Anekdot

•

頻道 • 3 個節目

教育

教育

每兩星期更新
科學

科學

每星期更新兩次
社會與文化

社會與文化

每星期更新兩次

06/07/2016

#32 Studiecirkeln (live)

Olof Palme kallade en gång Sverige för en "studiecirkeldemokrati". Allt sedan socialdemokraten och nykterhetsmannen Oscar "med skägget" Olsson bildade den första studiecirkeln 1902 har svenskar haft en särskild vana att lära sig saker i grupp. Hur har studiecirkeln präglat Sverige? Hur hanterades det borgerliga bildningsidealet av den folkbildande arbetarrörelsen? Och har vi fortfarande behov av att sitta ner tillsammans och bilda oss? Veckans avsnitt handlar om studiecirkelns historia och betydelse idag. Gäster är Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och Per Sundgren, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Avsnittet spelades in live den 4 juli på Gotlands Museum under Almedalsveckan i Visby. Inspelningstekniker: Roland Fredriksson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
02/03/2022

#143 Deckare

Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet. Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.
25/04/2019

Anekdot essä #5 Freud, kokainet och jakten på normalitet

Kokainet var 1880-talets stora modedrog. Psykoanalytikern Sigmund Freud var en av de allra första att utforska preparatet i medicinska syften och tyckte sig se ett helt nytt sätt att framkalla känslan av normalitet. En privat tragedi fick till slut Freud att omvärdera kokainet som läkemedel – men bollen var i rullning. Drömmen om att skapa normala känslor och beteenden på kemikalisk väg är högaktuell ännu i vår egen tid. Daniel Berg spårar normalitetens droghistoria. DANIEL BERG är ekonomihistoriker, specialiserad på drogernas historia. Han disputerade 2016 på avhandlingen ”Giftets värde: Apotekares förståelse av opium i Sverige, 1870-1925” vid Stockholms universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou Vinjett: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.
31/10/2017

#66 George Sand

George Sand (1804-1876) var en av 1800-talets mest lästa författare. Därtill en inflytelserik debattör, socialist och feminist. Ändå är det lika mycket hennes privatliv som hamnat i historieböckerna. Kärleksrelationerna var många och ofta med berömda män och kvinnor. Iklädd byxor och med cigarr i mungipan tänjde hon på sin tids kvinnoroll. Amantine Lucile Aurore Dupin, som hon egentligen hette, föddes i ett aristokratiskt hem på den franska landsbygden och gifte sig i unga år med en baron. Historien kunde ha slutat där. Så en dag bröt hon upp, flyttade till Paris, hängav sig åt bohemlivet och revolutionsidéerna – och debuterade som författare. Vad var det som hände? Vad handlar hennes viktigaste böcker om? Och vilken roll fick hon i sin tids kulturkretsar? Veckans avsnitt handlar om en av det franska 1800-talets viktigaste författare och mest fascinerande kulturpersonligheter. Gäster i studion är Sophie Guignard och Lena Kåreland. Sophie Guignard är forskare i franskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till biografin "Älska, det är allt! George Sand i liv och dikt" (Atlantis, 2014). Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
12/06/2019

#97 Rokoko

Elegans och snirklighet, erotik och lekfullhet. Vid 1700-talets början exploderade rokokon som stilriktning i måleri, hantverk och mode. Inträngt mellan svåra krigsår och rationell upplysningstid fick lättsamheten, festligheten och nakenheten plötsligt fritt spelrum i den borgerliga kulturen. Konstnärer som Antoine Watteau, François Boucher och Rosalba Carriera liksom mecenaten och smakdomaren Madame de Pompadour var några av rokokons mest inflytelserika namn. Hur känner du igen en rokokomålning eller rokokointeriör? Varför fick den här stilen sådant genomslag just då? Och vad kan rokokons porträttkonst egentligen lära oss om stereotyper kring kvinnligt och manligt idag? Bildningspodden ger dig en crash course i en av 1700-talets viktigaste stilar. Gäster i studion är Sabrina Norlander Eliasson och Merit Laine. Sabrina Norlander Eliasson är docent i konstvetenskap, specialiserad på 1700-talskonst, och föreståndare för programmet Teknisk konstvetenskap vid Stockholms universitet. Merit Laine är docent i konstvetenskap vid Uppsala universitet och tidigare intendent vid Kungl. Husgerådskammaren och Nationalmuseum. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer  Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion. Avsnittsbilden visar ett klassiskt exempel på rokokomåleri: François Bouchers "Venus triumf" från 1740, som hänger på Nationalmuseum.
28/10/2020

#120 Pornografi

Att framställa bilder med syfte att upphetsa och väcka lust är en företeelse lika gammal som civilisationen själv. Konstens och litteraturens historia är full av erotiska skildringar. Men var går egentligen gränsen till det vi kallar pornografi? Går det en rak släktlinje från dagens porrsajter till 1800-talets pornografiska museer och medeltida arabiska sexmanualer? Är det sant att pornografi är mer tillgängligt idag än någonsin tidigare? Och vad kan pornografin egentligen säga om människors uppfattning om sex? Bildningspodden blickar tillbaka på pornografins historia och försöker förstå porrens roll i dagens samhälle. Gäster i studion är Klara Arnberg, Pernilla Myrne och Anna Hultman. Klara Arnberg är ekonomihistoriker vid Stockholms universitet och har bland annat forskat om den svenska porrbranschen. Pernilla Myrne är forskare och lektor i arabiska vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat på medeltida arabiska sexmanualer. Anna Hultman är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, där hon skriver på en avhandling om svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talen. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Ljudproduktion: Henrik Nordgren
22/09/2022

#17 Porten vid Johannes

Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933). Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.  Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
03/05/2016

#23 Hippierörelsen

Peace, love and understanding. Långt hår och blommiga folkabussar. Zenbuddism, droger och psykedelisk rockmusik. Till ytan är hippiekulturen ganska enkel att ringa in. Men vad var det egentligen för en rörelse? Var den bara flum och "far out" – eller hade den också en mer medveten och ideologisk, rentav politisk sida? Var uppstod fenomenet? Och hur mycket av hippiens värderingar finns kvar i vår tid? Gäster i studion är Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, och Kim Salomon, professor i historia vid Lunds universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
17/05/2022

Essä: Bilder av Tom – av Åsa Bharathi Larsson

Harriet Beecher Stowes slaverikritiska roman Onkel Toms stuga (1852) blev en av 1800-talets stora globala boksuccéer. Romanen var banbrytande i sitt sätt att gestalta slaveriets grymhet, inte minst genom bokens många illustrationer. Men med nya utgåvor följde nya illustrationer, som blev alltmer stereotypa. Det vita samhällets illustratörer dämpade romanens progressiva bild av svarta. Konst- och mediehistorikern Åsa Bharathi Larsson följer bildkulturen i romanens kölvatten – och ser ett 1800-tal med både radikala och rasistiska bilder av afrikanamerikaner. ÅSA BHARATHI LARSSON är konst- och mediehistoriker vid Södertörns högskola och disputerade 2016 på avhandlingen "Colonizing Fever: Race and Media Cultures in Late Nineteenth-Century Sweden". Regissör: Lars In de Betou  Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se
10/12/2019

#104 Marie Curie

Marie Curie (1867-1934) är en av vetenskapshistoriens stora ikoner. Hon blev den första kvinnliga nobelpristagaren med sitt fysikpris 1903 och tilldelades åtta år senare även kemipriset, en bedrift hon än idag är ensam om. Tillsammans med sin make och forskarkollega Pierre blev Marie Curie en av sin samtids mest omtalade personer. Men vad är egentligen sant om denna mytologiserade vetenskapsstjärna? Vad gick hennes upptäckter ut på? Varför duellerade journalister om hennes ära 1911? Och vilket är Curies viktigaste arv i vår tid? Gäster i studion är KARL GRANDIN och EVA HEMMUNGS WIRTÉN. Karl Grandin är professor i vetenskapshistoria och föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien. Eva Hemmungs Wirtén är professor i medierad kultur vid Linköpings universitet och författare till boken ”Making Marie Curie” (2015). Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.  Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Underhållande och fördjupande samtal i poddar som Bildningspodden och klassikerpodden Verket.

網站

Anekdot

熱門節目

#32 Studiecirkeln (live)

#143 Deckare

Anekdot essä #5 Freud, kokainet och jakten på normalitet

#66 George Sand

#97 Rokoko

#120 Pornografi

#17 Porten vid Johannes

#23 Hippierörelsen

Essä: Bilder av Tom – av Åsa Bharathi Larsson

#104 Marie Curie

關於

Anekdot

熱門節目

熱門單集

關於