Anekdot

•

頻道 • 3 個節目

科學

科學

每星期更新兩次
社會與文化

社會與文化

每星期更新兩次
教育

教育

每兩星期更新

3月19日

Nyhet: Välkommen, Judith Kiros!

Bokrevyn berikas med en ny redaktionsmedlem: poeten, kritikern och litteraturvetaren JUDITH KIROS! Hör henne i ett samtal med Magnus Bremmer – om vad hon kommer att bidra med i Bokrevyn, hur litteraturkritik i poddform ska kännas och varför Tolkien hör hemma i nästan varje litteraturdiskussion.

3月19日

•

4 分鐘
13/03/2019

#91 Kaffets historia

Kaffet har sina rötter i Afrika, fick sin första blomstringstid i den medeltida arabiska kulturen – och tog västvärlden med storm kring mitten av 1600-talet. Kaffebönans resa genom historien kan lära oss åtskilligt om kapitalismens och demokratins framväxt, men också om slaveriets utbredning. Många fenomen och institutioner vid idag tar för givet växte fram ur den myllrande miljön som uppstod på 1700-talets kaffehus. Men var bryggdes egentligen den första koppen kaffe? Var kommer smeknamn som "mocca" och "java" ifrån?Hur kommer det sig att de nordiska länderna är världens största kaffekonsumenter? Och är den traditionella kafékulturen på väg att dö ut? Gäst i studion är Daniel Berg, ekonomihistoriker specialiserad på drogernas historia. Han disputerade vid Stockholms universitet 2016 på avhandlingen "Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925". Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

13/03/2019

•

1 小時 3 分鐘
01/06/2016

#27 Lyx

Moraliserandet över lyxkonsumtion föddes inte med Lyxfällan. På 1700-talet jämförde man utbredningen av "yppighet" med digerdöden - och konstaterade att lyxen var farligare. Men var börjar egentligen lyxens historia? Hur har det svenska sparsamhetsidealet påverkat synen på överflöd och exklusivitet? Och vad var 1700-talets motsvarighet till teppanyakihällen? Veckans gäster är Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet, Leif Runefelt, docent i historia vid Södertörns högskola och Sara Kristoffersson, professor i designhistoria vid Konstfack. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

01/06/2016

•

46 分鐘
20/02/2020

#107 Runstenar

Runstenar var vikingatidens minnesmärken, konstverk och reklampelare. Då var de en färgstark närvaro längs landsvägen eller på gården. Idag är de ovärderliga källor till fornordiskt liv. Vilka vikingatida människor förärades med ett monument? Är stenarna kristna eller hedniska? Hur går det egentligen till när man tolkar en runinskrift? Och är det sant att Gustav II Adolfs armé använde runskrift som kodspråk? Bildningspodden reder ut begreppen om ett monumentalt skandinaviskt kulturarv. Gäster i studion är Olof Sundqvist, Torun Zachrisson och Henrik Williams. Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Torun Zachrisson är docent i arkeologi vid Stockholms universitet och forskningschef på Upplandsmuseet. Henrik Williams är runolog och professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Henrik Williams och Olof Sundqvist har både medverkat i det nyligen avslutade forskningsprojekt om Rökstenen, som visade att stenens budskap kan ha handlat om klimatförändringar. Forskningsresultatet blev en världsnyhet. Hör dem berätta mer i avsnittet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Avsnittsbild: Hovgårdsstenen, Wikimedia Commons.

20/02/2020

•

1 小時 6 分鐘
01/03/2017

#49 Drogernas historia

I 1800-talets Sverige kunde vem som helst besöka ett apotek och plocka ut en rusdos opium. Idag är svensk narkotikapolitik en av världens mest strikta. Vad har förändrats? Och var börjar egentligen drogernas historia? Veckans podd tar en tripp genom rusets och de psykoaktiva substansernas historia. Hur definierar vi en drog? Vilken enskild substans har haft störst påverkan på världen? Varför spelade tobaken en så central roll i kapitalismens framväxt? Och hur många koppar kaffe krävs det egentligen för att börja hallucinera? Daniel Berg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och disputerade nyligen på avhandlingen "Giftets värde" som handlar om opiumhandeln i Sverige 1870-1925. Kristian Pettersson är religionshistoriker vid Uppsala universitet och forskar om bruket av psykedeliska droger i andliga syften. Isabelle Ståhl är idéhistoriker vid Stockholms universitet och forskar om experiment med hallucinogena droger inom psykiatrin i 1920- och 30-talens Tyskland. Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

01/03/2017

•

59 分鐘
22/11/2017

#69 Maoismen

Maoismen var statsideologi i en av 1900-talets värsta diktaturer – och gjorde samtidigt segertåg i vänsterintellektuella kretsar i Europa på 60-talet. Hur gick det till? Vem var Mao Zedong och vad gick hans kommunistiska ideologi ut på? Hur kunde den kinesiska regimen stoppa informationsspridningen om katastroferna i landet? Varför var de maoistiska propagandaaffischerna så färgglada? Och vad var det egentligen som lockade den svenska vänsterrörelsen i det maoistiska tankegodset? Veckans gäster är Michael Schoenhals, professor i kinesiska vid Lunds universitet, Marja Kaikkonen, professor i sinologi vid Stockholms universitet och Anne Hedén, doktor i historia vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

22/11/2017

•

1 小時 1 分鐘
07/06/2016

#28 Digital litteratur

Visste du att Kerstin Ekman har programmerat ett litterärt spel? I hennes dataprogram "Rymdresa" från 1991 måste spelaren identifiera såväl stjärnbilder och poesicitat för att ta sig vidare – och helst vara ordentligt beläst inom science fiction-litteratur. Kerstin Ekman är inte den enda författare som intresserat sig för litteraturens digitala möjligheter. Ända sedan de första datorerna såg världens ljus har det gjorts försök att skapa digital skönlitteratur. Men hur ringar man in litteraturens digitala historia? Hur pass programmerad är egentligen en sonett? Veckans avsnitt spårar den digitala litteraturen, från e-boken ända tillbaka till antiken. Veckans gäster är Jesper Olsson, litteraturvetare vid Linköpings universitet, och Cecilia Lindhé, litteraturvetare vid Göteborgs universitet, både specialiserade på litteraturens förhållande till medier och digital kultur. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

07/06/2016

•

43 分鐘
18/10/2017

#64 Harry Schein

Harry Schein var det svenska 60-talets modernaste och mäktigaste medieman, mest känd för att ha skapat Svenska filminstitutet och för sina privata tennismatcher med Olof Palme. Närmare synad är hans livshistoria både komplex och motsägelsefull. Harry Schein var det ensamkommande flyktingbarnet som blev ekonomiskt oberoende redan i 30-årsåldern; den passionerade socialdemokraten som bodde i lyxvilla i Danderyd och körde sportbil; en man som aktivt sökte mediernas strålkastarljus – och föraktade sig själv för det. Vem var egentligen Harry Schein? Vad säger hans liv och karriär om folkhemmets Sverige? Hur mycket av hans arv finns kvar i dagens svenska filmbransch? Veckans gäster är Louise Wallenberg, docent i modevetenskap, och Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap. Båda är verksamma vid Stockholms universitet och i höst aktuella som redaktörer för boken "Harry bit för bit" (Carlssons). Bildningspodden - en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

18/10/2017

•

55 分鐘
03/10/2017

#62 Big data (live)

Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ett av vår tids mest omdiskuterade begrepp. Veckans samtalsgäster är teknikhistorikern Nina Wormbs och medieforskaren Pelle Snickars. I avsnittet kan du också höra litteraturvetaren Cecilia Lindhé och it-forskaren Johan Magnusson. Avsnittet spelades in inför publik på Göteborgs universitetsbibliotek fredagen den 29 september. Ljudtekniker: Oskar Oscarsson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

03/10/2017

•

46 分鐘
06/07/2022

Verkets sommarserie: KVINNOR PÅ TVÄRS

Klassikerpodden Verket har nu sommaruppehåll, men det blir inte tyst i kanalerna under sommaren. Under juli månad publicerar vi istället en specialproducerad sommarserie i fyra delar. Den går under titeln ”Kvinnor på tvärs” och handlar om fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Verkets Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Ingrid Elam, som är återkommande gäst i avsnitten – om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Första kvinna ut i serien är Sara Videbeck, huvudpersonen i Carl Jonas Love Almqvists roman "Det går an", som väckte skandal när den publicerades 1839. Hon följs av Katja Kock i Hjalmar Bergmans "Flickan i Frack" (1925), Märta Wander i Frigga Carlbergs "För rättfärdighets skull"(1918) och Malin Forst i Karin Boyes "Kris"(1934). Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.  Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

06/07/2022

•

1 分鐘

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Underhållande och fördjupande samtal i poddar som Bildningspodden och klassikerpodden Verket.

網站

Anekdot

熱門節目

Nyhet: Välkommen, Judith Kiros!

#91 Kaffets historia

#27 Lyx

#107 Runstenar

#49 Drogernas historia

#69 Maoismen

#28 Digital litteratur

#64 Harry Schein

#62 Big data (live)

Verkets sommarserie: KVINNOR PÅ TVÄRS

關於

Anekdot

熱門節目

熱門單集

關於