Ben Bernanke till Mario Draghis berömda "whatever it takes".
9. Juli

102. Sommarmysteriet: Varför jobbar vi så mycket?

I Världsekonomins första sommarspecial lämnar Katrine Kielos nyhetsflödet för ett av nationalekonomins mest fascinerande mysterier. Redan 1930 förutspådde John Maynard Keynes att teknikutveckling och ekonomisk tillväxt skulle göra det möjligt att nöja sig med en 15-timmars arbetsvecka. Nästan hundra år senare är vi betydligt rikare än han kunde föreställa sig - men de flesta arbetar fortfarande ungefär lika mycket. Vad var det Keynes missade? Handlar det om konsumtion, status och mänsklig drivkraft? Och kan AI göra hans gamla framtidsvision aktuell igen? Det första av fyra fristående sommarmysterier om ekonomi, historia och de stora frågor som fortfarande saknar självklara svar.
16. Juli

103. Sommarmysteriet: Varför gör inte AI oss mer effektiva?

I Världsekonomins andra sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest omdiskuterade gåtor: varför syns ny teknik överallt – utom i produktivitetsstatistiken? Redan 1987 formulerade Nobelpristagaren Robert Solow den paradox som nu återkommit med full kraft i AI-eran. Företag investerar enorma summor, börserna rusar och AI diskuteras överallt, men i den breda ekonomin är effekterna fortfarande svåra att se. Varför är det så? Och vad kan historien om elektriciteten och datorerna lära oss om när AI faktiskt börjar förändra ekonomin på riktigt?
vor 5 Tagen

104. Sommarmysteriet: Varför är inte alla länder rika?

I Världsekonomins tredje sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest grundläggande frågor: varför blir vissa länder rika medan andra förblir fattiga? Med hjälp av den delade gränsstaden Nogales – där ena sidan ligger i USA och den andra i Mexiko – berättar hon om Nobelpristagarna Daron Acemoglus och Simon Johnsons forskning om varför fungerande institutioner kan vara viktigare än både geografi, naturresurser och kultur. Vad är det egentligen som skapar välstånd, och varför kan två platser som ser nästan likadana ut utvecklas så olika?
17. Juli

112. Rapportsommar, Båstad och börsens humör

Henrik Mitelman har hunnit med två vändor till Båstad sedan förra podden och frotterat sig med företagsledare, investerare och andra som försöker förstå vart konjunkturen är på väg. Samtidigt fortsätter rapportsäsongen att bjuda på både glädjeämnen och rejäla kallduschar. Gabriel Mellqvist och Henrik Mitelman surrar om starka rapporter från bland andra ABB, Troax, Inwido och Cloetta, varför byggrelaterade bolag plötsligt ser lite piggare ut och om marknaden redan har vant sig vid höga förväntningar på AI och halvledare. ASML:s prishöjningar, TSMC:s optimism och Lucids ras, som slog ut en hävstångs-ETF, väcker också frågan om ETF-marknaden ibland förstärker svängningarna.Dessutom: ABB köper brittiska Rotork, världsledande på aktuatorer, bankernas ledartröja kanske flyttar från Nordea till SEB, småbolagens kräftgång fortsätter samtidigt som buden duggar tätare och Addnode, Axfood och Ericsson får frågan om marknaden verkligen varit rättvis. Det blir också Båstad som Skånes eget Almedalen, hotell som lever lite för gott på sitt läge, Atlas Copcos okända lillebror Atlas Antibodies, Kevin Warshs kamp mot inflationen, varför Starlink inte ersätter Ericssons mobilnät och hur en linneskjorta för 6 650 kronor plötsligt blev veckans tydligaste inflationssignal.
25. Juni

100. Brexit tio år senare: vem vann egentligen?

Det är tio år sedan britterna röstade för Brexit och samtidigt firar Världsekonomin sitt hundrade avsnitt. Katrine Kielos och Claes Måhlén blickar tillbaka på den politiska chocken som skakade Storbritannien och frågar sig vad Brexit egentligen kostade. Varför har den brittiska ekonomin tappat fart medan Londons finanssektor fortsatt att växa? Hur påverkades investeringar, arbetsmarknad och handel? Och varför har Brexit snarare stärkt än försvagat stödet för EU i resten av Europa? Dessutom: tårta, eurodebatten i Sverige och lyssnarfrågor om allt från underskattade risker till vilka grafer Claes tittar på först varje morgon. Ett jubileumsavsnitt om Brexit, marknader, politik – och hundra veckor med Världsekonomin.
30. Apr.

92. Kina-chocken träffar Tyskland

Tyskland halverar sin tillväxtprognos för 2026 när högre energipriser slår mot Europas industrimotor. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om Kina-chocken 2.0, varför tysk industri riskerar att bli Europas Detroit och hur den nya ekonomiska verkligheten syns hela vägen in på obligationsmarknaden. Dessutom: japanska sumobrottare i äldreomsorgen och veckans lista om jobb som bytt kön.
14. Mai

94. Köttkris, AI-skatt och Europas självbild

Donald Trump ville skydda amerikanska bönder och arbetare – men nu pressas han av rekordhöga köttpriser, stigande inflation och en väljarkår som börjar känna av notan. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om varför ekonomisk nationalism är svår i praktiken, hur kött, bensin och tullar kan bli ett politiskt problem inför mellanårsvalet och varför mötet mellan Trump och Xi Jinping plötsligt också handlar om Iran. Dessutom: Sydkorea får börsfrossa efter ett förslag om AI-utdelning till folket, Europa jämförs med Mississippi och veckans lista handlar om historiens mest kontroversiella skatter – från fransk saltskatt till rysk skäggskatt och brittiska fönster som murades igen.
23. Mai

Lundsberg, sågningar & fega journalister | Gäst: Johan Croneman

Veckans gäst är Johan Croneman – mannen som hela TV-branschen fruktar för sina sågningar, men som visar sig vara betydligt varmare och snällare i verkligheten än sitt rykte. I avsnittet dissekerar panelen Dokument inifrån:s Lundsberg-granskning, där Gunilla von Platen – vars son var inblandad i Januariincidenten – f**k ge sin bild av skolan. Köpte programmet hennes version för okritiskt, eller är det ett fall av riktig journalistik? Samtalet rör sig vidare till journalistikens stora problem: mjuka intervjuer med makthavare. Johan Croneman har skrivit om det, och Alexander Noréns nya program sätter frågan i fokus. Varför utmanas makthavare aldrig på riktigt längre? Dessutom: Vilka platser i Sverige måste man besöka innan man dör? Är Ikea ett seriöst bröllopesalternativ? Och säljer eller köper Johan Croneman i veckans köp & sälj? Medverkande: Johan Croneman, Agri Ismaîl och Ellen HagströmProgramledare: Jonas Malmborg

Här hittar du alla poddar från EFN Ekonomikanalen. EFN Podcasts (via Podcaster och applikationer för podcasts) | Ansvarig utgivare: Anders Hägerstrand | EFN Ekonomikanalen AB