Anekdot

•

頻道 • 3 個節目

教育

教育

每兩星期更新
社會與文化

社會與文化

每星期更新兩次
科學

科學

每星期更新兩次

02/07/2025

#10 Tutankhamon (2019)

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen. Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt. Gäster i studion: Sami Uljas, Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg. Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

02/07/2025

•

1 小時 8 分鐘
24/09/2025

#201 Pierre Bourdieu

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är Mikael Palme och Raoul Galli. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Elin Sahlin Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Produceras vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

24/09/2025

•

52 分鐘
22/09/2022

#17 Porten vid Johannes

Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933). Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.  Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

22/09/2022

•

45 分鐘
29/09/2021

Smakprov: Verket #3 Doktor Glas

Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson  Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.  Inspelningsteknik: Pär Nordlund.  Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

29/09/2021

•

39 分鐘
14/09/2021

Premiär för Verket – en podd om klassiker!

Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? Programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson reder ut i samtal med forskare, konstnärer och författare. I den här förintervjun berättar Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

14/09/2021

•

13 分鐘
06/03/2023

#25 Midsommardans (1897) – av Anders Zorn

Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Det suggestiva ljuset, de livfulla dansarna eller snarare romantiken kring det nordiska? Och hur lyckades egentligen en man från Mora bli en av sin tids stora internationella konstnärsstjärnor? Klassikerpodden Verket stiftar bekantskap med Zorn och diskuterar en av den svenska konsthistoriens mest ikoniska målningar. Gäster i studion är Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson. Alexandra Herlitz är lektor i konstvetenskap vid Göteborgs universitet och ena halvan av Konsthistoriepodden. Carl-Johan Olsson är konsthistoriker och intendent för 1800-talets måleri vid Nationalmseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

06/03/2023

•

41 分鐘
13/04/2022

Essä: Konsten att beklaga – av Johan Fredrikzon

Vad säger man till någon som mist en närstående? Vi famlar ofta efter orden när de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler för att ge tröst och visa medkänsla i dödens skugga. De har förmedlats på ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs på nytt som kommentarer på sociala medier. Men vad betyder de egentligen? Är det bäst att vara uppriktig eller att luta sig mot konventionen? Idéhistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar över konsten att beklaga. JOHAN FREDRIKZON är doktor i idéhistoria, verksam vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Han är också verksam som skribent och medverkar våren 2022 i en antologi om dödens idéhistoria som kommer ut på Appell förlag.

13/04/2022

•

38 分鐘
30/03/2023

#26 Suckarnas mystär (1821) – av Erik Johan Stagnelius

"Tvenne lagar styra mänskolivet /.../ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra." Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823) levde ett kort liv och dog utfattig och ensam på Södermalm – men hans avtryck i den svenska litteraturen är stort och ännu levande. Hans mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821) griper rakt in i människans villkor. Hur kan vi leva med att det vi behöver så ofta undflyr oss? Litteraturhistorikern Paula Henrikson gästar Verket och tolkar dikten i samtal med Paulina Helgeson. Paula Henrikson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på det svenska 1800-talets litteraturhistoria, med särskilt fokus på seklets tidiga decennier. 2004 disputerade hon på avhandlingen "Dramatikern Stagnelius". Samtalsledare: Paulina Helgeson. Ljudteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer

30/03/2023

•

42 分鐘
06/03/2019

Anekdot essä #2 Mary Wollstonecraft och revolutionen

Kort efter att hon hade bevittnat den franska revolutionens fasor i Paris reste den engelska filosofen och feministen Mary Wollstonecraft till ett sömnigt Skandinavien. Kontrasterna kunde inte ha varit större. Ändå var det just i Sverige som Wollstonecrafts sista, stora politiska fråga väcktes: Hur förändrar man egentligen ett samhälle? Lena Halldenius följer 1700-talsfilosofen på hennes sista filosofiska resa. LENA HALLDENIUS är professor i mänskliga rättigheter och docent i praktisk filosofi. Hon är specialiserad på politisk filosofi och tidigmodern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Ljudproducent: Lars In de Betou Musik: Oskar Schönning Inläsare: Lena Halldenius Redaktör: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

06/03/2019

•

33 分鐘
12/10/2021

Smakprov: Verket #4 Bebådelsen – av Sigrid Blomberg

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Samtalsledare: Anna Jansson  Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.  Producent: Magnus Bremmer Det här är ett smakprov av klassikerpodden Verket. Podden produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Lyssna på Anekdot.se eller i Verkets egen poddkanal, där poddar finns.

12/10/2021

•

35 分鐘

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Underhållande och fördjupande samtal i poddar som Bildningspodden och klassikerpodden Verket.

網站

Anekdot

熱門節目

#10 Tutankhamon (2019)

#201 Pierre Bourdieu

#17 Porten vid Johannes

Smakprov: Verket #3 Doktor Glas

Premiär för Verket – en podd om klassiker!

#25 Midsommardans (1897) – av Anders Zorn

Essä: Konsten att beklaga – av Johan Fredrikzon

#26 Suckarnas mystär (1821) – av Erik Johan Stagnelius

Anekdot essä #2 Mary Wollstonecraft och revolutionen

Smakprov: Verket #4 Bebådelsen – av Sigrid Blomberg

關於

Anekdot

熱門節目

熱門單集

關於