Vetenskapsradion

Sveriges Radio
  • 4.0（1）
  • 科学
  • アップデート：毎日

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

  1. Så funkar djurvärldens mest osannolika hjärtan

    12時間前

    Så funkar djurvärldens mest osannolika hjärtan

    Från blåvalens soffstora pump till kolibrins turbopuls. Vi går på hjärtsafari och möter djuvärldens extremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blåvalens hjärta är 300 kg tungt och kolibrins litet som ett knappnålshuvud. Men båda är av samma sort som vårat. Fiskar däremot klarar sig med två rum i hjärtat istället för fyra. Daggmaskarnas uppåt tio hjärtan är av enkelt slag men de gör ändå jobbet - de pumpar runt blod i kroppen. Följ med på hjärtsafari i Vetenskapsradion – från det största hjärtat, stort som en soffa, ner till riktigt små och enkla pumplösningar. Hör Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuséet om bläckfiskens tre hjärtan, och Michael Axelsson, professor emeritus i jämförande hjärt-kärlfysiologi om krokodilens sinnrika omkopplingsbara hjärta. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

    20分
  2. Eskilstuna går före mot ett samhälle med mindre plast

    1日前

    Eskilstuna går före mot ett samhälle med mindre plast

    Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
  3. Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt

    2日前

    Världshälsan förbättras kraftigt när fler överlever cancer, stroke och hjärtinfarkt

    Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd. Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska. Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
  4. Alzheimerforskaren ser ljust på framtiden

    3日前

    Alzheimerforskaren ser ljust på framtiden

    Det kommer att bli bra spår Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, när han får frågan om det kommer att finnas andra och bättre läkemedel när han själv blir äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Zetterberg forskar på tidiga sätt att se hjärnsjukdomar i kroppsvätska och har varit med och tagit fram de blodprover som nu används på flera håll, för att se spår av alzheimerförändringar i hjärnan i ett tidigt stadium av sjukdomen. Han har nyligen träffat Bill Gates i Stockholm i en sorts ”förhör” om var forskningsfronten är. i Bill Gates började skänka pengar till alzheimerforskningen efter att hans pappa dog i sjukdomen, och nu vill han från forskare höra vad som är viktigast att satsa på. Gates har tidigare finansierat just sådan forskning som Henrik Zetterberg ägnar sig åt, med tidiga diagnosmetoder. Henrik Zetterberg är kritisk till att Sverige ännu inte infört de nya alzheimerläkemedel som kan ge en viss fördröjning av symtomen i ett tidigt skede av sjukdomen. De godkändes i Europa förra året, efter många turer, men fortfarande pågår diskussioner i Sverige eftersom det handlar om dyra mediciner med en måttlig effekt. Trots det ser han ljust på hur det kommer att bli när vi blir äldre, eftersom det pågår så mycket forskning om nya läkemedel.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
  5. Nu kommer de smarta robotarna – och de behöver öva sig i verkligheten

    4日前

    Nu kommer de smarta robotarna – och de behöver öva sig i verkligheten

    Människoliknande robotar med artificiell intelligens är på väg ut i bilfabriker. Men AI-robotarna kan behöva mycket övning i det fysiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som ska fungera i verkligheten måste tränas i verkligheten. Det är robotforskaren Henny Admoni från Carnegie Mellon University och datavetenskapsprofessorn Amy Loutfi vid Örebro universitet ense om. Att träna en AI-robot kan påminna mycket om att utbilda en människa, vilket väcker tankar om vad det gör med vår relation till robotarna. Samtidigt är åtminstone en sak väldigt annorlunda mot att utbilda människor. Vi har besökt AI-forskningsprogrammet WASP:s vinterkonferens och träffar också laboratorieingenjören Kewin Borowiecki, som snabbguidar bland de robottyper som lett fram till Örebro universitets nyliga inköp av den människoliknande och AI-utrustade roboten Argo. Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

    20分
  6. Därför vill vi tillbaka till månen just nu – över 50 år efter Apollo

    2月6日

    Därför vill vi tillbaka till månen just nu – över 50 år efter Apollo

    Snart ska en raket iväg som är tänkt att ta människor längre bort från jorden än någonsin. Nästa steg är att åter landa på månen, och allt fler länder ger sig in i den nya rymdkapplöpningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. NASA:s raket som står på startplattan i Florida är den största hittills, och den har aldrig tidigare lyft med en besättning. Detsamma gäller Orion-kapseln, där de fyra astronauterna ska sitta. Dessutom ligger europeiska ESA bakom en viktig del, för första gången. Men varför är månen, som ingen människa satt sin fot på sedan 1972, nu åter så intressant? Vi hör svaren på det, hur resorna Artemis II och III ska gå till, och hur det hela också är en förberedelse för bemannade turer till Mars. Medverkande: Kristine Dannenberg, ansvarig för utforskande och tillträde till rymden, Rymdstyrelsen. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
  7. Han forskar om hur gymnasievalet kan bli mer jämlikt

    2月5日

    Han forskar om hur gymnasievalet kan bli mer jämlikt

    Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
  8. Naturfilmen som drivkraft för att föra forskningen framåt

    2月4日

    Naturfilmen som drivkraft för att föra forskningen framåt

    Naturfilmens utveckling, från stabiliserad kamerateknik till nattfilmning, har stärkt forskningen och öppnat fönster mot tidigare okända arter och miljöer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur mycket vetenskap är det i naturfilm - är det populärvetenskap eller är det ren underhållning? Naturfilmsnestorn Henrik Ekman, på SVT, resonerar kring hur naturfilm kan driva vetenskapen framåt. Genom stabiliserad filmning från helikopter och fordon samt filmning på natten har forskare fått nya data om beteenden som tidigare varit svåra att dokumentera. BBC:s produktionsmiljö i Bristol har länge varit en kreativ motor där naturfilm och biologi möts, och de har producerat allt från klassiska serier om evolution till moderna satsningar som bygger på berättelser med avancerad teknik. Perspektivet breddas med naturjournalistikens förändring, där klimat och biologisk mångfald särskiljs som vår tids dubbelkris samtidigt som vissa arter återhämtat sig efter riktade åtgärder. Resultatet är en saklig genomgång av naturfilmens samspel med forskningen och hur bild, manus och teknik öppnar fönster mot tidigare okända arter och miljöer Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

    20分
すべて見る（749）

ホストとゲスト

番組について

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

情報

  • クリエイター
    Sveriges Radio
  • 配信期間
    09年 - 26年
  • エピソード
    749
  • 制限指定
    不適切な内容を含まない
  • Copyright
    © Copyright Sveriges Radio 2026. All rights reserved.
  • 番組のWebサイト
    Vetenskapsradion

Sveriges Radioの他の作品

その他のおすすめ